Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Förbättrad diagnostik av äggstockscancer

2022-12-21
Illustration: iStcok/fruttipics

En tvåstegsmetod för att skilja godartade äggstocksförändringar från elakartad äggstockscancer har nu validerats på nästan 5000 patienter. Med hjälp av ultraljud och matematiska modeller, får läkaren hjälp att dela in patienterna i olika riskgrupper med förslag på åtgärder beroende på riskgrupp och prognos. Detta är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstockstumörer.

Äggstockscancer (ovarialcancer) kallas för bukens tysta tumör, eftersom symtomen ofta är vaga och diagnosen därför ofta ställs sent. Bland de gynekologiska elakartade tumörerna, har äggstockscancer högst dödlighet, och i Sverige avlider ungefär 550 kvinnor varje år av sjukdomen.

– För att upptäcka äggstocksförändringar görs först en gynekologisk undersökning, som kompletteras med ett vaginalt ultraljud. En mycket kompetent ultraljudsundersökare kan med hjälp av ultraljudsbilden se om tumören är god- eller elakartad och ibland till och med avgöra vilken tumörtyp det rör sig om. Men för detta krävs väldigt stor erfarenhet, som de flesta inte har. Därför behövs andra metoder som underlättar diagnostiken, säger Lil Valentin, senior professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

porträttbild av Lil Valentin
Lil Valentin, senior professor i obstetrik och gynekologi. Foto: Åsa Hansdotter.

Hon har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp. Hon är en av grundarna till IOTA (The International Ovarian Tumor Analysis group), ett internationellt forskarnätverk. De har tidigare lanserat ADNEX-modellen, en diagnosmetod som är baserad på sex ultraljudsvariabler och tre kliniska parametrar, som sedan 2022 finns med i Sveriges nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av äggstockscancer. Forskarteamets nya multicenterstudie använder denna modell på ett förenklat sätt i en tvåstegsmetod  – IOTA-tvåstegstrategin. Studien inkluderar totalt 4905 patienter med en nyupptäckt äggstocksförändring från 17 olika forskningscentra.

Tvåstegsmetod skiljer mellan god- och elakartad

Det första steget i tvåstegsmetoden syftar till att på ett enkelt och snabbt sätt identifiera de förändringar som med stor sannolikhet är godartade – runt 40 procent av alla som undersöktes hade en malignitetsrisk på under en procent. I steg två ingår de förändringar som är svårare att klassificera, och där används ADNEX-modellen för att bedöma risken för malignitet och den mest sannolika typen av malignitet. På så sätt får läkaren fram en procentsiffra på hur hög risken för cancer är. Tillsammans med den kliniska bilden, ger det en vägledning för hur snabbt patienten behöver utredas och hur behandlingen bör se ut.

– Det är viktigt att komma ihåg att minst 70 procent av alla äggstocksförändringar är godartade och inte kräver någon åtgärd. Med vår modell kan man direkt skilja de olika formerna åt och lugna patienten, som slipper onödig oro, säger Lil Valentin.

Många falska larm med äldre metod

Användningen av ADNEX-modellen har inte helt slagit igenom i Sverige. Istället använder man sedan 30 år tillbaka oftast RMI (Risk of Malignancy Index). I det ingår ultraljud och ett blodprov, där man mäter tumörmarkören CA125, som tillsammans ger en indikator på om förändringen är godartad eller kan vara cancer. Men tumörmarkören CA125 är ett ospecifikt prov. Nivåerna av CA125 kan vara förhöjda vid infektion, vissa godartade äggstockstumörer eller andra typer av sjukdomar, säger Lil Valentin. Det blir mycket falskt alarm och onödig oro för patienten.

– Vid en jämförelse mellan RMI och ADNEX-modellen är den senare helt överlägsen. RMI är ett föråldrat riskbedömningssystem, som bygger på en studie med endast ett hundratal patienter. Det är dags för ett paradigmskifte i svensk hälso- och sjukvård.

Resultaten av studien är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstocksförändringar.

– Elakartade tumörer behöver behandling med kirurgi eller kemoterapi beroende på tumörtyp och hur spridd tumören är. Många godartade äggstockstumörer behöver inte behandlas alls, vilket begränsar skadorna av kirurgiska komplikationer och minskar kostnaderna för patienter och samhälle, avslutar Lil Valentin.

Länk till vetenskaplig publikation: External Validation of the Ovarian-Adnexal Reporting and Data System (O-RADS) Lexicon and the International Ovarian Tumor Analysis 2-Step Strategy to Stratify Ovarian Tumors Into O-RADS Risk Groups

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet