-
Goda vanor tidigt i livet minskar risken för fetma
Det kan låta självklart – bra mat och motion håller vikten nere. Men en ny studie visar att personer med en särskild riskgen, som gör att de lättare går upp i vikt, kan påverka sin…
-
Ärftliga faktorer bakom fetma kartlagda
Var vi lagrar vårt fett styrs av olika biologiska mekanismer som i sin tur påverkas av våra gener. Ny forskning visar att hittills okända genregioner kan kopplas till bukfetma. – Det skulle kunna förklara sambandet mellan…
-
Om kost och fetmagener
Föredrar du kaloririk mat med mycket socker och fett? En bidragande faktor kan vara att du bär en variant av FTO-genen, den mest kända genen med koppling till ökad risk för fetma. – Det är…
-
Det dolda fettet kan ge svar om sjukdomar
Långt ifrån allt fett på våra kroppar syns eller märks. Fett av olika typer lagras på en mängd olika ställen – från topp till tå. Vad betyder det för vår hälsa? Tidigare har vi inte…
-
Fetma och insulinresistens – hur hänger det ihop?
Illustration: Carin Carlsson/Ritbolaget Fettvävnadens normala funktion är, beroende på behov, att antingen lagra eller frisätta fett i form av fettsyror, som då skickas till andra vävnader, t.ex. lever och muskler, där de fungerar som energikälla.…
-
Från macka till fettcell
Illustration: Carin Carlsson/Ritbolaget Både fett, kolhydrater och proteiner som vi får i oss med maten kan omvandlas till energirika fettmolekyler som lagras i fettcellerna. Maten som vi tuggar i oss bryts successivt ner i allt…
-
Fett bra med fett
Fett är bra – i lagom mängder. Vi behöver fett för att kroppen ska fungera, men när det blir för mycket – eller för lite – kan vi bli sjuka. Kroppens olika processer kräver energi…
-
Lagom är bäst
Övervikt och fetma har utvecklats till ett globalt hälsoproblem som är starkt förknippat med bland annat hjärt-kärlssjukdomar och diabetes. Även undervikt är förknippat med olika hälsorisker och vi har tidigare skrivit om bland annat ätstörningar,…
-
Bostäder som främjar äldres hälsa
Oskar Jonsson, postdoktor i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande, drivs av att leta svar på saker som han inte riktigt förstår. Vilken bakgrund har du? – Jag är i botten möbeldesigner, med examen från Carl…
-
Malt gör tarmen glad
Korn är enligt ny forskning från Lunds universitet en av de mest gynnsamma grödor man kan äta för att hålla tarmfloran i balans och kroppen frisk. Idag är den en väldigt outnyttjad gröda som främst…
-
Molekylkapslar kan underlätta läkemedelstransport
Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid universitetet i Vilnius skapat kapslar gjorda av molekyler som i sin tur kan innesluta andra molekyler. Den inneslutna molekylen kan till exempel vara läkemedel som sedan…
-
Stamceller kan motverka hjärtinfarkt
För första gången visar en klinisk studie, med ett större antal patienter, att det finns ett samband mellan stamceller och risken att insjukna i hjärtsjukdomar. – Det här är ett viktigt fynd eftersom det stärker…
-
Sexuella rättigheter, sexuellt våld och homosexualitet bland unga i Uganda
Kvinnan på bilden har ingen koppling till innehållet i texten. Foto: Julian Jakobsson Uganda har blivit känt för sitt starka fördömande av homosexualitet, som ses som något onaturligt och ”o-afrikanskt”. Homosexuella handlingar är förbjudna och…
-
Nav i Etiopien tar hiv-forskningen framåt
Hiv är ett av de största folkhälsohoten i många låginkomstländer. Kan forskning på plats öppna för nya kunskaper och bättre behandlingsmetoder – till gagn för både fattiga och rika delar av världen? Lunds universitet satsar…
-
Tillgång till kirurgi i världen ingen självklarhet
När vi blir sjuka kan kirurgi ibland vara enda alternativet för att bli frisk, om det finns en kirurg som kan operera vill säga. I Sverige är det en självklarhet, men långt ifrån i alla…
-
Bostadsområdet kan påverka hälsan vid diabetes
Det spelar roll för vår hälsa var vi bor någonstans. Personer med diabetes i utsatta bostadsområden drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom och har ökad risk att dö i förtid. Det framkommer i en ny avhandling från…
-
Miljön som spelar roll för kliniska genetiker
Korta avstånd mellan laboratoriet och kliniken, en identitet som är knuten till avdelningen och inte bara till respektive forskargrupp, och lunchsamtal om allt mellan himmel och jord. Det är några av orsakerna till att det…
-
Laser ska hjälpa för tidigt födda barn
Barn som föds före vecka 30 behöver ofta hjälp med andningen för att överleva. Idag använder man röntgen för att diagnosticera lungornas tillstånd, men tekniken är inte riskfri och bilder kan endast tas då och…
-
Nytt test för att tidigt upptäcka bukspottkörtelcancer
En forskargrupp i immunteknologi i Lund har nyligen avslutat patientstudier i bland annat Kina och Spanien för att utvärdera och vidare förfina testet. I dessa tvärvetenskapliga studier har de med hjälp av sin unika teknik…
-
Enkelt blodprov kan tidigt förutsäga risk för havandeskapsförgiftning
Med hjälp av nya biomarkörer kan havandeskapsförgiftning förutsägas så tidigt som vecka 8-10 av graviditeten. I senare delen av sjukdomen kan samma biomarkörer användas för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och därmed vara ett kliniskt hjälpmedel…
-
Genombrott för flexibla elektrodimplantat i hjärnan
Under snart nio år har forskarna inom NRC vid Lunds universitet arbetat med att utveckla implanterbar teknik som kan registrera signaler från enskilda nervceller i hjärnan över en längre tid och utan att hjärnvävnaden skadas.…
-
Nytt läkemedel mot havandeskapsförgiftning
Stefan Hansson installerades som professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot obstetrik och gynekologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Parallellt med min specialistutbildning började jag 1999 att…
-
Hjärnan hos för tidigt födda
David Ley installerades som professor i pediatrik den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Vården av mycket för tidigt födda barn har utvecklats snabbt under de senaste decennierna. Viktiga…
-
Att reparera en skadad hjärna
Malin Parmar installerades som professor i cellulär neurovetenskap den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hjärnan har en mycket begränsad förmåga att bilda nya nervceller, vilket gör att man…
-
Kryddstark smärtforskning
Peter Zygmunt installerades som professor i farmakologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Ämnet farmakologi – läran om läkemedel – är centralt för att förstå hur man tar…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne