Intern kategori: redaktionellt
-
Vi önskar alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!
Vi på redaktionen för Aktuellt om vetenskap & hälsa tar ledigt över jul och nyår och återkommer igen den 9 januari 2017. Skulle du få tid över i ledigheterna vill vi tipsa om några höjdpunkter som publicerats under…
-
PODD: D-vitamin – inte bara för skelettet
Att D-vitamin är viktigt för att vi ska kunna bygga upp ett starkt skelett har vi känt till länge. Men nu börjar det komma forskningsfynd som tyder på att D-vitaminbrist kan bidra till en mängd…
-
PODD: Det händer i kroppen när du tränar
Vad är det egentligen som händer i kroppen när vi tränar? I veckans podd träffar vi forskare vid Lunds universitet som har studerat träningens effekter på hjärtat och hur generna påverkas av – och påverkar – träningen. Virvlar blodet…
-
PODD: Pendlingens pris
Att pendla ger tillgång till en större arbetsmarknad och andra bostadsmöjligheter än man kan få utan att pendla. Men pendlingen har också nackdelar, som inte uppmärksammats lika mycket. Vad gör resorna till exempel för vår…
-
TEMA: Blod för livet
Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…
-
Patienter som säger nej till blodtransfusion
En blodtransfusion kan räcka för att rädda livet på någon, men det händer att patienter vägrar ta emot blod av till exempel religiösa skäl. Det kan leda till att sjukvårdspersonal ställs inför svåra etiska dilemman.…
-
Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?
Vegetariskt blod, eller rättare sagt den viktiga blodkomponenten hemoglobin – det är vad professorn Leif Bülow försöker få fram ur växter. Hos människan finns proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna, där dess uppgift är att föra ut syre…
-
Tillverkning på konstgjord väg en utmaning
Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp. Mer än fyra femtedelar av våra celler är röda blodkroppar, och mer än två miljoner av dem nyskapas varje sekund. Att tillverka röda blodkroppar på konstgjord väg är därför…
-
Det åldrande blodet
Varje sekund bildar blodstamcellerna i vår benmärg över två miljoner nya blodkroppar, samtidigt som ungefär lika många dör. När vi är unga producerar de en jämn och välbalanserad mängd röda och vita blodkroppar beroende på…
-
Lovande resultat för genterapi
I Lund arbetar forskare för att med hjälp av genterapi behandla osteopetros, en ärftlig sjukdom som förstör den normala bennedbrytningssprocessen. Vägen går via blodstamceller. Vårt skelett är inte statiskt. Benvävnad bryts kontinuerligt ned och byggs…
-
FAKTA Leukemier
Alla blodkroppar utvecklas från blodstamceller. Den utvecklingen kan ta olika riktning för att bilda alla de blodkroppar blodet består av. Tidigt i utmognaden sker en uppdelning i så kallade myeloiska eller lymfatiska celler. Därifrån kommer…
-
Syskondonatorer vill ha mer stöd av sjukvården
Personer som donerat organ eller stamceller till ett syskon tas ofta för givna och glöms inte sällan bort av vården efter ingreppet. Men det finns ett starkt behov av uppföljning och stöd hos syskondonatorer. Det…
-
Nya fynd ökar kunskapen om behandlingseffekter vid myelom
Patienter med myelom, en form av blodcancer, behandlas ofta med hög dos cytostatika, med efterföljande stamcellstransplantation med egna stamceller. Men vad händer egentligen med de olika cellerna i immunförsvaret under återhämtningen efter en sådan behandling?…
-
Egna stamceller i retur eller ett helt nytt immunsystem?
Transplantationer med blodstamceller görs oftast för att behandla olika former av blodcancer. Ibland sparar man patientens egna stamceller inför en riktigt kraftig cellgiftsbehandling. Efter behandlingen förs de tillbaka för att hjälpa immunförsvaret att återhämta sig.…
-
Barn som får leukemi
Varje år upptäcks 700 nya fall av leukemi i Sverige. Av dessa är runt 100 barn. Men leukemi är inte en enda sjukdom utan många olika med varierande prognos och behandling. Man brukar dela in leukemi i akut och…
-
Mördarceller ger dödssignal
Målsökande antikroppar som blockerar leukemistamcellers möjlighet att föröka sig och samtidigt lockar till sig kroppens naturliga mördarceller. Dessa ger i sin tur dödssignalen till den sjuka stamcellen. Science fiction? Nej – bara en vanlig dag i labbet. Akut myeloisk leukemi (AML)…
-
Register i kampen mot leukemi
Sverige brukar lyftas som ett föregångsland när det gäller att samla information om olika sjukdomar i register. Genom att kombinera registerinformation med den allt större kunskapen om den genetiska bakgrunden till uppkomsten av leukemier, hoppas forskarna kunna öppna för bättre och mer…
-
Mikropartikel avslöjar risk för propp?
I blodomloppet cirkulerar mängder av mycket små partiklar, så kallade mikropartiklar. I framtiden kan dessa kanske – genom ett blodprov – berätta om du har ökad risk för blodpropp. Det finns flera saker som brukar knytas till…
-
Kalle lever som vanligt – trots blödarsjuka
Vardagen ser i princip likadan ut som för de jämnåriga kompisarna – om man bortser från sprutan morgon och kväll. Kalle Lönn har svår hemofili A. Han visar upp armvecken och berättar att han varvar i vilken arm han…
-
Antikroppar ger blödarsjuka problem
Många blödarsjuka kan leva ett gott liv tack vare att stora framsteg har gjorts inom behandling. Men ungefär en tredjedel av de svårast sjuka bildar antikroppar som innebär ökad blödningsrisk och sämre möjligheter till verkningsfull…
-
Nya tag mot svårbehandlad anemi
Blodbrist, eller anemi, kan ha en mängd olika orsaker, bland annat kan flera olika sjukdomar leda till anemi. Standardbehandlingen är då att tillföra ett hormon som stimulerar kroppens produktion av röda blodkroppar. Men ibland fungerar inte behandlingen. Då återstår…
-
Anemi – när de röda blodkropparna är för få
120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan…
-
Blodiglar i sjukvårdens tjänst
Blodiglar användes förr för att få ut ”det sjuka” i tron att det skulle komma ut genom blodet och därmed bota patienten. Användningen minskade kraftigt under senare hälften av 1800-talet men i modern sjukvård har…
-
Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar
En sällsynt blodgrupp är en blodgrupp som förekommer hos mindre än en procent av befolkningen i ett visst geografiskt område. Men vad är det egentligen som skiljer olika blodgrupper åt och vad har sjukvården för…
-
Från ven till ven
I det här bildspelet får du följa blodets väg – från blodgivaren och fram till att patienten får blodtransfusion.