Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Omstridd tes om Parkinsons sjukdom stärks – sjukdomen kan starta i magen

2014-10-14

Parkinsons sjukdom är starkt kopplad till nedbrytningen av specifika rörelsecentrum i hjärnan. Senaste årtiondet har dock frågan om var sjukdomen tar sin början lett forskare till en annan del i den mänskliga anatomin. År 2003 presenterade den tyska patologen Heiko Braak en teori som föreslog att sjukdomens spridning startade i magtrakten. Tesen har alltsedan, trots högljudda protester, vunnit mark. Nu presenterar forskare vid Lunds universitet de första direkta bevisen på att sjukdomen faktiskt kan vandra från mage till hjärna.

Den så kallade Braak-hypotesen gör gällande att sjukdomsprocessen tar sin början i magtarmkanalen och i hjärnans luktcentrum. Teorin stöds av att symptom kopplade till matsmältning och luktsinne uppträder väldigt tidigt i sjukdomen.

Forskare vid Lunds universitet har tidigare kartlagt spridningen av sjukdomen i hjärnan, ett förlopp som tros drivas av ett felveckat protein som klumpar sig och ”smittar” närliggande celler. Professor Jia-Yi Lis forskargrupp har nu för första gången kunnat följa denna spridningsprocess från mage till hjärna, i råttmodeller. Experimenten visar hur det sjuka proteinet, alfa-synuklein, transporteras från cell till cell för att slutligen nå hjärnans centrum för motorik, vilket ger upphov till sjukdomens karakteristiska rörelserubbningar.

Från magtarmkanalen till hjärnan

– Detta är första gången man har kunnat bevisa att sjukdomsprocessen faktiskt förflyttas från det perifera nervsystemet till det centrala, från magtarmkanalen till hjärnan. I ett längre perspektiv ger det här oss nya måltavlor för att försöka bromsa sjukdomen i ett tidigare skede, säger professor Jia-Yi Li, forskargruppsledare för Neural Plasticitet och Reparation vid Lunds universitet.

Forskargruppen ska nu genomföra experiment där mekanismerna bakom förflyttningen av det skadliga proteinet kommer att studeras i detalj. De aktuella resultaten tyder på att proteinet överförs i kommunikationen mellan nervcellerna och det är vid denna kontaktpunkt forskarna på sikt hoppas kunna sätta stopp för sjukdomens vidare spridning.

Text: JENS PERSSON

Artikel är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 13 oktober 2014