-
Skolgymnastik varje dag påverkar skelettet
Barn som har skolgymnastik varje dag har både ökad muskelstyrka och en bättre utveckling av benmassa och benstorlek jämfört med skolbarn som har de sedvanliga en till två idrottslektionerna per vecka. Bjarne Löfgren, doktorand vid…
-
Nya spår i sökandet efter ärftligheten vid typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag och de gener vi har fötts med kan vi inte förändra. Ny forskning vid Lunds universitet visar att vi däremot kan modifiera genernas funktion genom de epigenetiska förändringar som sker…
-
Utveckling av antikroppar vid blödarsjuka
De gentekniskt framställda preparat som används i behandlingen av blödarsjuka idag, medför inte större risk att utveckla antikroppar än äldre plasmabaserade preparat. Det visar en studie som bland annat gjorts vid Lunds universitet och som publicerats…
-
HAMLET spelar en huvudroll på tarmcancerscenen
”HAMLET spelar en ledande roll på scenen för koloncancerbehandling” Citatet, fritt översatt från Nature Reviews Gastroenterology, illustrerar det stora intresset för ett arbete från Lunds universitet. Det är professor Catharina Svanborg och hennes forskargrupp som…
-
Barn och barnbarns tur att bidra med ny kunskap om folksjukdomar
Har farfars diabetes eller mormors bröstcancer någon betydelse för min hälsa? Varför går vissa sjukdomar i arv och kan vi förebygga detta? Nu startar Malmö Offspring Study, en medicinsk studie där anlag och riskfaktorer kan följas…
-
Enkelt blodprov upptäcker försämrad njurfunktion
Det beräknas att drygt tio procent av Sveriges vuxna befolkning lider av en kronisk njursjukdom. Kanske så många som hälften av dem är inte medvetna om sjukdomen. Förutom att en sen upptäckt av sjukdomen kan…
-
Vetenskapslunch – om att träna vid artros i knä och höft!
Välkommen till en ny serie lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning! 6 mars, Eva Ageberg: Hur ska man träna vid artros i knä och höft? För vem? Alla intresserade! När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars och april…
-
Vikt och genetik – viktig information vid bröstcancer
Vid bröstcancer kan BMI i kombination med genetik ge viktig information om hur det kommer att gå för patienten – och om patienten kan behöva utökad behandling eller klarar sig med en mildare variant. –…
-
Patienter med svår epilepsi undersöks med unik metod
Skånes universitetssjukhus är ett av två sjukhus i Sverige som har möjlighet att registrera ett pågående epilepsianfall med isotoper. Patienter från hela landet remitteras till Lund för att göra den unika undersökningen. – Vi har…
-
Kräver större insatser vid akut hjärnblödning
En tredjedel av alla inre hjärnblödningar leder till döden och hälften av dem som drabbas dör under det första dygnet. En mer aktiv behandling skulle rädda fler patienter. Det visar en färsk studie som genomförts…
-
Lyssnar i hjärnan med supertunna nanotrådar
Elektroder som opererats in i hjärnan används idag både i forskning och för att behandla vissa sjukdomar, bl.a. Parkinsons sjukdom. Användningen har dock begränsats av deras storlek. Vid Lunds universitet har man nu för första…
-
Resistenta bakterier vid öroninflammation
Marie Gisselsson-Solén är öronläkare vid Skånes universitetssjukhus och har forskat om återkommande öroninflammationer hos öronbarn. Foto: Roger Lundholm De flesta barn får någon gång i livet en öroninflammation, men för en del kan det bli…
-
Protein kan visa om tamoxifen fungerar på bröstcancer
Många bröstcancerpatienter behandlas framgångsrikt med tamoxifen, men inte alla. En ny avhandling stärker tidigare teorier om att proteinet RB kan användas för att förutsäga på vilka patienter behandlingen fungerar. – Framsteg inom forskningen har bidragit…
-
Innerstadsbor rör på sig mer än invånare i villaförorter
Ny forskning visar att invånare i tätbebyggda innerstadsmiljöer rör på sig mer än de som bor i villaområden och andra stadsmiljöer med glesare bebyggelse. I en ny avhandling har 32 bostadsområden i Stockholm undersökts med…
-
Vetenskapsluncher – en ny serie om medicinsk forskning!
Lunds universitets medicinska fakultet och Crafoordska stiftelsen anordnar en ny lunchföreläsningsserie om spännande medicinsk forskning. Föreläsningarna kommer att hållas på Stadsbiblioteket i Lund fyra onsdagar i mars och april men kommer även att sändas på…
-
MikroRNA-analys kan upptäcka bröstcancer tidigare
Pytteliten arvsmassa, s.k. mikroRNA kan kanske i framtiden användas för att diagnosticera bröstcancer betydligt tidigare än idag. Metoden skulle kunna vara ett alternativ till att operera bort brösten. Nya rön kring avvikelser i förstadier till…
-
Leif Groop: ”The final countdown för genetiken”
Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen. – It’s the final…
-
Artros drabbar en fjärdedel av alla över 55 år
Artros är en vanlig ledsjukdom som orsakar mycket lidande. Över en fjärdedel av alla svenskar över 55 år har någon form av artros. Även en hel del yngre personer får artros, särskilt efter en knäskada.…
-
Oklart vad som händer i lederna när artrosen sätter igång
Det hade varit enklare om vi varit möss. Då hade det funnits en behandling för artros som gjort att många kunnat slippa sin värk i knän, höfter och andra leder. – Hos möss vet man…
-
Stark MR-kamera hopp för tidig upptäckt av artros
På röntgenbilder kan man se artros – men först när sjukdomen gått så långt att brosket i en led nästan helt försvunnit. Då ligger benytorna an mot varandra utan skyddande ”stötdämpare”, och leden börjar göra…
-
Viktigt att röra sig rätt innan man börjar träna styrka
”Du måste stärka dina benmuskler” heter det ofta när det gäller personer med artros, som uppmanas att styrketräna och gå på långa promenader. Men den sortens träning är inte vad de i första hand behöver,…
-
Yoga som behandlingsmetod i primärvården
– Min forskning handlar om yoga som behandlingsmetod i primärvården. Mina studier, både genomförda och planerade, fokuserar på patienter med högt blodtryck och hur de påverkas av yoga, både vad gäller blodtryck och livskvalitet, säger…
-
Maria Gomez: Nattuggla och landslagsspelare
Klockan var ett på natten när det plötsligt hände. Maria Gomez och en kollega hade lyckats visualisera hur NFAT rörde sig in i cellkärnan. – Vi sprang runt i korridoren och skrek ”Det är sant!…















