Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Blått ljus i kamp mot svår epilepsi

2016-04-29

Forskare vid Epilepsicentrum vid Lunds universitet har för första gången visat att det går att styra nervceller från levande hjärnvävnad från människa med hjälp av ljus, så kallad optogenetisk teknik. Något som i framtiden kan hjälpa personer med svår epilepsi.

merab kokaia och my andersson
Mérab Kokaia och My Andersson. Foto: Olle Dahlbäck

När forskarna belyste ett ljuskänsligt protein med blått ljus, som på genteknisk väg förts in i nervcellerna i levande hjärnvävnad från patienter med mycket svår epilepsi, kunde de se hur cellerna aktiverades – och de kunde dessutom styra dem. Med den kunskapen torde man i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler hos patienter med epilepsi.

60 000 personer i Sverige har epilepsi
– Vi har tidigare, som första forskargrupp i världen, i djurförsök visat att optogenetik kan hämma epileptiskt liknande aktivitet. I den här studien visar vi att det även kan vara möjligt i mänsklig hjärnvävnad. Det är ett viktigt första steg i utvecklandet av optogenetik för framtida behandlingar av neurologiska sjukdomar, berättar Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi vid Epilepsicentrum, Lunds universitet och My Andersson, forskare och huvudförfattare till artikeln.

 Cirka 60 000 personer i Sverige har epilesi, en kronisk neurologisk sjukdom som yttrar sig i form av plötsliga krampanfall, hos en del personer flera gånger om dagen. Många blir hjälpta av läkemedel, men långt ifrån alla.

– Ungefär en tredjedel har så svår epilepsi att inga läkemedel hjälper, och bara en bråkdel av de här personerna går att operera. Därför är nya behandlingsformer välkomna.

Fotnot: Optogenetik, det genetiska uttrycket av ljuskänsliga proteiner i nervcellernas membran för att kunna kontrollera dess aktivitet, är idag ett kraftfullt och etablerat verktyg inom neuroforskningen.

Text: OLLE DAHLBÄCK