Intern kategori: medfak
-
Risken för allvarlig hjärtsjukdom kan påverkas av kosten
Eat-Lancet-kommissionen föreslog 2019 en globalt hållbar hälsosam kost som innehåller främst växtbaserad föda. Bevis för att denna kost skulle förhindra hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtsjukdom har hittills varit väldigt begränsade. Nu har en studie vid…
-
Ärftlighet för diabetes kan innebära ökad risk för demens
En ny studie från Lunds universitet resultat visar att det finns genetiska riskmarkörer för typ 2-diabetes som kan vara kopplade till en ökad risk för demenssjukdom. Det betyder att en ärftlighet för diabetes också kan…
-
Kontemplation, estetik och medkänsla för en hållbar framtid
Vilka förmågor behöver vi för att stödja ett mer hållbart samhälle? Under en längre tid har vi fokuserat på yttre problem som kräver tekniska, ekonomiska eller medicinska lösningar. Men för att skapa en verklig förändring…
-
Huntingtons sjukdom – jakten på ett botemedel
Huntingtons sjukdom är en ärftlig, genetisk och dödlig hjärnsjukdom. Det finns inget botemedel eller någon sjukdomsbromsande behandling att erbjuda de patienter som drabbas idag. Nervceller i hjärnan dör. Åsa Petersén och hennes team vid Lunds…
-
Hjälp tonåringen sova gott
Pernilla Garmy är skolsköterska i botten och forskar på skolbarns sömn vid både Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. Hon har undersökt vad som hjälper och vad som stjälper tonåringens sömnrytm. Motivationen måste komma från dem…
-
Unga tar sömn på stort allvar
Sömnbrist hos unga är klassat som ett folkhälsoproblem och runt 30 procent av svenska ungdomar bedöms idag ha någon form av sömnproblem. Forskning visar också att de unga vill att föräldrarna ska bry sig mer…
-
Hjärnans tvättmaskin gör rent när du sover
Din hjärna har en egen liten tvätt-maskin som drar igång när du somnar och rensar bort uttjänta proteiner som bildats under dagen. Maskineriet ser till att gamla, skadade eller farliga celler tas om hand. Tacka…
-
Så tar du hand om ditt hjärta
Ökat stillasittande sliter hårt på våra hjärtan. Samtidigt har hjärtat en fantastisk förmåga att återhämta sig. Att röra sig lite mer och äta lite bättre kan göra stor skillnad för vår pump i längden. Läs…
-
Från smal till tjock behöver inte öka hjärtrisk
Att dra på sig ett antal extra kilon längre fram i livet behöver inte öka risken för kranskärlssjukdom, visar en studie vid Lunds universitet. Men en tidigt debuterande övervikt eller fetma gör det. – Att…
-
Ditt ätmönster i en droppe blod
Ett blodprov som avslöjar vad du brukar äta och som leder till kostråd speciellt anpassade för dig. Ny forskning tyder på att det kan vara möjligt och skulle kunna minska din risk för typ 2-diabetes…
-
Kvinnor upplever mer oro och stress före hjärtinfarkt
Många fall av hjärtinfarkt bland kvinnor är svåra att förstå. Betydligt oftare än hos män är de kvinnliga kranskärlen rena vid en infarkt, och ibland går väggen i deras kranskärl oförklarligt sönder. – Kvinnor upplever…
-
Tryggt kvarter och välutbildade kollegor bra för hjärtat
Det är väl belagt att socioekonomiska faktorer, som inkomst eller utbildningsnivå, spelar roll för risken att få en hjärt-kärlsjukdom. Sambandet gäller på individnivå men ny forskning tyder på att även området man bor i eller…
-
Träning i grupp minskar risk för ny infarkt
Risken för att få en andra hjärtinfarkt är hög, särskilt under året efter den första infarkten. Men Sverige ligger i toppklass i världen när det gäller sekundärprevention. En behandlingsform som har visat sig särskilt effektiv…
-
Spårar sömnproblemens rötter
På Klinisk neurofysiologi utreds varför det är näst intill omöjligt för vissa att somna i vanlig tid, eller vad kronisk övertrötthet på dagen beror på. Men många har sömnbesvär och allt ska inte mätas och…
-
Dämpat immunsvar kan minska hjärtskadan
Vid en hjärtinfarkt utlöses ett immunsvar som orsakar inflammation i hjärtat. Tyvärr orsakar inflammationen ännu större hjärtskada. Nu har forskare lyckats dämpa immunsvaret och förbättra hjärtats funktion i experimentella hjärtinfarktstudier. En hjärtinfarkt orsakas av en…
-
Proteinet som lagar kärlväggar – och förebygger hjärtinfarkt
Dagens behandlingar för att minska risken för återfall i hjärtinfarkt fokuserar på att behandla riskfaktorer för kärlskador. Men tänk om det också gick att reparera dem. Forskarna har hittat ett kroppseget protein som kan just…
-
Mörkrets hormon melatonin lägger locket på
Läkemedel med melatonin har de senaste 15 åren blivit vanliga för att till exempel behandla sömnproblem. Men samtidigt visar forskning att det finns ett samband mellan melatoninnivåer i kroppen och typ-2 diabetes. Så vad vet…
-
Svårt veta hur mycket du har sovit
Hur mycket har du sovit i natt? Den frågan är svårare att svara på än vad du kanske tror – ofta uppskattar människor att de sovit mer än vad de faktiskt gjort. Därför ägnar sig…
-
Hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen?
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden…
-
Podd: Måste det göra ont att bli äldre?
Vetenskap & hälsa · Måste det göra ont att bli äldre? Smärta hör till åldrandets vedermödor – eller? Men hur det än är med det – och det ska vi få svar på i podden…
-
Snabbare diagnos och behandling med hjälp av genteknik
Människor med olika cancerdiagnoser är några av de som har mycket att vinna på så kallad precisionsmedicin. Avancerade DNA-analyser ger säkrare diagnoser och bättre behandlingar. På kort tid har tekniken blivit ett ovärderligt verktyg i…
-
Förlossningsläkare emotionellt stabilare än de flesta
Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt…
-
Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring…
-
Kognitiv förmåga relaterat till gångförmåga
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus…
-
Föreläsningar om stroke 9 maj
I samband med den Internationella Strokedagen 9 maj hålls föreläsningar om stroke på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den som vill kan också passa på att mäta sitt blodtryck. När och var? Tisdagen 9 maj 2023,…