Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Riktlinjer för tillgänglighet håller inte måttet

2013-04-25
ej anpassat kök
Ett exempel på ett kök som inte är anpassat för äldre eller personer med funktionsnedsättning.

Dagens standardmått för bland annat höjd på trösklar och dörrbredd fyller inte sin funktion. Det visar Tina Helles avhandling, där hon gav 30 äldre – 10 med rullstol, 10 med rollator och 10 utan gånghjälpmedel – i uppgift att laga lunch och koka kaffe i ett kök byggt enligt gällande riktlinjer för boendedesign.

Hon har även arbetat fram och testat en nordisk version av verktyget Housing Enabler som mäter boendets tillgänglighet.

Bostäder ska vara tillgängliga även för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Därför finns det i dag framtagna standardmått för boendedesign. Till exempel för tröskelhöjd och dörrbredd. Riktlinjer som arkitekter och byggherrar har att förhålla sig till när de ska bygga nytt eller anpassa bostäder.

Men fyller dessa riktlinjer verkligen sin funktion och ger önskvärd effekt? Tina Helles avhandling tittar närmare på den saken. Avhandlingen består av fyra studier.  

En klar överraskning

– I den första studien blev jag överraskad över hur lite forskningsbaserad dokumentation som ligger bakom dagens  standarder för boendedesign. Det har utförts få och små studier och mycket bygger på branschpraxis eller simuleringar av olika genomsnittliga mått som exempelvis medellängd. 

– Sedan blev jag lika förvånad när vi i den sista studien testade giltigheten för tolv av dessa mått i ett kök byggt enligt gällande riktlinjer för boendedesign. För måtten är faktiskt inte giltiga och ger inte tillgänglighet för de människor som de är tänkta att hjälpa, säger Tina Helle, arbetsterapeut och doktorand vid CASE, Lunds universitet.

Standardmåtten behöver revideras

I den fjärde studien fick 30 äldre (10 med rullstol, 10 med rollator och 10 utan gånghjälpmedel) uppgiften att laga lunch och koka kaffe i ett kök utformat efter dagens riktlinjer.

Alla deltagare hade problem med tillgängligheten, särskilt när det gällde placeringen av hyllorna i över- och underskåp. De rullstolsbundna hade inte oväntat flest problem.

Ett kök anpassat efter dagens riktlinjer
Ett kök anpassat efter dagens riktlinjer. Foto: Lizette Mårtensson

– Även om studien är liten är jag övertygad om att den är klart indikativ och den ligger också i linje med tidigare studier på området. Dagens standardmått för boendedesign måste därför revideras, säger Tina Helle.

Hjälpmedel en viktig faktor

Hon betonar vikten av att riktlinjerna vilar på en vetenskaplig grund och testas genom realistiska aktiviter i en verklighetstrogen miljö. För äldre och personer med funktionsnedsättningar är även användandet av olika hjälpmedel en viktig faktor i sammanhanget.

En rollator hjälper till med förflyttningen men kan även användas som exempelvis en stol eller bricka. Graden av tillgänglighet blir därmed resultatet av en interaktion mellan omgivningens utformning, individens förutsättningar, användandet av hjälpmedel och själva aktiviteten.

Nordisk version av HE

För att kunna bedöma en bostads tillgänglighet krävs tillförlitliga mätverktyg. Avhandlingens första studie inriktade sig därför mot att utveckla en innehållmässigt giltig nordisk version av mätinstrumentet Housing Enabler (HE) och testa dess tillförlitlighet i praktiken.

Målsättningen slog väl ut, avhandlingens resultat är därmed giltiga i större delen av Norden och det finns sedan några år en gemensam version av HE för Danmark, Finland, Island och Sverige.

Den andra studien granskade variationer i mätresultaten från HE utifrån ett användarperspektiv. Resultaten visar bland annat att oerfarna användare av standardiserade mätinstrument, som HE, varierade mest i sina bedömningar.

En grundlig introduktion av, och kontinuerlig utbildning i, att använda verktyg för att mäta tillgänglighet är därmed av väsentlig betydelse.

Europeiska jämförelser

Den tredje studien tittade närmare på standardmått för boendedesign ur ett europeiskt perspektiv. Tina Helle har tagit hjälp av data från det stora EU-projektet ENABLE-AGE och jämfört förhållandena för 1 150 äldre i Lettland, Sverige och Tyskland.

Det visade sig att exempelvis standardmåtten för dörrbredd skiljer sig åt flera centimeter. Därmed blev det också stor skillnad mellan länderna när det gäller hur många bostäder som anses vara tillgängliga för äldre och hur många äldre som anses ha problem med tillgängligheten.

– Det är inte likgiltigt hur vi definierar våra bostadsstandardmått, konstaterar Tina Helle.

Standardmått på vetenskaplig grund

Hennes förhoppning är att avhandlingen ska bidra till utvecklingen av standardmått för boendedesign som vilar på vetenskaplig grund och som verkligen stödjer tillgängligheten och tillgodoser behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättningar. På såväl nationell som global nivå – till fördel för deras hälsa, välbefinnande och oberoende.

Text: ERIK SKOGH

Artikel från CASE, Lunds universitet, 8 mars 2013.

CASE är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Lunds universitet. Stödjande miljöer för en åldrande befolkning står i fokus. CASE består av forskargrupper från Medicinska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Lunds Tekniska Högskola.