-
Bostadsområdet kan påverka hälsan vid diabetes
Det spelar roll för vår hälsa var vi bor någonstans. Personer med diabetes i utsatta bostadsområden drabbas oftare av hjärt-kärlsjukdom och har ökad risk att dö i förtid. Det framkommer i en ny avhandling från…
-
Miljön som spelar roll för kliniska genetiker
Korta avstånd mellan laboratoriet och kliniken, en identitet som är knuten till avdelningen och inte bara till respektive forskargrupp, och lunchsamtal om allt mellan himmel och jord. Det är några av orsakerna till att det…
-
Laser ska hjälpa för tidigt födda barn
Barn som föds före vecka 30 behöver ofta hjälp med andningen för att överleva. Idag använder man röntgen för att diagnosticera lungornas tillstånd, men tekniken är inte riskfri och bilder kan endast tas då och…
-
Nytt test för att tidigt upptäcka bukspottkörtelcancer
En forskargrupp i immunteknologi i Lund har nyligen avslutat patientstudier i bland annat Kina och Spanien för att utvärdera och vidare förfina testet. I dessa tvärvetenskapliga studier har de med hjälp av sin unika teknik…
-
Enkelt blodprov kan tidigt förutsäga risk för havandeskapsförgiftning
Med hjälp av nya biomarkörer kan havandeskapsförgiftning förutsägas så tidigt som vecka 8-10 av graviditeten. I senare delen av sjukdomen kan samma biomarkörer användas för att bedöma sjukdomens svårighetsgrad och därmed vara ett kliniskt hjälpmedel…
-
Genombrott för flexibla elektrodimplantat i hjärnan
Under snart nio år har forskarna inom NRC vid Lunds universitet arbetat med att utveckla implanterbar teknik som kan registrera signaler från enskilda nervceller i hjärnan över en längre tid och utan att hjärnvävnaden skadas.…
-
Nytt läkemedel mot havandeskapsförgiftning
Stefan Hansson installerades som professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot obstetrik och gynekologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Parallellt med min specialistutbildning började jag 1999 att…
-
Hjärnan hos för tidigt födda
David Ley installerades som professor i pediatrik den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Vården av mycket för tidigt födda barn har utvecklats snabbt under de senaste decennierna. Viktiga…
-
Att reparera en skadad hjärna
Malin Parmar installerades som professor i cellulär neurovetenskap den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Hjärnan har en mycket begränsad förmåga att bilda nya nervceller, vilket gör att man…
-
Kryddstark smärtforskning
Peter Zygmunt installerades som professor i farmakologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Ämnet farmakologi – läran om läkemedel – är centralt för att förstå hur man tar…
-
Träning bra för alla – men vissa får kämpa mer
Personer med ökad risk för typ 2-diabetes behöver träna mer än andra för att uppnå samma effekt, visar ny forskning från Lund universitet. Orsaken till typ 2-diabetes beror både på arv och livsstil. Har man…
-
Ett steg närmare ny behandling mot leukemi
Bild: Dreamstime Akut myeloisk leukemi, AML, är en typ av blodcancer som är svår att bekämpa med dagens cellgifter. Cancerforskare i Lund har tidigare visat att det är möjligt att angripa AML-stamceller med hjälp av…
-
Forskning för en god start i livet
Karin Källén installerades som professor i klinisk epidemiologi den 16 oktober vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Alltsedan neurosedyn-katastrofen på 1960-talet öppnade allmänhetens ögon för att läkemedel under graviditet kan orsaka medfödda missbildningar,…
-
Bilddiagnostik minskar behovet av operationer
Patienter med cancer i övre luftvägar och svalg som har spridning av sin tumörsjukdom till lymfknutor på halsen har traditionellt behandlats med strålbehandling följt av en operation av lymfknutorna på halsen. Denna behandlingskombination ger ofta…
-
Sämre spermierörlighet hos män som utsatts för DEHP
Män som i högre utsträckning utsatts för ämnet DEHP, en så kallad ftalat, har en sämre spermierörlighet och kan därför misstänkas ha svårare att skaffa barn. Det visar en studie av Jonatan Axelsson vid Lunds…
-
Enkelt sätt att följa upp effekten av behandling av mag-tarmbesvär
Oron hos patienter med funktionella tarmbesvär behöver tas på allvar. Det säger Mariette Bengtsson som är lektor vid Malmö Högskola och som tidigare har arbetat som sjuksköterska vid Gastromedicin på Skånes universitetssjukhus i Malmö…
-
Dietister viktigt stöd för att minska besvären vid IBS
Vid Skånes universitetssjukhus arbetar ett team av dietister för att stötta de patienter som behöver hjälp med kostråd. I en serie artiklar under året kommer Aktuellt om vetenskap & hälsa berätta mer om deras arbete.…
-
Föreläsningar om magen och magproblem
Magen och magproblem är i fokus för höstens första PIL-föreläsning den 23:e september som arrangeras av Sjukhusbiblioteken med Patientforum på SUS Lund. Lär dig mer om hur magen fungerar – och vad som händer hos dem med IBS, känslig tarm.…
-
En bredare förståelse för IBS genom sin forskning
För snart tre år sedan gjorde Aktuellt om vetenskap & hälsa en intervju med distriktsläkaren Rasmus Waehrens som doktorerar om IBS. Vad har hänt sedan sist, och har forskningen förändrat något i mötet med patienterna…
-
IBS – en eller flera olika sjukdomar?
Många är drabbade av IBS – orolig tarm. Så många att man skulle kunna kalla det för en folksjukdom. Ändå är orsakerna fortfarande till stora delar outredda, något som riskerar att sjukdomen – eller sjukdomarna…
-
Magen i fokus – läs om forskning kring IBS och se föreläsningar om magen
Många är drabbade. Magen känns kanske uppblåst efter att du har ätit. En del mat får det till och med att göra riktigt ont. Vad är det egentligen som händer i magen och tarmarna? När…
-
Chans till tidig Alzheimerupptäckt ökar
Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist. Foto: Björn Hansson En i Sverige nyligen godkänd metod för att leta efter tidiga tecken på Alzheimers sjukdom med s.k. amyloid PET-kamera fungerar lika bra som det ryggvätskeprov som används…
-
Delaktiga pappor viktigt vid förlossning
En förlossning är en stor händelse för både den blivande mamman och pappan, och deras upplevelse kan påverka anknytningen till barnet. En ny studie från Lunds universitet och Karolinska institutet visar nu att många pappor…
-
Sepsis – en okänd diagnos för de flesta
De personer som insjuknar i sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, löper dubbelt så stor risk att dö, jämfört med de som drabbas av en akut hjärtinfarkt. Sepsis är också vanligare än bröst-, prostata- och…
-
Döden räddar liv
En organdonator kan rädda livet på upp till åtta andra personer. Trots detta räcker idag inte antalet organdonationer till för att fylla det behov som finns. Ett problem är att inte alla möjliga organdonationer blir…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne