Kategori: Vad forskar du om?
-
Långtidssjuka i djup depression kan bli friska
För de personer som lider av djup depression med melankoliska eller psykotiska inslag, finns hopp om ett friskare liv. Detta trots mångårig sjukdom med ett eller flera, ibland allvarliga, självmordsförsök. Det visar ett avhandlingsarbete som…
-
Lungorna hos för tidigt födda kan undersökas med ljus
För tidigt födda barn har svårt att få syre, eftersom deras lungor inte är tillräckligt utvecklade. Idag är det främst med röntgen som man kan se hur mycket luft som finns i barnets lungor. Men…
-
En genkvartett styr tillväxten i blodstamcellen
För att göra stamcellstransplantation säkrare och tillgängligt för fler patienter med exempelvis leukemi pågår på många ställen i världen forskning om hur man kan föröka blodstamceller. Ett viktigt led i att kunna få blodstamceller att…
-
Ny kunskap om komplementsystemet och ledgångsreumatism
Vad händer när ledbrosk bryts ned? Har de olika proteiner som då exponeras en roll i ledgångsreumatism och artros? Det är sedan tidigare känt att komplementsystemet kan driva på bildandet av skadlig inflammation vid ledgångsreumatism,…
-
Vanligt att lugnande läkemedel används fel
Felanvändning av receptbelagda lugnande läkemedel är vanligt förekommande bland normalbefolkningen i Sverige, men särskilt vanligt är det bland personer som är heroinberoende. Att personer använder läkemedel utan recept, använder högre doser eller tar läkemedel oftare…
-
Könsskillnader kan vara viktigare än man trott vid diabetes
Det finns skillnader i insulinutsöndringen mellan kvinnor och män som visar att kvinnor utsöndrar mer insulin. Skillnaden kan eventuellt förklaras av epigenetik,av- och påslagning av generna som kan påverkas av livsstil och olika miljöfaktorer. I…
-
Ny europeisk satsning på de svårast Parkinsonsjuka
De som har haft Parkinsons sjukdom under lång tid har tidigare ofta uteslutits ur forskning. Det handlar om en patientgrupp som har levt med sjukdomen länge och är i ett skede där de behöver hjälp…
-
Socker ska upptäcka farliga tumörer
Vanligt socker kan i framtiden bli det kontrastmedel som används när en tumör undersöks med magnetkamera. Sockret visar hur pass elakartad tumören är. – Det kan dessutom få en positiv psykologisk effekt och göra patienter…
-
Vem du är spelar roll vid återhämtning efter en hjärtinfarkt
Din personlighetstyp och hur du hanterar stress kan påverka hur snabbt du återhämtar dig efter en hjärtinfarkt. En ny avhandling från Malmö högskola visar hur medicinska, personlighetsmässiga och psykosociala faktorer påverkar eftervården och återfallsrisken efter en infarkt.…
-
Sarkom – vilka provtagningsmetoder fungerar bäst?
Sarkom är ett gemensamt namn för cancer i kroppens stödjevävnader. Det är en ovanlig sjukdom som är väldigt svår att ställa rätt diagnos på. För att förbättra diagnostiken och kunna skräddarsy behandling krävs molekylära undersökningar…
-
Nya metoder behövs för att mäta muntorrhet
Muntorrhet är ett stort problem som förr eller senare kan leda till allvarliga skador på tänder och vävnader i munnen. Det påverkar också människors livskvalitet. Men tandvården saknar metoder för att mäta salivens skyddande funktioner.…
-
Information om din hälsa i mobilen
Nu inleder Malmö högskola ett nytt forskningsprojekt tillsammans med näringslivet för att ta fram biosensorer som kan mäta och sända information om olika kroppsfunktioner till mobilen. Till exempel skulle det kunna innebära att en idrottsutövare…
-
Bättre hälsa med tidig information för hjärtsviktspatienter
I en undersökning av personer 80 år eller äldre med konstaterad hjärtsvikt uppgav enbart en fjärdedel att de visste om sin egen hjärtsviktsdiagnos. Eftersom kännedom är en förutsättning för att hjärtsviktspecifik egenvård ska bedrivas, kan…
-
Kan föräldraförberedelse under graviditeten ge tryggare föräldrar efter förlossningen?
Svensk forskning visar att nyblivna föräldrar önskar att de varit mer förberedda på vad som kommer efter förlossningen men få studier har undersökt hur blivande föräldrar kan förberedas inför den första tiden efter förlossningen. Nu…
-
Svårbehandlad anemi – nya behandlingsmetoder behövs
Anemi, eller blodbrist, behandlas idag framför allt med genom att tillföra hormon för att öka kroppens egen produktion av röda blodkroppar, eller genom blodtransfusioner. Men många typer av anemi svarar inte på behandling och det…
-
Forskning för bättre smärtlindring
Smärta är ett obehagligt tillstånd som drabbar oss alla i större eller mindre utsträckning. Att smärtlindra effektivt utan att framkalla andra obehag är en konst. För att komma närmare kärnan i detta behövs studier på…
-
Integrativ epidemiologi kan leda till skräddarsydd cancerbehandling
Genom att använda sig av statistiska modeller i kombination med labbnära forskning kan behandlingen av bröstcancer anpassas bättre till individen. Behandlingens utfall beror inte bara på tumörtyp utan flera faktorer påverkar. Andrea Markkula har undersökt…
-
Blodstamcellernas maskineri
– Jag vill se min forskning som när man tänder en lampa i ett tidigare mörkt rum. Inte bara en liten bordslampa utan mer en taklampa med lysrör som lyser upp hela rummet, förklarar Jenny Hansson…
-
”Läkemedel ska göra nytta – inte skada”
INTERVJU MED Cecilia Lenander, apotekare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Du har nu kommit halvvägs i dina doktorandstudier med titeln ”Säker läkemedelsanvändning i primärvården”. Varför har du valt detta ämne? –…
-
Förfinad ultraljudsteknik vid komplicerade graviditeter
– Min forskning har sin grund i en tokig idé jag haft i många år, som nu har lett fram till ett nytt sätt att ta reda på hur fostret mår vid komplicerade graviditeter. Ann…
-
Öroninflammationen som behöver behandlas
Varje år diagnostiseras nästan 200 000 fall med öroninflammation i Sverige. Betydligt färre, endast 20-60 barn, drabbas av akut mastoidit, den vanligaste svåra komplikationen till öroninflammation. Akut mastoidit uppstår när infektionen sprider sig utanför mellanörat och…























