-
Barn som får leukemi
Varje år upptäcks 700 nya fall av leukemi i Sverige. Av dessa är runt 100 barn. Men leukemi är inte en enda sjukdom utan många olika med varierande prognos och behandling. Man brukar dela in leukemi i akut och…
-
Mördarceller ger dödssignal
Målsökande antikroppar som blockerar leukemistamcellers möjlighet att föröka sig och samtidigt lockar till sig kroppens naturliga mördarceller. Dessa ger i sin tur dödssignalen till den sjuka stamcellen. Science fiction? Nej – bara en vanlig dag i labbet. Akut myeloisk leukemi (AML)…
-
Register i kampen mot leukemi
Sverige brukar lyftas som ett föregångsland när det gäller att samla information om olika sjukdomar i register. Genom att kombinera registerinformation med den allt större kunskapen om den genetiska bakgrunden till uppkomsten av leukemier, hoppas forskarna kunna öppna för bättre och mer…
-
Mikropartikel avslöjar risk för propp?
I blodomloppet cirkulerar mängder av mycket små partiklar, så kallade mikropartiklar. I framtiden kan dessa kanske – genom ett blodprov – berätta om du har ökad risk för blodpropp. Det finns flera saker som brukar knytas till…
-
Kalle lever som vanligt – trots blödarsjuka
Vardagen ser i princip likadan ut som för de jämnåriga kompisarna – om man bortser från sprutan morgon och kväll. Kalle Lönn har svår hemofili A. Han visar upp armvecken och berättar att han varvar i vilken arm han…
-
Antikroppar ger blödarsjuka problem
Många blödarsjuka kan leva ett gott liv tack vare att stora framsteg har gjorts inom behandling. Men ungefär en tredjedel av de svårast sjuka bildar antikroppar som innebär ökad blödningsrisk och sämre möjligheter till verkningsfull…
-
Nya tag mot svårbehandlad anemi
Blodbrist, eller anemi, kan ha en mängd olika orsaker, bland annat kan flera olika sjukdomar leda till anemi. Standardbehandlingen är då att tillföra ett hormon som stimulerar kroppens produktion av röda blodkroppar. Men ibland fungerar inte behandlingen. Då återstår…
-
Anemi – när de röda blodkropparna är för få
120 dagar. Så länge lever i genomsnitt de röda blodkropparna i vår kropp. Och de har en viktig uppgift; att transportera ut syre till kroppens alla celler. När det inte fungerar som det ska kan…
-
Blodiglar i sjukvårdens tjänst
Blodiglar användes förr för att få ut ”det sjuka” i tron att det skulle komma ut genom blodet och därmed bota patienten. Användningen minskade kraftigt under senare hälften av 1800-talet men i modern sjukvård har…
-
Sällsynta blodgrupper kräver speciallösningar
En sällsynt blodgrupp är en blodgrupp som förekommer hos mindre än en procent av befolkningen i ett visst geografiskt område. Men vad är det egentligen som skiljer olika blodgrupper åt och vad har sjukvården för…
-
Från ven till ven
I det här bildspelet får du följa blodets väg – från blodgivaren och fram till att patienten får blodtransfusion.
-
Åderlåtning och personliga lamm
Blod är liv och död, handelsvara och gåva. Symbolvärde och medicinsk behandling. Aktuellt om vetenskap och hälsa har träffat Peter M. Nilsson, chef för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet, för att höra mer…
-
Äta efter sin blodgrupp – vad säger forskningen
Hur vi ska äta för att må bra intresserar många. Enligt den ibland omskrivna blodgruppsdieten har vår blodgrupp inverkan på hur vi bryter ner och tar upp näring från olika livsmedel. Eftersom blodgrupper är ärftliga och styrs av våra gener…
-
Från akutblod till personlig blodmatchning
Vi kan alla hamna i situationer då vi kan behöva ta emot blod från en annan person. Det kan röra sig om olyckor, planerade operationer eller olika sjukdomar som leder till blodbrist. Då är det…
-
Så funkar det
Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket…
-
Vårt livsviktiga blod
Blod väcker ofta starka känslor. Vi både fascineras och äcklas av det. Vi talar om blodsband och blod används flitigt på film för att skapa spänning och obehag. Oavsett vilka känslor det frammanar så är…
-
Positiva resultat vid utvärdering av kampanjen (H)järnkoll
Personer som lever med en psykisk sjukdom möts ofta av stigmatisering vilket är ett allvarligt problem, för individen såväl som för samhället i stort. På uppdrag av Sveriges regering genomfördes därför kampanjen (H)järnkoll. Kampanjen som…
-
Förbättrad tillverkning av dopaminceller för Parkinsons
Den första transplanteringen av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom är snart inom räckhåll. Ett problem var länge att sådana celler i djurförsök gett ganska varierande resultat, trots att alla sett lika lovande ut från…
-
Utvecklar ny teknik för att ta bilder av fostrets hjärta
Genom att använda liknande teknik som du själv drar nytta av för att minska storleken på bilder i din kamera skapar Anthony Aletras möjligheter för att förbättra tidig diagnostik av hjärtfel redan i fosterstadiet. En…
-
Lyckad metod sprids utanför demensvården
En ny metod som tagits fram inom demensvården för att minska beteendemässiga och psykiska symtom, sprids nu till LSS-verksamheter. – Målet är ta fram ett arbetsverktyg till personal som arbetar med LSS, som hjälper dem…
-
Nya fynd om hjärttransplanterade med PH
Omkring 200 000 personer i Sverige har diagnosen vänstersidig hjärtsvikt, en folksjukdom där majoriteten av patienterna är äldre. Över hälften av dessa förväntas dessutom utveckla pulmonell hypertension (PH), ett onormalt högt blodtryck i lungornas blodkärl. Kombinationen…
-
Strokedagen i Lund 28 oktober 2016 – sänds även på webben
Varje år insjuknar 30 000 i Sverige och 15 miljoner i världen av stroke. Vad händer egentligen i kroppen när man får en stroke? Kan stroke förhindras? Hur ser livet ut efter en stroke? Kom…
-
Forskning om rehabilitering efter stroke
Ingrid Lindgren, Gunvor Gard, Christina Brogårdh och Eva Ekvall Hansson vid Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet forskar kring rehabilitering av personer som drabbats av påföljder efter stroke, så som långvarig smärta, yrsel samt rörelse- och känselnedsättning. Här…
-
PODD: Konstgjort blod
Tillgången på blod kan betyda skillnaden mellan liv och död – och i vissa fall är det ont om blod av rätt sort. Forskare vid Lunds universitet försöker därför tillverka konstgjort blod. Ett projekt handlar…
-
Ny forskning belyser finliret i betacellen
Samma ämne som reglerar mognaden hos frukter har visat sig spela en viktig roll för de insulinproducerande cellernas förmåga att utsöndra tillräcklig mängd insulin i blodet. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet.…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne