Författare: Eva Bartonek
-
Så funkar det
Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket…
-
Vårt livsviktiga blod
Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…
-
Utvecklar ny teknik för att ta bilder av fostrets hjärta
Genom att använda liknande teknik som du själv drar nytta av för att minska storleken på bilder i din kamera skapar Anthony Aletras möjligheter för att förbättra tidig diagnostik av hjärtfel redan i fosterstadiet. En…
-
Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben
Varje år insjuknar 30 000 i Sverige och 15 miljoner i världen av stroke. Vad händer egentligen i kroppen när man får en stroke? Kan stroke förhindras? Hur ser livet ut efter en stroke? Kom…
-
Forskning om rehabilitering efter stroke
Ingrid Lindgren, Gunvor Gard, Christina Brogårdh och Eva Ekvall Hansson vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet forskar kring rehabilitering av personer som drabbats av påföljder efter stroke, så som långvarig smärta, yrsel samt rörelse- och känselnedsättning. Här…
-
Strokestudie visar på brister i det långsiktiga omhändertagandet
Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu…
-
Röd telefon kortar väntetid vid urinblåsecancer
En särskild telefonlinje ifall du har blod i urinen kan korta tiden till behandling med nästan hälften ifall du har urinblåsecancer. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Cancer i urinblåsan (urotelial…
-
Ersätta kindtänder eller inte – vad tycker svenska allmäntandläkare
Tandläkares vilja att spara och bevara samtliga tänder är stark men med tio tandpar kan tuggfunktionen fortfarande vara acceptabel. I sin avhandling har Eva-Karin Korduner undersökt allmäntandläkares attityder till en så kallad förkortad tandbåge. Hon efterfrågar…
-
Mekanismerna bakom vanlig blåskatarr
Forskare vid Lunds universitet publicerar nya rön som förklarar de molekylära mekanismerna bakom vanlig blåskatarr. Fynden kan bana väg för ny behandling som ett alternativ till antibiotika. Urinvägsinfektioner är en grupp vanliga infektionssjukdomar som drabbar…
-
Smärtskola på internet mot kronisk käksmärta
Kan egenvård på internet vara bättre än bettskena? Det är frågeställningen för en ny forskningsstudie kring kronisk käksmärta där patienterna följer en internetbaserad smärtskola hemma. – Smärtskolan ska göra att patienterna förbättrar sin smärt- och…
-
Sårläkning efter infektion snabbare och bättre med undertrycksmetod
Kortare sårläkningstid, färre omläggningar och möjlighet att lämna sjukhuset tidigare. Det är fördelar vid undertrycksbehandling av sårinfektioner i samband med kärlkirurgi vid ljumske. Metoden, som blivit allt vanligare, är också kostnadseffektiv. Det framkommer i en…
-
Konstgjorda tänder och nya material
Tänder är nödvändiga för att vi ska kunna tugga vår mat men en tandförlust kan även påverka talet, utseendet, hur vi blir bemötta av andra och ytterst vår livskvalitet. Därför är de allra flesta angelägna…
-
Tandläkarskräck hos barn kräver tålamod av tandvården
Förebyggande åtgärder, smärtlindring och, inte minst, att tandläkaren tar sig tid. Det är nycklarna när tandvården möter barn med tandläkarskräck, menar professor Gunilla Klingberg. Risken är, menar hon, att tandvården bara ser ett barn som…
-
Podd: Så påverkar munnen resten av kroppen
– Det är självklart att det som sker i munnen påverkar det som händer i kroppen – och givetvis också tvärtom, säger Björn Klinge som är övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola. I…
-
”Robotar utvecklas med felaktig bild av äldre användare”
Med en allt äldre befolkning är det nödvändigt att hitta nya sätt att arbeta med hemvård, och robotteknik kan vara ett av dessa. Det menar Susanne Frennert, som nyss disputerat i Rehabiliteringsteknik vid Designvetenskaper, LTH.…
-
Blodkoagulation, blödarsjuka och blodpropp – så funkar det
Vid blödarsjuka (hemofili) är blodet alltför tunt eftersom det helt eller delvis saknar förmågan att levra sig genom koagulering. Sjukdomen beror på en genförändring som påverkar nivåerna av de proteiner i blodet, koagulationsfaktorerna, som understödjer koagulationsprocessen. Hemofili delas in i typ A…
-
Brus kan hjälpa barn med ADHD
Kan ett konstant ljud av brus i öronen få barn och ungdomar med ADHD att bättre koncentrera sig i skolarbetet. En svensk-norsk studie talar för att så kan vara fallet. I studien såg forskarna vid…
-
Okunskap om höftsjukdom hos barn orsakar livslånga men
”-Växtvärk nu igen? –Är du säker på att du inte sträckt dig på skolgympan?” Hälta och bensmärta hos barn är vanligt och i många fall är orsaken godartad och besvären går över helt spontant. Men i…
-
Bild och verklighet stämmer överens vid Alzheimers
Tau-PET är en ny och lovande avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. En fallstudie från Lunds universitet bekräftar nu också att tau-PET-bilderna stämmer väl överens med de verkliga förändringarna i hjärnan. Enligt forskarna bakom studien ökar därmed…
-
Sändare ska följa patienter på akuten
Modern positioneringsteknik ska hjälpa akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund att hitta flaskhalsar i verksamheten. Patienter ska förses med armband som ger koll på hur de rör sig, och var det blir väntetider, skriver P4…
-
Hon söker orsaker till njursvikt
Människor och andra däggdjur har två njurar, men bara ett hjärta och en hjärna. Varför är det egentligen så? – För att njurarna är så viktiga, förstås! säger Diana Karpman – lite på skoj och…
-
B-cellernas betydelse för barnleukemi
Den vanligaste leukemin hos barn sker i B-celler och den första mutationen har visat sig uppstå redan under fosterlivet. I en avhandling från Lunds universitet har Alya Zriwil studerat tidig B-cellsutveckling i embryot och kunnat…
-
Ingen länk mellan ”fetmagenen” och förmågan att gå ner i vikt
Personer med ärftlig risk för fetma går ned lika mycket i vikt till följd av bättre kost, träning och viktminskingspreparat som resten av befolkningen, enligt en ny internationell studie. – Det visar att livsstilen sannolikt…
-
Olika metoder för att reparera en skadad hjärna
Skulle man kunna omvandla en patients egna hudceller till fungerande nervceller? Eller föra in friska gener som programmerar om cellerna i en skadad hjärna? Stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet studerar hur man med avancerad…
-
Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans
Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med…