-
Låg dödlighet efter hjärtinfarktvård vid SUS
Möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är god i Skåne. Det visar färsk statistik från kvalitetsregistret för hjärtintensivvård i Sverige, Riks-HIA, som presenterades vid det Kardiovaskulära Vårmötet i Göteborg i slutet av april. De tre senaste…
-
Att förebygga hudcancer
Mellan 9 och 13 maj 2016 pågår Euromelanoma Day – en europeisk satsning för att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer. Här kan du läsa om forskning som görs för att bekämpa hudcancer.…
-
Lurig cancer hittas med ny (uppfunnen) borr
Charles Walther, läkare och forskare på Lunds universitet, vann 2012 TV4-programmet Uppfinnarna med sin endoskopiska borr – EndoDrill. Borren används för att kunna ta djupa vävnadsprover av till exempel tumörer i mag- och tarmkanalen. Nu…
-
10 maj: PIL-föreläsningar om stroke på SUS i Malmö
Tisdagen den 10 maj 2016 på SUS Malmö, foajén Jubileumsaulan Föreläsningar och blodtrycksmätningar på SUS Malmö i samband med den Internationella Strokedagen. Ett samarrangemang mellan Patientforum och Verksamhetsområde Neurologi vid Skånes universitetssjukhus samt flera patientföreningar.…
-
Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom
I slutet av 1980- och under 1990-talet utfördes ett pionjärarbete av forskare vid Lunds universitet genom försöken att transplantera nya nervceller till hjärnan på Parkinsonpatienter. Resultaten visade för första gången att transplanterade nervceller kan överleva…
-
75 år med typ 1-diabetes
https://youtu.be/SkLZbvGosEA Willy Olsson fick diabetes när han var elva månader gammal. I filmen berättar han hur det var att drabbas av diabetes för 75 år sedan och om sina förhoppningar om vad forskning ska leda till…
-
Betydelsen av bostadsområdets miljö för hälsan betonas i ny stor studie
I flera studier från Centrum för primärvårdsforskning, CPF, har bostadsområdets roll för vår hälsa satts i fokus. Nu har forskare undersökt hälsan hos de 60,000 flyktingar som kom till Sverige från Mellanöstern och Nordafrika mellan…
-
Smärta, ett nödvändigt ont?
Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som…
-
Genernas inflytande över vikt kan variera med ålder
Våra gener verkar kunna ha olika effekt på vår hälsa vid olika åldrar. Det visar studier vid Lunds universitet där bland annat genetisk risk för fetma undersökts. Fetma är ett växande problem i Sverige och andra…
-
Möjligt alternativ till antibiotika för farliga infektioner
Många farliga bakterieinfektioner kan än så länge behandlas med antibiotika. Men resistensen mot antibiotika ökar snabbt, och det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en…
-
Könskorrigering – så går det till
FAKTAARTIKEL OM KÖNSKORRIGERING: För att komma till en könsidentitetsmottagning behövs remiss från en psykiater. Processen är indelad i olika faser och hela processen tar vanligtvis 2-3 år. Fas 1 Fas 1 börjar med en ordentlig…
-
Blått ljus i kamp mot svår epilepsi
Forskare vid Epilepsicentrum vid Lunds universitet har för första gången visat att det går att styra nervceller från levande hjärnvävnad från människa med hjälp av ljus, så kallad optogenetisk teknik. Något som i framtiden kan hjälpa…
-
Varför blir vi mer allergiska?
Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi…
-
Lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning
Missade du vårens lunchföreläsningar? Eller vill du lyssna på dem en gång till. Då kan du se dem här i efterhand. Crafoords vetenskapsluncher från vårens 2016: 9 mars Matchning av blodgrupper – på liv och död Jill…
-
Målstyrda missiler mot farliga cancerceller
Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits länge inom cancerforskningen, men som varit svår…
-
Immuncellerna hjälper hjärnan att självläka efter en stroke
Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också…
-
Broskprotein kan bidra till utveckling av bröstcancer
Proteinet COMP som har sin huvudsakliga hemvist i brosk finns även i bröstcancertumörer där det innebär dålig prognos för patienterna, visar forskning från Lunds universitet. Studier på möss visade också att COMP bidrog till att…
-
Bostadsanpassning öppnar dörrar för delaktighet
Bostadsanpassning i det egna hemmet kan möjliggöra delaktighet. Hur nöjd en person med funktionshinder sedan känner sig med sin delaktighet påverkas av individuella förutsättningar. Bostadsanpassningar är därmed inte lösningen för fullgod delaktighet – men är…
-
Datorspel med dofter – vapen mot demens?
Dofter ger starka minnen. Och att använda luktsinnet tränar hjärnan. Nu ska forskare utveckla datorspel med doftprogram för att motverka demens. Interaktionsdesigner Simon Niedenthal på Malmö högskola deltar i det nya forskningsprojektet. De allra flesta…
-
Fokus på blödarsjuka patienter
Blödarsjuka patienter saknar ett protein i blodet – faktor VIII – men sjukdomen är idag behandlingsbar för det stora flertalet drabbade patienter då det finns faktor VIII-koncentrat att tillgå. Det stora problem som måste lösas…
-
Utövarnas syn på underkastelse och dominant sex
Starka känsloupplevelser, möjlighet att hitta sin plats i tillvaron, tydliga regler men också medvetenhet om att andra ser på det som omoraliskt och skambelagt. Det är några av utövarnas syn på BDSM, som Charlotta Carlström…
-
Det ljusnar för magpatienter
15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har…
-
Skräp-RNA kan påverka sjukdomar i hjärnan
Länge har man trott att mikro-RNA eller skräp-RNA som det ofta kallas, inte har haft något viktig funktion. Men Johan Jakobsson forskare inom molekylär neurogenetik tror att det är viktigt. Det kan påverka olika hjärnsjukdomar…























