-
Rätt från början med mikrodoser
Sju av tio möjliga nya läkemedel som testas på människa faller bort på vägen till marknaden. Ett skäl är att de fungerat bra i djurförsök men inte ger lika goda resultat hos människor, som ju…
-
Snart finns vaccin mot hjärtinfarkt
Ett vaccin mot hjärtinfarkt och ett antikroppsbaserat läkemedel mot åderförkalkning, som förhoppningsvis kan stoppa plackbildningen i blodkärlen hos patienter med hjärtkärlsjukdom. Det är resultatet av den forskning som professor Jan Nilsson, vid Medicinska fakulteten,…
-
För många läkemedel?
Läkemedel har stor del i vår allt längre livslängd. Att få för många mediciner kan få motsatt verkan. På äldreboenden i Sverige är två tredjedelar av de boende ordinerade tio eller fler läkemedel. I många…
-
Test på hög höjd kan leda till ny hjärtmedicin
Att ta sig fram drabbad av KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, kan delvis jämföras med den syrebrist som drabbar dig vid lång vistelse på hög höjd. Detta utnyttjar kardiologen Göran Rådegran och hans forskarlag. Nu…
-
Kroppens egen medicin skyddar mot infektion
Professorn i dermatologi och venereologi Artur Schmidtchen vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet forskar om kroppens egna antibiotika, kroppens peptider. – Vi behöver detta immunsystem för att hålla oss friska. Annars skulle mikrober som bakterier…
-
Ny kontrastvätska blev fullträff
Han ville inte att patienterna skulle ha så mycket smärta när till exempel pulsådrorna till benen kontraströntgades. Därför utvecklade professor Torsten Almén en ny typ av röntgenkontrastmedel som gav mindre smärta, och som på köpet…
-
Minska misstagen med mediciner
Det räcker inte med att ett nytt läkemedel forskats fram och förts ut på marknaden – det måste också användas på rätt sätt. Därför har Practicum, ett medicinskt träningscentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund, startat…
-
Via toaletten ut i naturen …
Läkemedel är gjorda för att ha en medicinsk effekt i kroppen. Men allt innehåll i en medicintablett tas inte upp, utan en del kommer ut den naturliga vägen och spolas från våra toaletter ut i…
-
Kan genterapi hjälpa mot Parkinsons?
Parkinsons sjukdom beror på att den sjuka människans hjärna slutat producera ett visst viktigt ämne, dopamin. Sjukdomen behandlas därför med läkemedel som tillför dopamin. Men efter 5-10 år hjälper inte läkemedlen längre så bra, och…
-
Dags att återvända till naturens skafferi efter läkemedel
Historiskt sett har alla läkemedel byggt på ämnen från växter, svampar och andra organismer. Och fast kemisterna nu lärt sig att från grunden framställa nya, syntetiska molekyler, så finns det gott om rikedomar kvar i…
-
Samhället bör bidra med mer
En läkemedelsindustri i kris. Allt färre nya substanser. Klena offentliga satsningar. Men behoven av nya mediciner minskar inte. Region Skåne lägger ut omkring fyra miljarder kronor årligen på läkemedel. Kanske kunde åtminstone en procent av…
-
Lång väg ut till apoteken
Att utveckla nya läkemedel tar 10-15 år och är en lång och krånglig process full av misslyckanden. Av 10 000 ”läkemedelskandidater” – ämnen som skulle kunna bli läkemedel – brukar bara ett enda klara sig…
-
Ny migränmedicin blockerar attacken
För 25 år sedan mätte den då 37-årige läkaren Lars Edvinsson vilka molekyler som utlöses vid primär huvudvärk. Den enda som frisattes var signalsubstansen CGRP . I år väntas hans nya migränmedicin, som blockerar just…
-
Snabbare förlossningar
Ett läkemedel som påskyndar långsamma förlossningar har professor Anders Malmström och nyligen disputerade Anna Åkerud funnit under sin forskning vid Avdelningen för matrixbiologi på Lunds universitet. – Det tar normalt elva timmar att föda barn,…
-
Metod mot aggressiv spridning av cancer
Jenny Liao Persson, docent vid Experimentell cancerforskning i Malmö, forskar för att ta fram ett läkemedel mot aggressiva former av cancer. Det är de som kan ge metastaser i bland annat lymfkörtlar, lever, lungor och…
-
Markörer visar vägen till bättre cancervård
För all cancer gäller att ju tidigare den upptäcks desto större är chansen att bli botad. Och minst lika viktigt är att varje patient får den behandling som ger bäst effekt för just honom eller…
-
Nyttiga bakterier kan hjälpa sjukvården
Bengt Jeppsson har under många år studerat nyttiga bakterier. Foto: Jimmy Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik. Varje människa har ungefär ett kilo bakterier i sitt mag-tarmsystem. Bland dem finns ett 20-tal nyttiga laktobakterier. Patienter som skulle gagnas…
-
Starka ämnen ledtrådar för smärtforskning
Vitlök, chilipeppar och wasabisenap används världen över som smaksättning. Men de ger inte bara smak utan också andra reaktioner, som en brännande känsla i munnen. De nerver de påverkar tillhör i själva verket smärtsystemet, och…
-
Har han medlet mot SARS?
Anders Grubb kan ha behandlingsmöjligheten mot SARS och vapnet mot multiresistenta bakterier. Den kan finnas i någon av de 150 peptider som han testat. Anders Grubb är professor i Klinisk kemi vid Labmedicin i Region…
-
Apotekarutbildning i Lund och Köpenhamn
Lunds universitet kan i framtiden även utbilda apotekare. Högskoleverket har gett universitetet examensrätt för apotekarutbildning eftersom det behövs fler apotekare både på apoteken, inom sjukvården och vid läkemedelsindustrin i Sydsverige. Till en början är utbildningen…
-
Tuffa villkor för försök
Läkemedlet finns redan. Det ordineras inte vid Parkinsons sjukdom, men djurförsök visar att det även där har god effekt. Nu pågår ett mödosamt arbete med att få tillstånd att pröva det på människor. För Håkan…
-
Medicin som socker på frukostflingorna?
Foto: Matton Images – Varför strör vi inte paracetamolpulver på flingorna – vore inte det ett enkelt sätt att få i sig medicinen? undrar professorn i läkemedelsteknologi Marie Wahlgren med en retorisk fråga. Hon ger…
-
Testosteronbrist hos barncancer-behandlade
Nästan en fjärdedel av de män som behandlats för barncancer i sin ungdom får brist på det manliga könshormonet testosteron. Bristen kan motverkas genom hormontillskott, om bara problemet uppmärksammas. Det sker dock alltför sällan, visar…
-
Halsfluss-bakteriernas knep kan bota blodbrist
Kanske kan halsflussbakterier vara nyckeln till nya mediciner vid autoimmuna sjukdomar, då immunförsvaret angriper kroppens egna strukturer. Forskare vid Lunds universitet har studerat hur halsflussbakterier gör för att lura immunförsvaret. De har hittat ett ämne…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne