-
Precis diagnos av lymfom möjliggör optimal behandling
Sara Ek installerades som professor i immunteknologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lymfom är en typ av cancer som utgår ifrån en viss typ av immunceller, lymfocyter. Min forskning fokuserar…
-
Cellers svar på mekaniska signaler
Karl Swärd installerades som professor i experimentell medicinsk forskning med inriktning mot fysiologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Vår förmåga att känna av mekanisk beröring är avgörande inte bara för…
-
Propp eller blödning, det är frågan
Peter J Svensson installerades som professor i koagulationsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Blodkoagulation är läran om hur blodet levrar sig i kroppen. Man kan se på blodkoagulationen som en…
-
Att studera blodsjukdomar med flöde
Anna Porwit installerades som professor i patologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Blodsjukdomar utvecklas i benmärgen eller i kroppens lymfatiska system. Bland dessa finns akuta och kroniska leukemier samt maligna…
-
Från gen till framtidens behandlingar
Åsa Petersén installerades som professor i medicinsk forskning med inriktning mot neurovetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Huntingtons sjukdom är en ärftlig och dödlig sjukdom som drabbar hjärnan.…
-
Äldres läkemedel – hjälper och stjälper
Patrik Midlöv installerades som professor i allmänmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Läkemedel är i grunden bra produkter som under kontrollerade former i läkemedelsprövningar visat sig ha effekt.…
-
Vem blir sjuk och varför?
Jonas Manjer installerades som professor i kirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Risken finns! Epidemiologen sätter siffror på faran och studerar sjukdomars utbredning i befolkningen. Redan detta kan ge värdefull…
-
Lewy body sjukdom – kliniska studier
Elisabet Londos installerades som professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Lewy body-sjukdom (LBS) är enkelt uttryckt en blandning mellan Parkinsons och Alzheimers…
-
Primärvårdsforskning med äldrefokus
Ulf Jakobsson installerades som professor i hälso- och vårdvetenskap den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Skillnaden mellan ett gott åldrande och ett dåligt eller mindre gott åldrande beskrivs ofta som balansen mellan…
-
På jakt efter åderförkalkningsplack
Isabel Gonçalves installerades som professor i kardiologi med särskild inriktning mot kärlforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hjärtinfarkt och stroke är två av de viktigaste orsakerna till dödlighet och sjukdom…
-
Molekylära kartor som vapen mot cancer
David Gisselsson Nord installerades som professor i professorn i medicinsk forskning, särskilt molekylär patologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Cancer kommer inom en snar framtid att vara den vanligaste dödsorsaken…
-
Hiv och tuberkulos i globalt perspektiv
Per Björkman installerades som professor i infektionsmedicin den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Under det senaste årtiondet har tillgången till livräddande behandling mot hiv i världen ökat dramatiskt. De hiv-program…
-
När kroppen angriper sig själv
Anders Bengtsson installerades som professor i reumatologi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. De som drabbas av reumatisk sjukdom undrar ofta varför? Det kanske vare sig finns några släktingar som drabbats eller…
-
Psykisk hälsa mitt i livet
Ulrika Bejerholm installerades som professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Min forskning handlar om att stärka människors psykiska hälsa. Idag drabbas alla någon gång i livet…
-
Blodprovstest för att rädda tarm och liv
Stefan Acosta installerades som professor i kärlkirurgi den 14 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. För 17 år sedan upptäckte jag av en slump att en patient med akut nedsatt blodförsörjning till…
-
TEMA: Blod för livet
Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…
-
Patienter som säger nej till blodtransfusion
En blodtransfusion kan räcka för att rädda livet på någon, men det händer att patienter vägrar ta emot blod av till exempel religiösa skäl. Det kan leda till att sjukvårdspersonal ställs inför svåra etiska dilemman.…
-
Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?
Vegetariskt blod, eller rättare sagt den viktiga blodkomponenten hemoglobin – det är vad professorn Leif Bülow försöker få fram ur växter. Hos människan finns proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna, där dess uppgift är att föra ut syre…
-
Tillverkning på konstgjord väg en utmaning
Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp. Mer än fyra femtedelar av våra celler är röda blodkroppar, och mer än två miljoner av dem nyskapas varje sekund. Att tillverka röda blodkroppar på konstgjord väg är därför…
-
Det åldrande blodet
Varje sekund bildar blodstamcellerna i vår benmärg över två miljoner nya blodkroppar, samtidigt som ungefär lika många dör. När vi är unga producerar de en jämn och välbalanserad mängd röda och vita blodkroppar beroende på…
-
Lovande resultat för genterapi
I Lund arbetar forskare för att med hjälp av genterapi behandla osteopetros, en ärftlig sjukdom som förstör den normala bennedbrytningssprocessen. Vägen går via blodstamceller. Vårt skelett är inte statiskt. Benvävnad bryts kontinuerligt ned och byggs…
-
FAKTA Leukemier
Alla blodkroppar utvecklas från blodstamceller. Den utvecklingen kan ta olika riktning för att bilda alla de blodkroppar blodet består av. Tidigt i utmognaden sker en uppdelning i så kallade myeloiska eller lymfatiska celler. Därifrån kommer…
-
Syskondonatorer vill ha mer stöd av sjukvården
Personer som donerat organ eller stamceller till ett syskon tas ofta för givna och glöms inte sällan bort av vården efter ingreppet. Men det finns ett starkt behov av uppföljning och stöd hos syskondonatorer. Det…
-
Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom
Patienter med myelom, en form av blodcancer, behandlas ofta med hög dos cytostatika, med efterföljande stamcellstransplantation med egna stamceller. Men vad händer egentligen med de olika cellerna i immunförsvaret under återhämtningen efter en sådan behandling?…
-
Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?
Transplantationer med blodstamceller görs oftast för att behandla olika former av blodcancer. Ibland sparar man patientens egna stamceller inför en riktigt kraftig cellgiftsbehandling. Efter behandlingen förs de tillbaka för att hjälpa immunförsvaret att återhämta sig.…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne