Kategori: Hjärta och blodkärl
-
Hjärtgympa hjälper patienterna att komma igång
Att våga anstränga sig och vara fysiskt aktiv efter en hjärtinfarkt eller ett hjärtstopp kan vara svårt. Därför har Skånes universitetssjukhus i Lund sjukgymnaster som tidigt hjälper patienterna att komma igång att röra på sig…
-
Få igång cirkulationen först
Innan hjärtstartare används måste cirkulationen ha kommit igång med hjälp av hjärtmassage. Annars är det som att ”starta en bil utan bensin” berättar Stig Steen som är överläkare och professor vid Skånes universitetssjukhus och Lunds…
-
Pilotprojekt inom primärvården
Den träning som brukar rekommenderas efter en kranskärlsoperation eller ett hjärtstopp är ofta rätt tuff. För att kärlen ska må bra krävs det att du vågar höja din puls. De första veckornas träning brukar därför…
-
Ta makten över din egen hälsa!
Hjärtskolan vid Skånes universitetssjukhus i Lund är ett lyckat exempel på hur man utbildar och följer upp patienter som har haft hjärtstopp eller hjärtinfarkt. För att kunna ändra invanda rutiner och levnadsvanor är det avgörande…
-
Kylbehandling även vid hjärtinfarkt
– Våra patienter är vakna under hela behandlingen. De märker knappast att vi kyler ner dem till 33 grader, eftersom de kyls från insidan, genom blodkärlen. Det förklarar professorn i kardiologi David Erlinge, som forskar…
-
En påminnelse om att du inte är odödlig …
Rehabilitering efter ett hjärtstopp handlar inte bara om fysisk aktivitet och ändrade livsstilsvanor. Det handlar också om att ta hand om och bearbeta känslor, oro och ångest. För att kunna gå vidare i livet måste…
-
Enkla blodprov kan bidra till säkrare beslut efter hjärtstopp
Prognoser som handlar om liv eller död måste baseras på flera oberoende metoder för maximal säkerhet. Analyser av biomarkörer i enkla blodprov eller andra kroppsvätskor, kan bidra med värdefull information till en säkrare och snabbare…
-
Måttlig nedkylning fungerar lika bra
Ganska länge har det varit standard att med ispaket och insprutning av isvatten i ådrorna kyla ner hjärtstoppspatienter ända till 33 graders temperatur. Men 36 grader räcker lika bra, visar en stor studie ledd av…
-
Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?
För de patienter som vaknar inom de första två dygnen efter ett hjärtstopp är prognosen god. De flesta kan så småningom gå tillbaka till ett normalt liv, även om minnessvårigheter förekommer. Men de som inte vaknar efter kylbehandling, hur går…
-
Ny metod att mäta hjärnans aktivitet efter ett hjärtstopp
Att mäta hjärnans elektriska aktivitet (EEG ) är en viktig pusselbit som tillsammans med andra bedömningsmetoder bidrar till en säkrare prognos efter ett plötsligt hjärtstopp. Forskare i Lund har utvecklat en förenklad metod för övervakning…
-
Fortsätter idrotta efter hjärtstoppet
Fredric Medin är en vältränad man på 46 år som hälsar oss välkomna till villan i Dalby. Det är svårt att föreställa sig att hans hjärta stannade plötsligt för 21 år sedan mitt under en…
-
Ny mätmetod varnar tidigare
Ljuskällan avslöjar exakt hur mycket blodet i kroppsvävnaden syresätts. Ända ut i tårna eller fingertopparna – där cirkulationen normalt försämras allra först i en svårt skadad kropp. Idag används en några decennier gammal teknik som gör det möjligt att mäta…
-
Dagbok fyller blanka sidor
Efter ett hjärtstopp kan de inledande dygnens akut- och intensivvård vara mycket påfrestande och tiden riskerar dessutom att dröja sig kvar som en obehaglig minneslucka. Men de flesta svenska sjukhus erbjuder hjälp. Tänk dig att du vaknar upp, känner dig…
-
Studie om minnet efter hjärtstopp
Tidigare studier visar att cirka hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får besvär med bland annat minne och koncentration. Vad beror det egentligen på? Kan det finnas andra orsaker till detta än syrebristen till hjärnan i samband med hjärtstoppet?…
-
Hjärtstopp och hjärnskador – bättre stöd i eftervården
Sedan år 2007 har Minnesmottagningen på Centralsjukhuset Kristianstad arbetat med att ta fram en modell för uppföljning av patienter efter hjärtstopp. – Det finns mycket som tyder på att patienter som har haft hjärtstopp, och inte fått kylbehandling, får mer…
-
Kvinnors livssituation sämre än mäns efter hjärtinfarkt
När kvinnor får hjärtinfarkt är de oftast betydligt äldre än de män som drabbas. De har också svårt att urskilja symtomen på en infarkt och i stället för att söka hjälp, stannar de hemma så länge som möjligt. Många…
-
Bli kvitt rädslan att röra på sig
– Direkt efter operationen börjar de ”jaga oss” så att vi rör på oss, säger Mats med ett leende. Vi befinner oss på Hjärtgympan – kranskärlsmottagningens rehabilitering för hjärtpatienter på Skånes universitetssjukhus. Mats gick igenom…
-
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen och innebär att hjärtats…
-
Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?
Tobias Cronberg (till höger) och Nils-Eric Sahlin (till vänster), samtalar om etiska dilemman vid plötsligt hjärtstopp. Foto: Roger Lundholm Etiska dilemman vid hjärtstopp – en läkare och en filosof samtalar om liv och död vid…
-
Hjärtesak att hjälpa forskningen
Hjärt-kärlsjukdomar hör till de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Det är något som forskarna vill ändra på. I befolkningsstudien SCAPIS inbjuds därför totalt 30 000 personer i åldern 50–64 år att genomgå hälsoundersökningar där bland annat…
-
Helhetssyn gav nytt risktest
Höga nivåer av hormonet neurotensin förknippas med ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom och bröstcancer senare i livet. Nu har forskningen lett fram till en ny testmetod. I en tid då mycket vård och forskning drivs…
-
Familjestudie går i arv
– Det är roligt att kunna bidra till forskningen, säger 25-åriga Caroline Blohmé, en av deltagarna i Malmö familjestudie som studerar kopplingen mellan arv, livsstil och miljö. Erbjudandet om att delta damp ned i…
-
Tony ångrar inte att han ställde upp
Systemutvecklaren Tony Wieder i Malmö är inte någon typisk hjärtinfarktpatient – han är vare sig gammal, överviktig eller otränad. Ändå råkade han förrförra vintern ut för en hjärtinfarkt, och kom att delta i Lunds universitets…
-
Rätt tarmbakterier kan hejda åderförkalkning?
”Är det mina tarmbakteriers fel att jag är tjock?” Det är titeln på ett föredrag som Frida Fåk hållit, och det är också bland annat detta hon forskar om: sambandet mellan bakteriefloran i tarmen och…
-
Gentest visar risk för förmaksflimmer och stroke
Många av de personer som har genetiska förutsättningar att utveckla förmaksflimmer, med kraftigt ökad risk för stroke som följd, kan upptäckas genom ett blodprov. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Över 200 000 svenskar har…