Vetenskap & Hälsa

Ett riktigt jobb och bättre rustad för livet i stort!

2013-03-28

IPS är ”arbetsrehabiliteringsmetoden tvärtom”. Här får personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning direkt stöd i att få och behålla ett arbete på öppna arbetsmarknaden.  En ny studie har visat att IPS även har en positiv effekt på bl.a. individernas livskvalitet och egenmakt.

– Metoden gör dem bättre rustade att klara livet i stort, säger Cecilia Areberg, en av forskarna bakom studien.

Det finns en schablonbild av att en psykiskt sjuk person först måste bli friskare innan det överhuvudtaget kan bli tal om att börja tänka på arbete. Den traditionella arbetsrehabiliteringen inom vård, försäkringskassa, arbetsförmedling och kommun är präglad av en sorts trappstegslogik (train-then-place), där individen först behöver träna upp sina färdigheter i skyddade miljöer innan arbete kan komma på tal. Och i många fall anses psykisk sjukdom vara helt oförenlig med arbete. Detta har lett till passivitet och stor utanförskap för den här gruppen.

– Många har gått utan arbete i 10–15 år eller aldrig kommit in på arbetsmarknaden och ingen har ens frågat dem om de skulle vilja arbeta, berättar Cecilia Areberg, forskarstuderande inom arbetsterapi.

Ulrika Bejerholm och Cecilia Areberg

Skräddarsydd rehabilteringsplan

IPS, Individual Placement and Support, gör tvärtom (place-then-train) mot den traditionella metoden. För personer som vill arbeta skräddarsys en rehabiliteringsplan som integreras i den psykiatriska behandlingen. Man utgår från personens, klientens, egna intressen, arbetssökandet börjar tidigt och målet är att få ett riktigt arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Det börjar med att klienten träffar och lär känna ”sin” arbetsspecialist. Det centrala i metoden är att klienten sätter sig själv i förarsätet och tar kontrollen över sin egen rehabilitering. Arbetsspecialisten sitter i passagerarsätet och stöttar klienten på olika sätt, allt från att kontakta arbetsförmedlingen, skriva jobbansökan till att vara ett stöd på arbetsplatsen.

Arbetsförmåga i en given situation

– IPS-stödet kan sägas fungera som en rullstol gör för en fysiskt handikappad person. Rullstolen ställs in efter individens behov på den aktuella arbetsplatsen. På detta sätt har klienten arbetsförmåga i en given situation, vilket inte är samma sak som att ha generell arbetsförmåga eller att stå till hela arbetsmarknadens förfogande. Tar man bort IPS för tidigt finns en risk att arbetsförmågan minskar. Därför är det viktigt att följa IPS-principen om att ge stöd så länge det behövs, säger docent Ulrika Bejerholm, som är huvudansvarig för projektet om IPS.

I den aktuella studien ville forskarna undersöka om metoden hade någon effekt på annat i deltagarnas liv som inte var direkt knutet till arbetslivet. Man använde sig av speciella verktyg, s.k. självskattningsskalor där deltagarna fick bl.a. poängsätta faktorer som hade med livskvalitet, arbetsmotivation och tilltron till den egna förmågan att göra. Dessutom fick de föra tidsdagböcker där de registrerade sina aktiviteter i olika sociala och geografiska miljöer. Studien pågick i 18 månader.

Del i återhämtningsprocessen

Resultaten visade att livskvaliteten, arbetsmotivationen och tilltron till den egna förmågan att påverka sin livssituation var signifikant högre hos dem som deltog i IPS (place-then-train) jämfört med kontrollgruppen som fick stöd enligt den traditionella metoden (train-then-place). Det gällde även personer för vilka det dröjde länge innan de fick ett jobb, och även för dem som inte lyckades få ett riktigt jobb under studiens gång. Tidsdagböckerna visade också att de från att ha varit passiva, med många tomma dagar, hade fyllt sina dagar med aktiviteter som gav struktur åt tillvaron.

– Metoden utgör en viktig del i återhämtningsprocessen och stärker klienten på många olika plan. Skulle de till exempel bli av med jobbet är de väl rustade att klara av situationen, de landar mycket mjukare helt enkelt, säger Cecilia Areberg.

Text: Eva Bartonek Roxå

Foto: Eva Bartonek Roxå

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i mars 2013 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.