Vetenskap & Hälsa

Med uppdrag att kvalitetsgranska forskning

2018-10-18
Det publiceras många vetenskapliga publikationer varje år. Genom att sammanställa översikter som summerar bästa tillgängliga evidens av forskning för beslutsunderlag till hälso- och sjukvården, arbetar det globala nätverket Cochrane med att ta fram trovärdig hälsoinformation, fri från kommersiell inverkan. Bild: istock.com/olaser.

Med en miljon vetenskapliga publikationer varje år är det omöjligt att hålla koll på vad som händer inom medicinsk forskning. Lösningen är ett oberoende globalt nätverk som granskar allt från eventuella fuskare till potentiella nobelpristagare. Det är också ett stort hjälpmedel för läkare när de ska hitta de senaste rekommendationerna för olika behandlingar.

Matteo Bruschettini, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter

Matteo Bruschettini är neonatalläkare som för tre år sedan kom han till Sverige för att forska om hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn. Redan i sitt hemland Italien var han involverad i Cochrane – ett internationellt nätverk som recenserar och sammanställer medicinsk klinisk forskning. Efter Cochranes lansering i Lund förra året är han numera chef för den svenska delen. 

– Varje år publiceras en miljon medicinska vetenskapliga artiklar och behovet av systematiska översikter har ökat. Det är helt omöjligt för sjuksköterskor och läkare att sätta sig in i allt som publiceras och resultaten i olika kliniska studier kan också vara osäkra och skilja sig åt, förklarar Matteo Bruschettini.

Summerar tillgängliga evidens

En del studier kan vara gjorda av personer som inte är tränade i att producera bra forskning. Andra kan hålla nobelprisnivå, men av något skäl har forskarna inte lyckats publicera sina resultat på ett effektivt sätt. Det finns många faktorer som påverkar den forskning som rapporteras, vilket i nästa steg inverkar på hälsovårdens standard. Därför är Cochrane viktigt – ett oberoende nätverk som systematiskt kvalitetsgranskar och summerar bästa tillgängliga evidens av forskning för beslutsunderlag till hälso- och sjukvården. 

– Ett exempel på den här typen av sammanställande arbete är att man tidigare alltid förordat att spädbarn ska sova på magen. Men genom att granska olika studier insåg man att man kunde minska antalet plötsliga spädbarnsdödsfall genom att rekommendationerna istället ändrades till att barn bör sova på rygg.

Oberoende och transparent

I Sverige vet de flesta sjuksköterskor och läkare vad Cochrane är och använder det i sitt dagliga arbete. De rekommendationer som kommer från WHO är också till mer än 80 procent grundade på recensioner från Cochranenätverket. Eftersom huvuddelen av dagens medicinska forskning finansieras av läkemedelsindustrin är det centralt att man är oberoende och transparent. Därför består Cochranes nätverk mestadels av frivilliga som arbetar ideellt. 

Under den korta tid som Cochrane varit igång i Sverige har det väckt ett enormt intresse och Matteo Bruschettini tycker att lanseringen har gått över förväntan. Men trots att Cochrane grundades redan 1993, har det dröjt tills förra året innan man kom igång i Sverige.

– Sverige är ett av de bästa länderna i världen för medicinsk forskning och många likt mig, har lämnat sina länder för att komma hit och forska. Men Sverige har satsat mycket mer på prekliniska och kliniska studier, observationsstudier och registerforskning än översiktsartiklar, vilket jag tror är en av anledningarna till att lanseringen av Cochrane har dröjt.

Premiär för kurs om Cochrane

Matteo Bruschettini ser nu fram emot att få fler personer knutna till det svenska nätverket och ser mycket positivt på framtiden. 

– En rolig nyhet för medicinstudenterna vid Lunds universitet är faktiskt en kurs om Cochrane och dess arbetssätt, något som vi hoppas kunna införa även på utbildningarna vid andra svenska universitet, avslutar han. 

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad i LUM.


TEMA: Forskning blir verklighet

Det här är en artikel i Vetenskap & hälsas temaserie om hur forskningsresultat översätts till praktiska tillämpningar i sjukvården och hur de kommer patienterna till nytta. Vi förklarar varför forskning tar tid och ger exempel på forskningsgenombrott som förbättrat hälsan för många. Vi börjar med ett veckotema men kommer att återkomma med jämna mellanrum och fylla på med fler spännande exempel på forskning som blivit verklighet.

Övriga artiklar i temat (fylls på under veckan):

Medicinska genombrott – forskning som betytt mycket för många

Varför ta forskning så lång tid?

PODD: Forskning blir verklighet

Med uppdrag att kvalitetsgranska forskningen

Tema:
Forskning blir verklighet