Vetenskap & Hälsa

Konsten att leva länge – om hälsosamt åldrande

2012-11-12
CASE-dagen 2012
CASE-dagen 2012. Foto: Erik Skogh

Turas om att köra bilen, vara kritisk till dagens uppsjö av hälsoråd och att starta skolor för äldre i hur man faller utan att skada sig. Det var några synpunkter som framfördes under CASE-dagen 2012 där forskare från Lunds universitet träffade allmänheten för att presentera aktuell forskning och utbyta idéer och erfarenheter. Temat var ”Temat var ”Konsten att leva länge – om det hälsosamma åldrandet”.

Sex föreläsare knutna till CASE (se faktaruta) stod på programmet.

Janicke Andersson föreläste under rubriken ”Om konsten att leva länge”. Ända sedan 1700-talet har det funnits experter på och litteratur om hälsosamt åldrande. Janicke Andersson redogjorde för vilka råd som varit bestående genom seklerna och vilken moralisk grund de vilar på.

Måttlighet rekommenderas

Åtta timmars sömn är en återkommande ingrediens för ett långt liv. Regelbunden motion en annan. Att fortsätta jobba, ta promenader i naturen och njuta av friska luften kan också läggas till listan. Måttlighet är den genomgående rekommendationen. Inte minst när det gäller konsumtionen av alkohol, tobak och kaffe.

Janicke Andersson fick flera frågor, bland annat om hur man ska ställa sig till alla hälsoråd och hälsocoacher.

– Det gäller att vara kritisk och förstå att det finns mycket pengar att tjäna på våra drömmar, sa Janicke Andersson, fil. dr. i äldre och åldrande.

Man ska inte heller stirra sig alltför blind på att leva så länge som möjligt, betonade hon. Utan istället fylla åren med ett meningsfullt innehåll.

Hälsan eller ekonomin viktigast?

Vibeke Horstmann pratade om äldre kvinnors livstillfredsställelse. Det gjorde hon utifrån en studie där drygt 500 ensamstående svenska och lettiska äldre kvinnor jämförts. Hennes undersökning ville ha svar på frågan om vad som är viktigast – ekonomin eller hälsan? Man brukar ju säga att bara man har hälsan så är livet värt att leva.

Studien visade att de lettiska kvinnorna oroade sig betydligt mer för sin ekonomi och än de svenska. De prioriterade därför stabila ekonomiska och sociala villkor framför sin hälsa och att leva ett långt liv. Det måste alltså först finnas något i plånboken innan man kan börja tänka på sin hälsa, konstaterade Vibeke Horstmann.

Det finns stora skillnader även i Sverige mellan äldres ekonomiska förutsättningar. Publiken undrade därför om studiens resultat kunde generaliseras.

– Ja, det tror jag, och minskar man de sociala klyftorna så kan det gynna ett hälsosamt åldrande, sa Vibeke Horstmann, fil. lic. i statistik.

Christina Brogårdh och Vibeke Hortsmann
Christina Brogårdh och Vibeke Hortsmann. Foto: Erik Skogh

Starta fallskolor?

Publiken var också nyfiken på generaliserbarheten av Christina Brogårdhs resultat om fallrädsla hos äldre som haft polio. Många äldre är rädda för att falla och det kan begränsa dem i deras vardag. Det kan till exempel handla om att inte våga gå ut när det är halt. Eller försöka undvika trappor, sluttningar och ojämnt underlag.

Det väcktes förslag om att man borde starta fallskolor för äldre. Som till skillnad från förebyggande insatser för att inte falla inriktar sig mot att lära sig falla utan att skada sig. Det skulle kunna vara ett sätt att minska fallrädslan och därigenom hjälpa äldre till ett mer aktivt liv.

Nedslående resultat

Tina Helle presenterade en studie där 30 äldre – 10 med rullator, 10 med rullstol och 10 utan hjälpmedel – fick prova att laga lunch och koka kaffe i ett kök inrett efter dagens standardmått. Bland annat tittade man på inverkan av höjden på trösklar, matbord och köksbänkar, dörrbredd, golvyta samt placeringen av hyllor i under- och överskåp. Resultatet blev nedslående.

– Vi testade tolv olika bostadsstandardmått och inget fungerade riktigt bra så dagens mått behöver revideras, slog Tina Helle fast, leg. arbetsterapeut och doktorand.

Det som skapade mest problem var hyllorna i köksskåpen. Särskilt svårt var det att nå de översta hyllorna i överskåpen. Men även de nedersta hyllorna i underskåpen ställde till stora bekymmer för samtliga grupper. De rullstolsbundna rapporterade inte oväntat flest problem med tillgängligheten.

Resultaten väckte flera kommentarer och påpekande. Bland annat om reviderade standardmått verkligen skulle leda till förändringar i praktiken. Det skulle de göra, menade Tina Helle, ifall de når ut till berörda organisationer. Hon betonade också vikten av att nya bostadsstandardmått vilar på en vetenskaplig grund.

Anpassning av bostad

Under 2011 beviljades cirka 76 000 bidrag för bostadsanpassningar i Sverige, berättade Cecilia Pettersson. Vanligaste åtgärden var att ta bort trösklar. Följt av att bygga ramper för att kunna ta sig ut och in i bostaden.

Under sitt föredrag redogjorde Cecilia Pettersson bland annat för vem som kan få bostadsanpassning och hur det går till när man ansöker om bidrag. En process som involverar flera aktörer, visade det sig. Ett första steg, framhöll Cecilia Pettersson, är att kontakta arbetsterapeuten för en bedömning av behovet. Hon fick frågan om de sökandes önskemål brukar uppfyllas.

– Anpassningen görs på det enklaste och billigaste sättet men man försöker tillmötesgå önskemålen så långt som möjligt, sa Cecilia Pettersson, leg. arbetsterapeut och doktorand.

Publiken lyfte även fram fastighetsägarens roll. Bostadsanpassningen kan stoppas ifall det anses för dyrt att återställa anpassningen om den sökande skulle flytta. Fastighetsägaren har sista ordet, bekräftade Cecilia Pettersson. Men hon upplyste även om att det finns återställningsbidrag att söka.

Tipsa om forskningsfrågor

Ines Uusmann, ordförande för CASE Brukarråd, avslutade frågestunden.

Brukarrådet står bakom CASE-dagen och ordförande poängterade en av rådets centrala uppgifter: Att fungera som en länk mellan forskarna och de som kan ha nytta av forskningresultaten.

Hon uppmanade därför publiken att uppsöka brukarrådets hemsida. Där kan man tipsa om forskningsfrågor som borde belysas, inom området stödjande miljöer och hälsosamt åldrande, och lämna förslag till konkreta projekt.

Text och bild: ERIK SKOGH

Hemsidan för CASE Brukarråd

Läs hela artikeln på CASE hemsida. Där finns också föreläsarnas presentationer.

Läs Ines Uusmanns debattinlägg i Helsingborgs Dagblad: ”Satsa på aktivt åldrande”