Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Mördarbakterie nyckel till bot

2024-05-16
Mårten Segelmark och Lars Björck i en park luar sig på en liggande stam
Mårten Segelmark har lett en klinisk studie som bygger på en upptäckt som Lars Björck gjorde för 21 år sedan. Foto: Tove Smeds

Ibland tar det decennier att förstå vidden av en upptäckt i labbet. En farlig mördarbakterie visade sig förstöra en viss antikropp. Tjugo år senare lyckades forskarna förvandla fyndet till en behandling av en svår autoimmun njursjukdom.

Låt oss backa bandet till 2001. Då visade en forskargrupp vid Lunds universitet, under ledning av Lars Björck, professor i infektionsmedicin, att den farliga mördarbakterien Streptococcus pyogenes har ett enzym som kan klyva sönder en av immunförsvarets viktigaste antikroppar, som heter IgG.

– När vi gav bakterieenzymet till en kanin såg vi att det därefter inte fanns några intakta IgG-antikroppar kvar i kaninens blod, men djuret mådde bra. Jag har sällan blivit så överraskad av ett resultat, säger Lars Björck.

Bättre odds för sjuka

Det visade sig att bakteriens enzym var väldigt träffsäkert: det är bara IgG-antikropparna som klyvs och inaktiveras. En utmärkt egenskap för ett läkemedel, eftersom det minskar risken för biverkningar.

Tillbaka till nutid. Lars Björck tillsammans med njurforskaren Mårten Segelmark funderade tidigt på om detta skulle kunna hjälpa patienter med Goodpastures sjukdom. I den sjukdomen är det nämligen IgG-antikroppar som angriper kärlväggarna i njurarna. Ett sätt att behandla sjukdomen är att byta ut patientens blodplasma, för i blodplasman finns de IgG-antikroppar som driver på sjukdomsförloppet.

– Tidigare hade patienterna väldigt liten chans att återfå fungerande njurar, men upptäckten av enzymet blev något av en game changer, säger Mårten Segelmark, professor och överläkare i njurmedicin vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Många klarar sig utan dialys

Forskarna gjorde experimentella djurstudier tillsammans. Sen inledde Mårten Segelmark en klinisk studie där15 patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion deltog. Efter ett halvårs behandling var två tredjedelar av patienterna så friska att de inte behövde dialys längre. Man kan likna behandlingen vid att kunna ge tio plasmautbyten på en kvart, i stället för på tio dagar. På så vis vinner man värdefull tid.

– Oddsen förändras. I vanliga fall hade 80 procent av dessa patienter tappat sin njurfunktion helt, eller till och med avlidit. Nu klarar sig 67 procent utan dialys, säger Mårten Segelmark.

Länk till en längre version

Text: TOVE SMEDS