Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet, Vad forskar du om?

Visa faktaruta!

För patienter med särskilt svår kronisk epilepsi kan en operation i hjärnan vara sista utvägen till ett normalt liv utan svåra anfall. Men ett neurokirurgiskt ingrepp är inte riskfritt, det kan innebära att viktiga funktioner i hjärnan skadas.

Maria Strandberg

I sin avhandling presenterar Maria Strandberg ett nytt minnestest för undersökning av hjärnans minne och språkområden. Foto: Olle Dahlbäck

– En operation i sig innebär alltid en risk, men här handlar det om mycket avancerad neurokirurgi som bara görs på några få sjukhus i landet. Därför är det av största vikt att kirurgen inför en operation har ett bra bildmaterial att tillgå, för att kunna göra en riskbedömning och informera patienten om denna, säger Maria Strandberg, neurolog vid Skånes universitetssjukhus.

Hitta de som riskerar minnesbesvär efter operation

I sin avhandling vid Lunds universitet presenterar hon ett nytt minnestest för undersökning av hjärnans minne och språkområden, för att kunna kartlägga dessa funktioner i patientens hjärna.

Minnestestet, som i studierna bland annat gjordes på patienter före operation, går ut på att försöka identifiera de som efter operationen riskerar att drabbas av minnesbesvär, inte minst med det språkliga minnet, det minne som gör att vi exempelvis kommer ihåg vad en annan person sagt.

Språkligt och bildligt minne

Många patienter med svår epilepsi, som får opererat bort en del av tinningloben, får minnesbesvär.

bild

Bilden visar hur hjärnan aktiveras under det språkliga minnestestet. Som förväntat, hos denna högerhänta person, ses en tydlig aktivering med övervikt mot vänster tinninglob. Bild: Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus

– Det är i tinningloben, antingen man är höger- eller vänsterhänt, som strukturerna för språk och minne sitter. Det språkliga minnet finns till stora delar i den vänstra tinningloben. Dessvärre är det också oftast i, antingen den vänstra eller den högra tinningloben, orsaken till den svåra epilepsin återfinns.

Minnestestet gjordes med hjälp av funktionell Magnetisk Resonanstomografi (fMR), en medicinsk teknik som tar bilder av hjärnan i arbete. Till skillnad från MR, som används för att ta bilder på hjärnans anatomi.

Patienten fick ligga i en magnetkamera och fick via en bildskärm instruktioner vad denne skulle göra, exempelvis tänka på ord som börjar med en specifik bokstav. Forskarna kunde på bild i detalj lokalisera ifall det fanns avvikande språkmönster i hjärnan som kunde ha betydelse för hur patientens minne skulle komma att fungera efter en operation.

Bättre bedöma riskerna

När patienterna opererats kunde forskarna konstatera att minnestestet avbildar språkligt och bildligt minne.

– Vi såg att avvikande språkmönster kan ha betydelse för hur minnet fungerar efter operation. Därmed kan vi bättre bedöma riskerna med ett kirurgiskt ingrepp och vilket pris patienten kan få betala för att slippa sina epilepsianfall, säger Maria Strandberg.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Artikeln har tidigare publicerats på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund vid Lunds universitet, 5 december 2014