Publicerad av Nina Nordh
Kategori: Feature, Infektioner.
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Resistenta bakterier med hem från utlandsresan

Foto: Dreamstime

Resistenta bakterier är ett växande problem för sjukvården. De flesta antibiotika som finns hjälper inte längre och bakterierna kan ge livshotande infektioner.

Särskilt allvarligt blir det för dem som vårdas för andra sjukdomar som exempelvis cancer, eller dem som har genomgått en operation.

Nu visar forskning att resenärer som drabbats av magsjuka utomlands ofta är bärare av resistenta bakterier.

Sverige har hittills inte drabbats lika hårt av resistenta bakterier som många andra länder, men risken ökar hela tiden för nya utbrott. En av de vanligaste smittvägarna är utlandsresor. Det blir allt vanligare med resor till länder där resistenta bakterier är vanliga. 

– Vi har tittat på resenärer som drabbats av magsjuka vid utlandsresa: 70 procent av dem som varit i Indien, 50 procent av dem varit i Egypten och 25 procent av dem som varit i Thailand var bärare av ESBL när de kom hem. Det säger Inga Odenholt, professor vid Lunds universitet och Infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

ESBL är den grupp resistenta bakterier som hittills har varit vanligast i Skåne. Det är tarmbakterier som exempelvis kan ge urinvägsinfektioner. Bakterierna har förändrats och bildat ett enzym som bryter ner i princip alla antibiotika som finns idag utom ett. 

Bärare av ESBL utan att veta om det

Forskarna vet inte hur många av dem som är bärare av ESBL som blir sjuka. Det är något man forskar vidare kring i Malmö, men det verkar som att de resistenta bakterierna kan finnas kvar i kroppen utan ställa till något besvär tills något stör bakteriebalansen och de börjar växa igen. 

– De flesta blir inte sjuka – kanske uppskattningsvis 95 % – men får man till exempel en urinvägsinfektion längre fram finns det en stor risk att de resistenta bakterierna ställer till problem. 

Undvika att bli smittad av resistenta bakterier

Noggrann handhygien efter toalettbesök och vid hantering av mat är det viktigaste för att undvika tarmsmitta. 

– Tvål och vatten räcker långt, även om handsprit också kan vara en god idé. I länder där resistenta bakterier är vanliga, som Egypten exempelvis, är pengar också en väsentlig smittkälla. Och man ska förstås inte dricka kranvatten, eller frukt och grönsaker som sköljts i kranvatten. 

Antibiotikaanvändningen måste minska

Överanvändningen av antibiotika driver fram resistensen hos bakterierna. Många gånger behandlar man också helt i onödan. Det har till exempel visat sig att det tar ungefär lika lång tid att blir frisk från en öroninflammation eller bihåleinflammation oavsett om man behandlar eller inte behandlar med antibiotika. 

– Målet är att användningen ska gå ner till 250 recept per 1000 invånare och år. I dag ligger vi på 450 recept i Skåne. Så vi har mycket kvar att göra! 

Därför kom det nya riktlinjer från Läkemedelsverket oktober 2010 om att barn mellan 1 och 12 år i första hand inte ska behandlas med antibiotika för öroninflammationer. 

– Vi har sett att sedan 2000 har antalet besök för öroninflammationer halverats. Så det verkar ha gått fram till föräldrarna att öroninflammationer ofta går över av sig själv lika snabbt utan antibiotika. Men av dem som söker behandlas idag 90 % med antibiotika. 

Ökning hos äldre

Antibiotikaanvändningen hos äldre ökar

Foto: Dreamstime

För barn minskar användningen av antibiotika, men Inga Odenholt berättar att den däremot ökar för de äldre. Ett exempel är urinvägsinfektioner. Lika väl som man bär en stor mängd bakterier i svalget och tarmen, så har många äldre bakterier i urinen utan att det ger symptom.

– När det gäller de äldre känner många inte till att varannan patient som bor på särskilt boende eller liknande är koloniserade med bakterier i urinen. Det luktar kanske lite illa från urinen, man testar med en sticka som är positiv och gör en odling på lab. Och så behandlar man trots att patienterna inte har något besvär. Där är det en överanvändning av antibiotika. 

Begränsa användningen

Sverige arbetar med att sprida kunskap om antibiotikaanvändningen i form av nationella och lokala Strama-grupper. 

– Internationellt tittar alla på hur svenska Strama arbetar. Svenska Strama har också tagit initiativ till organisationen ReAct, som har sitt huvudkontor i Uppsala. ReAct arbetar i många länder med att försöka begränsa antibiotikaanvändningen och för att få fram nya antibiotika. 

Det är ett stort bekymmer att det knappast finns antibiotika kvar som fungerar för de resistenta bakterierna. Infektioner som man tidigare lätt kunde hantera med antibiotika kan bli livshotande. Även vid exempelvis cancerbehandling och i samband med större operationer är antibiotika ofta avgörande för en lyckad behandling. 

Genom att bara använda antibiotika när det verkligen behövs hoppas man kunna bevara effekten hos de antibiotika som finns kvar. Om det kommer att gå att få fram nya verkningsfulla antibiotika i framtiden är det ingen som vet. 

Text: NINA HULT 

Hur stort är problemet med resistenta bakterier inom vården? Vilka är de vanligaste resistenta bakterierna? Används Europas modernaste infektionsklinik för det den var avsedd för?  Du kan läsa hela intervjun med Inga Odenholt här.