Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Brottslighet ger sämre ungdomshälsa – men vad är hönan och ägget?

2022-12-14
Att delta i organiserade fritidsaktiviteter, som till exempel fotboll, har ett samband med lägre cannabisrökande och annan ungdomsbrottslighet. Foto: Nikada/iStock

Vad finns det för samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad? Det har professorerna Robert Svensson och Björn Johnson vid Malmö universitet undersökt i två studier. 

Det är allmänt känt och väl utforskat att brottslighet och användandet av droger i unga år är kopplat till negativa hälsoutfall, inte bara under ungdomsåren, utan även senare i livet.  Dessa personer dör tidigare, de löper större risk att drabbas av allvarlig sjukdom och de lider av mer psykisk ohälsa. En tidig alkoholdebut är till exempel starkt kopplat till ett senare alkoholberoende i vuxen ålder med alla de hälsorisker det medför. Och att använda narkotika förstår ju var och en att det leder till sämre hälsa. Men att också brottslighet i sig gör det torde inte vara självklart.

Vad som även är välforskat är effekter av att växa upp i familjer där föräldrarna delat på sig eller aldrig bott tillsammans. Ungdomar som vuxit upp under sådana förhållande begår i något större utsträckning brott.

Två män i svart skjorta respektive svart tröja mot grå vägg.
– Det är viktigt att påpeka att det relativt små skillnader vi pratar om här. Det är ju inte så att man blir brottsling bara för att föräldrarna skiljer sig, säger Björn Johnson (till vänster) och Robert Svensson (till höger). Foto: Håkan Röjder

– Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta pådet mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

– Vi inspirerades av en intressant studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, som är mitt arbetsfält, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor vid kriminologiska institutionen vid Malmö universitet.

Bättre om båda hade en ny partner – eller ingen hade någon 

Så tio olika konstellationer valdes ut. Dessa var att barnet bodde hos: båda föräldrarna, en ensam mamma, en ensam pappa, en pappa och en styvmamma, en mamma och en styvpappa samt fyra grupper där de bodde växelvis hos sin mamma och pappa där: ingen hade träffat en ny partner, där båda har träffat en ny partner, där bara pappan hade träffat en ny partner och där bara mamman har träffat en ny partner.

Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 (i stort sett samtliga niondeklassare) i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades:

I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna. Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.

– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson.

Ska detta tolkas som att det är dåligt för barn generellt att deras föräldrar skiljer sig?

– Det är viktigt att påpeka att det relativt små skillnader vi pratar om här. Det är ju inte så att man blir brottsling bara för att föräldrarna skiljer sig. Vi kan ju heller inte veta hur det hade sett ut i de här familjerna om föräldrarna inte hade skilt sig. Konflikter mellan föräldrar som fortsätter leva i en parrelation kan också få negativa konsekvenser för barnen, säger Björn Johnson.

Strukturerad fritid skyddar mot kriminalitet

En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade och ostrukturerade aktiviteter och brottslighet samt användning av cannabis hos ungdomar.

Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, exempelvis idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter är när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel.

– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis.  Det nya var att vi ville undersöka om vi såg några skillnader för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson.

Idrottsaktiviteter tycks påverka mest

Som väntat var, minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik, dans och teater. En hypotes är att idrott ofta är tidskrävande. Att det så att säga stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt.

– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningarna eller teatern? Det har vi inte testat än, säger Robert Svensson.

Ungdomar som är inbegripna i brottslighet och droganvändning mår alltså generellt sämre än andra jämnåriga. Både fysiskt och psykiskt. Men på frågan varför, finns det många svar och orsakssambanden är delikata.

– Det kan vara svårt att säga vad som är hönan och vad som är ägget? Många gånger kan det vara en familjesituation som orsakar både det normbrytande beteendet och det dåliga måendet hos dessa ungdomar, säger Björn Johnson.

Text: Magnus Erlandsson

 

Länkar till de vetenskapliga artiklarna:

”Does it matter in what family constellations adolescents live? Reconsidering the relationship between family structure and delinquent behaviour.”
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0265964

“For Whom Do Unstructured Activities Matters? The Interaction Between Unstructured and Structured Activities in Delinquency and Cannabis Use: A National Self-Report Study.
https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/00111287221110448