Motiverande samtal ett stöd vid högt blodtryck

Share |

Eva Drevenhorn

Eva Drevenhorn. Foto Åsa Hansdotter

– Ett problem som vi ständigt upplever inom vården är att vi säger till patienterna: ”Det bästa för dig vore att du slutade röka och gick ner i vikt.” Och vi blir alltid lika förvånade när de inte gör som vi säger.

Eva Drevenhorn arbetade tidigare som distriktssköterska. Nu forskar hon vid Lunds universitet om motiverande samtal. Parallellt lär hon också ut metoden till personal inom primärvården.

I en studie som publicerats i tidskriften Blood Pressure har hon visat att det faktiskt är möjligt att nå livsstilsförändringar genom samtal med patienterna. Och att metoden med motiverande samtal underlättar detta arbete.

Förändring tar tid 

– Man måste komma ihåg att det är en långsam process att ändra levnadsvanor, säger Eva Drevenhorn. Den största effekten såg vi i vår uppföljning efter ett år. Det visade sig då att samtalet med patienterna om deras livsstil hade sänkt blodtrycket hos de flesta i studien. Den effekten fanns fortfarande kvar efter två år, men hur det sen ser ut därefter vet vi inte. Teoretiskt vet vi att det brukar ta ungefär fem år innan ett beteende har blivit mer permanent.

Mot en bättre livsstil

Illustration: Colourbox

Studien omfattade drygt 200 patienter runt om i Sverige i åldrarna 18 till 75 år. Gemensamt för alla var att blodtrycket var för högt. Distriktssköterskorna pratade med patienterna om bland annat medicinering, fysisk aktivitet och kostförändringar vid högt blodtryck.

– Var och en av distriktssköterskorna i studien träffade sina patienter så ofta som de brukade göra, och vi hade en uppföljning efter ett år respektive två år. Vi försökte få det så likt vanlig praxis som möjligt, säger Eva Drevenhorn.

Motiverande samtal

En del av distriktssköterskorna i studien var utbildade i metoden motiverande samtal. Det är en metod som används allt mer inom vården. I stället för att tala om för patienterna vad de måste göra, går metoden ut på att vårdpersonalen ska motivera till förändringar i livsstilen genom att ha en mer lyssnande inställning till patienterna.

– Jag kan till exempel fråga vad det här innebär för dig och hur du tror att det kommer att fungera. Genom att vi utgår från patientens egna frågor och tveksamheter, får patienten en helt annan insikt och motiverar sig själv till förändring. Tillsammans kan vi hitta fram till lösningar som verkligen fungerar i vardagen.

Vill ha omedelbar respons

Eva Drevenhorn berättar att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att få vårdpersonalen att arbeta mer aktivt med att hjälpa patienterna till livsstilsförändringar.

– Det är svårt att motivera till förändring. Effekten av livsstilsförändringar på hälsan kommer ju inte direkt och då är det svårt att ta till sig att man ska hålla på med detta livet ut. Vi människor är ju skapta sådana att vi vill ha omedelbar respons på det vi gör.

Bland det som Eva Drevenhorn tyckte var mest intressant med studien, var att en så pass kort utbildning i metoden motiverande samtal visade sig ha positiva effekter. De distriktssköterskor som använde motiverande samtal i sina livsstilssamtal fick en tredagars intensivutbildning innan studien inleddes.

– Vi såg att det var tydligare att den grupp patienter som fick motiverande samtal i studien var på väg mot en förändring.

Själv välja väg

Däremot var studien inte så omfattande att det går att dra några mer generella slutsatser om livsstilsförändringar vid högt blodtryck.

– Men andra studier har ju visat att till exempel motion sänker blodtrycket. Likaså har viktnedgång positiva effekter på blodtrycket. Så patienten har själv möjlighet att välja väg, säger Eva Drevenhorn.

Frågan om varför en del patienter lyckas med livsstilsförändringar, medan andra inte gör det, är något Eva Drevenhorn gärna forskar vidare kring.

– Det handlar ju om individer. Ska vi verkligen kunna hjälpa våra patienter till livsstilsförändringar måste vi veta mer om vad som händer i förändringsarbetet. Varför lyckas den ena, men inte den andra?

Text: Nina Hult

 

2 kommentarer till “Motiverande samtal ett stöd vid högt blodtryck”

  1. Erik Edlund skriver:

    ”Att gå ner i vikt, motionera regelbundet, sluta röka, dricka mindre alkohol eller att använda mindre salt i maten kan ofta hjälpa.”

    Givet att några följer dessa uppmaningar, hur stor blodtryckssänkning brukar man observera i praktiken? Nu avser jag inte hypotetiska sänkningar baserade på bästa utfall av var och en av delfaktorerna utan just faktiska observerade data.

    • Eva Bartonek skriver:

      Semestertider!
      Under sommaren har redaktionen ledigt och kan inte svara på kommentarer. Välkommen åter med dina frågor från den 13 augusti.
      MVH
      Redaktionen

HÖGT BLODTRYCK OCH LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR

För de flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak. Det kan bero på olika saker, som ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion. Ibland kan andra sjukdomar ligga bakom det höga blodtrycket. Ofta ökar också blodtrycket med åldern.

Om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning eller vill minska risken för att få högt blodtryck räcker det ofta med livsstilsförändringar. Att gå ner i vikt, motionera regelbundet, sluta röka, dricka mindre alkohol eller att använda mindre salt i maten kan ofta hjälpa.

Enligt Livsmedelsverkets hemsida är de livsstilsförändringar som är effektivast om man vill minska blodtrycket följande:

  • Viktminskning för den som är överviktig.
  • Att äta en kost med mycket frukt och grönsaker och rik på kalium, magnesium och kalcium.
  • Att äta måttligt med fett framför allt lite mättat fett och lite salt.
  • Andra kostfaktorer som kan ha betydelse är bl.a. hög konsumtion av kaffe och för lite av omega-3-fettsyror (som finns i t.ex. vegetabiliska oljor och fisk).
  • Vara måttlig när det gäller alkohol.
  • Regelbunden motion.

Källa:

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om högt blodtryck

Vårdguiden om högt blodtryck

Livsmedelsverket om kost vid högt blodtryck

grönsaker

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Motiverande samtal

Motiverat med motiverande samtal

Statens folkhälsoinstitut om motiverande samtal

Artiklar på www.vetenskaphalsa.se:

Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård

Livsstilstest i dator får människor att röra mer på sig

Grupptryck och motion på recept

Vad händer vid rökstopp

kvinna som cyklar

Om motion, mat och stress:

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se: Tema liv och hälsa

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om motion

Vårdguiden om motion och rörelse

Livsmedelsverket om maten och vår hälsa

Sjukvårdsrådgivningen om stress: Vad kan man göra själv?

Vetenskaplig information

Consultation training of nurses for cardiovascular prevention - A randomized study of 2 years duration.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Enzym från ”mördar- bakterie” kan rädda njursjuka
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Immunförsvaret och diabetes – oväntad koppling funnen
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Har du frågor om njurarnas sjukdomar?
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård
Barnvecka i Malmö med temat jämlik vård

Vad forskar du om?