-
Nordisk kost för bättre hälsa
På 1990-talet blev det känt att Medelhavskost, som är rik på bland annat fisk, olivolja och grönsaker, sänkte blodfetter och minskade risken för hjärtproblem. Ny forskning tyder på att nordisk kost fungerar likadant. Vid avdelningen…
-
Sås, tjockt med smör och efterrätt – goda matråd för äldre
Alltför många äldre lider av undernäring. Samtidigt visar forskning att några extrakilon är bra för hälsan på ålderns höst. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, berättar varför goda…
-
Antiinflammatorisk kost – vad vet vi?
Gurkmeja, bär och mörk choklad dyker upp om man googlar på antiinflammatorisk kost. Men det har varit svårt att visa att enskilda livsmedel har effekt mot inflammation i våra kroppar. Däremot kan sunda matmönster fungera.…
-
Jakten på mat som gör oss friska
Vilken mat ska vi äta för att hålla oss friska? Forskningsfrågan är enkel – men vägen till svaret är lång och komplicerad för nutritionsepidemiologen Emily Sonestedt. Fokus ligger inte bara på enskilda livsmedel och näringsämnen,…
-
Så fungerar minnet
Våra långtidsminnen är ristade i hjärnbarken. Varje gång vi återvänder till ett minne så blir kopplingarna till minnet allt fler, samtidigt som vi ändrar lite på det. Så våra starkaste minnen riskerar att bli mer…
-
När depressionen är över dröjer minnesproblemen kvar
Vid depression blir hjärnan uttröttad och minnet och koncentrationen fungerar inte som det ska. Problemen kan vara bestående. Forskningen satsar därför på att hitta lösningar på de koncentrations- och minnesproblem som ofta dröjer sig…
-
Alzheimer eller bara normalt dåligt minne?
De flesta av oss glömmer iblandar vi lagt mobilen eller nycklarna, eller något vi skulle handla i affären. Att glömma emellanåt är normalt och det finns många anledningar till ett tillfälligt sämre minne – sömnbrist…
-
Minnet – opålitligt men oumbärligt
Minnet är inte perfekt. Vi kan både glömma och minnas fel. Men det är inte bara dåligt, säger minnesforskaren Mikael Johansson. Tvärtom kan det vara praktiskt och till och med bra för den psykiska hälsan. Minnet är avgörande för att vi ska fungera. Det hjälper…
-
När flera år försvann in i glömskan
Nina Ransmyr skadade minnet 2014. Då blev självklarheter plötsligt svåra. Samtidigt gick många av pusselbitarna som bildade den då 40-åriga trebarnsmammans identitet förlorade. – Ibland känns det som att jag är med i en film som…
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år. Sölve Elmståhl leder…
-
Motion syresätter minnet
Fysisk aktivitet är bra för minnet. Det är hjärnforskarna Tomas Deierborg och Tomas Roos eniga om. Både deras egen och andras forskning tyder på det. Och de lever så klart som de lär. Båda tränar regelbundet,…
-
Hopp om mediciner mot alzheimer
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns…
-
Ny syn på livets goda gav färre kilon
Trots en livslång kärlek till god mat, choklad och semlor har Kabuki Iwanaga klarat att lägga om sin kost. Kroppen har tackat för tappade kilon med bättre blodsocker, kolesterol och blodtryck. Själv tackar han det…
-
Stöd behövs för att leva gott trots demens
Demens är en av Sveriges stora folksjukdomar. I takt med att vi lever allt längre får också allt fler lära sig leva med sjukdomen. Men trots en demenssjukdom kan livet ha mycket att ge. –…
-
PTSD – när minnet kan läka via tuff terapi
Vid PTSD tar hemska minnesbilder upp för stor plats i hjärnan för att minnet ska fungera. Trots att det finns effektiv terapi vågar många inte genomgå den. Därför forskas det nu på mediciner som ska…
-
Blodprovet som hittar alzheimer
Med ett enkelt blodprov och några snabba minnestester kan Alzheimers sjukdom diagnostiseras – med samma träffsäkerhet som mer avancerade metoder. Nu ser forskarna bakom det diagnostiska verktyget fram emot att det börjar användas på vårdcentralerna.…
-
Varierad mat ger rikare tarmflora
I tjocktarmen har vi mellan ett och två kilo bakterier. På senare år har forskning visat att tarmfloran bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt, och när balansen rubbas kan vi bli sjuka.…
-
Ultraprocessat – knepigt begrepp
Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU fick stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen kan vara felaktig. –Med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel…
-
Från kostcirkeln till genetiska markörer
Det har hänt en del sedan kostcirkeln lanserades i Sverige på 60-talet och råden om vad vi ska äta har förändrats i takt med att forskningen gått framåt. Men att forska på folks matvanor innebär…
-
Infektion kan få minnet att svikta
Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan…
-
Läkemedel som förvärrar vid demens
Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden. – Det…
-
Epigenetiska markörer förutspår risk för komplikationer vid typ 2-diabetes
En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika…


























