Kategori: Hjärnan och nervsystemet
-
PODD: Fästingen i fokus – om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner
Hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Och hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Katharina Ornstein, forskare…
-
Magnetkamera avslöjar tidiga förändringar i hjärnans nätverk vid Alzheimers sjukdom
Sjukdomsmekanismerna bakom Alzheimers sjukdom är fortfarande delvis okända. Tidigare har man trott att det bara är själva nervcellskropparna i hjärnan som drabbas, men på senare tid har man sett att även kopplingarna dem emellan är…
-
Ny teknik kan ge bättre celltransplantationer mot Parkinson
Forskare vid Lund universitet har med hjälp av en helt ny preklinisk teknik och analys av vävnad från patienter visat exakt vad som händer när vissa parkinsonpatienter blir återställda av nervcellstransplantationer. De har även identifierat…
-
När minnet sviktar
Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina…
-
10 maj: PIL-föreläsningar om stroke på SUS i Malmö
Tisdagen den 10 maj 2016 på SUS Malmö, foajén Jubileumsaulan Föreläsningar och blodtrycksmätningar på SUS Malmö i samband med den Internationella Strokedagen. Ett samarrangemang mellan Patientforum och Verksamhetsområde Neurologi vid Skånes universitetssjukhus samt flera patientföreningar.…
-
Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom
I slutet av 1980- och under 1990-talet utfördes ett pionjärarbete av forskare vid Lunds universitet genom försöken att transplantera nya nervceller till hjärnan på Parkinsonpatienter. Resultaten visade för första gången att transplanterade nervceller kan överleva…
-
Blått ljus i kamp mot svår epilepsi
Forskare vid Epilepsicentrum vid Lunds universitet har för första gången visat att det går att styra nervceller från levande hjärnvävnad från människa med hjälp av ljus, så kallad optogenetisk teknik. Något som i framtiden kan hjälpa…
-
Lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning
Missade du vårens lunchföreläsningar? Eller vill du lyssna på dem en gång till. Då kan du se dem här i efterhand. Crafoords vetenskapsluncher från vårens 2016: 9 mars Matchning av blodgrupper – på liv och död Jill…
-
Datorspel med dofter – vapen mot demens?
Dofter ger starka minnen. Och att använda luktsinnet tränar hjärnan. Nu ska forskare utveckla datorspel med doftprogram för att motverka demens. Interaktionsdesigner Simon Niedenthal på Malmö högskola deltar i det nya forskningsprojektet. De allra flesta…
-
Skräp-RNA kan påverka sjukdomar i hjärnan
Länge har man trott att mikro-RNA eller skräp-RNA som det ofta kallas, inte har haft något viktig funktion. Men Johan Jakobsson forskare inom molekylär neurogenetik tror att det är viktigt. Det kan påverka olika hjärnsjukdomar…
-
Forskning ger hopp för migrändrabbade
Upptäckten att en peptid kallad CGRP triggar migränattacker är goda nyheter för de uppskattningsvis 850 miljoner drabbade. Vid horisonten finns mediciner designade enbart för migrän, med möjligheter för effektiv migränbehandling utan biverkningar. CGRP är en…
-
Patienter med måttlig Alzheimers sjukdom kan ha nytta av inflammationshämmande mediciner
Tankeförmågan försämrades långsammare hos Alzheimerpatienter med måttlig sjukdomsgrad som behandlades med inflammationshämmande läkemedel. Det visar resultat från den första långtidsstudie som har undersökt sjukdomsförloppet speciellt för patienter med den måttliga graden av Alzheimers sjukdom. I…
-
Alzheimers sjukdom mer mångfacetterad än tidigare känt
Ansamling av ämnet beta-amyloid i hjärnan försämrar minne och kognition vid Alzheimers sjukdom. Nya rön från Lunds universitet visar att beta-amyloid uppträder på ett mer mångfacetterat vis än man tidigare trott. Den nya kunskapen kan…
-
Ny europeisk satsning på de svårast Parkinsonsjuka
De som har haft Parkinsons sjukdom under lång tid har tidigare ofta uteslutits ur forskning. Det handlar om en patientgrupp som har levt med sjukdomen länge och är i ett skede där de behöver hjälp…
-
Ny metod väcker hopp om bromsmediciner mot Alzheimer
En ny metod visar på sätt att bromsa ett tidigt molekylärt förlopp i Alzheimers sjukdom. På sikt kan metoden leda till att det tas fram bromsmediciner. Den mot cancer verksamma läkemedelssubstansen bexaroten har i vetenskapliga…
-
Hopp om bättre behandling mot svår öronsjukdom
Personer med Ménières sjukdom har hörselnedsättning, tinnitus och kan drabbas av akuta yrselattacker. Dessa kan uppträda när som helst i vardagen; på jobbet, i motionsspåret eller i matbutiken. En svår yrsel som påminner om sjösjuka.…
-
PIL-föreläsning 16 februari – om demenssjukdom
Vad är demens? Att leva med demens. Att vara anhörig. Aktuell forskning. På tisdag den 16 februari klockan 14-17 anordnar patientforum i Malmö en öppen föreläsning om demenssjukdom. Program Kognitiv sjukdom eller demens. Vad är…
-
Ny metod upptäcker okända proteinformer
Med hjälp av en ny analysmetod har forskare vid Malmö högskola och universitetet i Bochum, upptäckt tidigare okända proteinformer. Upptäckten kan bidra till bättre diagnostik och behandling av sjukdomar som till exempel alzheimer och cancer.…
-
Små partiklar väcker stora frågor
I takt med att vi blir allt bättre på att designa och producera olika nanomaterial, väcks frågan hur dessa påverkar vår hälsa. Vet forskarna? – Inte tillräckligt, konstaterar Knut Deppert, professor i fysik vid Lunds universitet.…
-
Kan nanoimplantat rädda synen?
Ett fruktbart samarbete mellan ögonforskare, materialvetare och fysiker har lett till att det nu är möjligt att odla nervceller i en sorts ”nanoskogar”, på ytor med upprättstående nanotrådar. Hur nervcellerna växer och hur de bildar…
-
Tema Nano: Att lyssna på hjärnan med bättre precision och mindre skada
För att bättre förstå hur hjärnan fungerar och vad som händer när den drabbas av olika sjukdomar behöver vi kunna lyssna på hjärnan. Vi måste kunna göra det utan att skada den samtidigt som vi…
-
Steg på vägen till genterapi mot svårbehandlad epilepsi
Genom att föra in gener för en viss signalsubstans och dess receptor i hjärnan på försöksdjur med kronisk epilepsi har en forskargrupp vid Lunds universitet lyckats avsevärt minska antalet epileptiska anfall hos djuren. Försöket har…
-
Nybildning av blodkärl kan förklara svårbehandlade Parkinson-symtom
Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet. Många personer med Parkinsons sjukdom får med tiden gång- och…
-
Höstens nya professorer presenterar sin forskning
Nytt läkemedel mot havandeskapsförgiftning. Forskning för en god start i livet. Hjärnan hos för tidigt födda. Att reparera en skadad hjärna. Kryddstark smärtforskning. Det är några av forskningsområden som höstens nyinstallerade professorer arbetar med. De…






















