Penicillinet var en medicinsk revolution 1945. Världen jublade när dödliga infektionssjukdomar plötsligt kunde botas. Samtidigt avstannade mycket forskning kring bakterier och virus. Men covid-19-pandemin satte nytt fokus på virus och när nya vacciner togs fram i rekordfart drog alla en suck av lättnad.
– Det visar vikten av fortsatt forskning. Arbetet med att hitta andra behandlingar mot infektioner är viktigare än någonsin. Särskilt när antibiotikaresistensen lurar runt hörnet och vi saknar bra behandlingar mot många virusinfektioner, menar Fredrik Kahn som är infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Själv betraktar han sig som en detektiv, ständigt nyfiken och på jakt efter nya behandlingar mot infektioner som hotar våra liv. Han är övertygad om att en stor pusselbit i gåtan är kopplad till vårt immunsystem. Därför är han extra intresserad av området immundysreglering, alltså när vårt immunförsvar reagerar på ett felaktigt sätt.
– Då kan vi drabbas av autoimmuna sjukdomar. Och om immunsystemet reagerar för mycket eller för lite riskerar vi att bli riktigt allvarligt sjuka av en vanlig bakterie eller ett virus. Vi har sett fullt friska personer vara döda inom några timmar av en bakterie som hos andra bara ger en vanlig halsfluss, och vi vet inte varför.
Det är inte ovanligt att en infektion orsakar sepsis, ett livshotande tillstånd som snabbt slår ut kroppens vitala organ. Bara i Sverige insjuknar varje år omkring 55 000 personer i sepsis. Risken att få sepsis är därmed större än att insjukna i någon av våra tio vanligaste cancersjukdomar tillsammans.
Virus knepigare
Även om det finns tester, är det ibland svårt att veta om det är bakterier eller virus som orsakat infektionen. Om läkarna misstänker bakterier, brukar patienten behandlas med en typ av antibiotika som snabbt slår ut de vanligaste bakterierna. Men antibiotikan biter inte om ett virus ligger bakom.
– Virus är mycket svårare att behandla eftersom det tar över och infekterar våra celler. Det finns tyvärr inget motsvarande antiviralt medel som slår ut grupper av virus, däremot finns mediciner mot vissa specifika virussjukdomar som hiv och hepatit C, berättar Fredrik Kahn.
SKILLNADEN MELLAN BAKTERIER OCH VIRUS
1. Både virus och bakterier kan göra oss sjuka. Men de flesta bakterier är bra för oss och bidrar bland annat till att skydda kroppen mot infektioner. I människokroppen finns ungefär tio gånger fler bakterier än mänskliga celler.
2. Bakterier är encelliga organismer som kan föröka sig på egen hand. Virus är en sorts parasiter som tränger in i kroppens celler, för över sin egen arvsmassa och får cellerna att tillverka fler virus.
3. Bakterieinfektioner kan behandlas med antibiotika.
4. Virusinfektioner är svårare att behandla. Det finns antivirala läkemedel för en del virussjukdomar som hiv och hepatit C och även vacciner mot flera andra typer av virus.
Gasa och bromsa
Ändå pågår det inte lika mycket forskning inom infektionsmedicin som inom andra områden. Och det är här problemet ligger, menar Fredrik Kahn. När antibiotikaresistensen mot bakterieinfektioner ökar och det finns få antivirala mediciner som rår på virusinfektioner, behövs ytterligare behandlingar att ta till.
– Vi skulle behöva en behandling som gör att vi både kan gasa och bromsa vårt immunförsvar. Exakt hur det ska se ut vet jag inte och det är det som är tjusningen med forskning. Förutom att forska målinriktat, måste vi även tänka visionärt – det är först då vi kan ta de stora sprången. Många mediciner, som antibiotikan, upptäcktes faktiskt av en slump, berättar han.
Tillbaka till 50-talet
Idag är vi stolta över hur långt den medicinska vetenskapen nått. Men om vi inte längre har någon effektiv medicin mot bakterieinfektioner kastas vi tillbaka till 1950-talet.
– Utan antibiotika kan vi varken ge avancerad cancerbehandling eller transplantera organ och tvingas acceptera att en vanlig bakterieinfektion åter kan bli dödlig, konstaterar Fredrik Kahn.
Frågan är då – varför forskar inte hela världen på att ta fram en ny sorts antibiotika och bättre antivirala medel? Fredrik Kahn svarar med en motfråga:
– Om du driver ett läkemedelsföretag, vilken produkt tror du skulle vara mest lönsam att ta fram: En blodtrycksmedicin som 30 procent av den vuxna befolkningen äter varje dag, eller en ny, stark antibiotika vars syfte är att användas så lite som möjligt?
Otippat bra vaccin
Infektionsmedicin fick ett uppsving med covidpandemin och Fredrik Kahn har sedan dess haft intensiva dagar.
– Det har varit många och långa timmar med att skriva riktlinjer för behandling av covidpatienter, utbilda kolleger, vårda allvarligt sjuka, vara med i dagliga multidisciplinära konferenser och samtidigt forska om covid. Jag skulle förstås helst av allt sluppit covidpandemin, men rent medicinskt är det ju spännande.
Han ansvarar bland annat för den stora forskningsstudien Covers, där covidvaccinets effektivitet undersöks. Han forskar om immunsystemets betydelse för postcovid och om vacciner, en ofta tidkrävande process. Men flera covidvacciner togs fram i rekordfart.
– När hela världen jobbar mot ett och samma mål går det undan. Arbetet fördröjdes inte heller av långdragna tillståndsprocesser. Samtidigt är jag överraskad över hur bra vaccinet blev. Utan vaccinet hade vi fått se många fler döda. Det är jag övertygad om, betonar Fredrik Kahn.
Text: MONNE LJUNGBERG
