Livsstilstest i dator får människor att röra mer på sig

Share |

Daniel Arvidsson och Matti Leijon vid Centrum för Primärvårdsforskning

Daniel Arvidsson och Matti Leijon vid Centrum för Primärvårdsforskning.

Nu är ”livsstilsdatorer” på väg ut till ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Det är ett koncept som använts på Östergötlands vårdcentraler sedan 2006, och som visat sig vara ett användbart stöd för att förbättra människors hälsa. I en nyligen publicerad studie visar man att metoden fick människor att röra mer på sig.

Tanken är att en ”livsstilsdator” ska stå där människor som söker vård befinner sig. De söker sig antingen dit på egen hand, eller blir anvisade av vårdpersonal. Genom att anonymt svara på olika frågor kring kost, motion, alkohol m.m. i en dator, får man en utskrift med konkreta råd om hur man kan förbättra sina levnadsvanor.

En knuff i rätt riktning

Matti Leijon är forskningskoordinator vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö och berättar att han var med och byggde upp konceptet i Östergötland. I den studie som nu publicerats finns en beskrivning av konceptet och en utvärdering av effekten på användarnas fysiska aktivitet.

Livsstilsdator på vårdcentral

Livsstilstest i dator ska testas på ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Foto: Matti Leijon

– Vi såg vid en uppföljning tre månader efter testet i livsstilsdatorn att den fysiska aktiviteten hade ökat hos nästan hälften av dem som gjort testet, säger Matti Leijon. I en tidigare studie har vi också sett att livsstilsdatorerna ledde till en minskad alkoholkonsumtion på kort sikt hos användarna.

För en del räcker den lilla knuff i rätt riktning som testet i datorn ger. För andra kan det behövas mer stöd.

– Det är en process som sker i flera steg, berättar Matti Leijon. Ibland kan det vara så att vårdpersonalen uppmanar någon att göra testet och att man sedan pratar om resultatet tillsammans. Kanske det leder till att din läkare skriver ut fysisk aktivitet på recept eller att du kan ta hjälp av någon form av beteendeterapi för att öka motivationen. I många studier ser man att den inre motivationen är avgörande för hur bra man lyckas hitta fram till en sundare livsstil.

Ta tekniken till hjälp för sundare livsstil

På Centrum för Primärvårdsforskning finns ett nära samarbete mellan forskare inom olika områden och från olika delar av hälso- och sjukvården i Skåne.

– Vi vill både föra ut nya forskningsrön i primärvården och stimulera till ökad forskning ute på vårdcentralerna. Vi får en enorm dynamik i forskningen när vi som i denna studie kombinerar helt olika områden som främjandet av goda levnadsvanor inom hälso- och sjukvården med teknikens möjligheter i form av såväl hårdvara som mjukvara.

Daniel Arvidsson är biträdande forskare på Centrum för Primärvårdsforskning. Han arbetar med att utveckla tekniker för hur man kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet.

– På olika sätt försöker vi stötta människor att ta ansvar för sin egen hälsa, och att anpassa stödet till olika människors behov, säger Daniel Arvidsson. För detta kan man bland annat ta tekniken till hjälp. Program som ger råd i datorn eller mobilen kan vara ett sätt. Rörelsemätare eller stegräknare ett annat.

Man kan behöva olika tekniskt stöd i olika faser av förändringsprocessen – uppmuntrande sms, frågor via mejl, appar till smartphones som visar var närmaste gym finns, utvärdering i livsstilsdatorn och så vidare. Teknikutvecklingen just nu är också mycket snabb.

– Samtidigt är det viktigt att utveckla och utvärdera det som redan finns, menar Matti Leijon. Och att skapa system som fungerar praktiskt ute i verkligheten. Att ge stöd att förändra levnadsvanor är komplext och svårt, men något sjukvården nu verkligen behöver jobba aktivt med.

beteendetrappan

Testet i ”livsstilsdatorn” tar också hänsyn till den process man går igenom när nya vanor skapas – en beteendetrappa som sträcker sig från ”inte beredd” – ”osäker”– ”beredd” – ”handling” – till ”vidmakthållande”. Efter en bild från Samtal om tobak. Illustrationer: Colourbox. Läs mer om beteendetrappan: http://www.somt.se/kursen/content/g_s_03.htm

Nya rekommendationer om att förebygga sjukdom

Nyligen kom det riktlinjer från Socialstyrelsen om sjukdomsförebyggande metoder – där man utifrån en kartläggning av vetenskapliga studier rangordnat olika sätt att uppmuntra till sundare levnadsvanor. Frågor som är lämpliga att ställa i samband med att levnadsvanorna utvärderas har också tagit fram.

I slutet av november kom det också uppdaterade rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna från YFA, Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, och Svenska Läkaresällskapet. De tidigare råden om lägst 30 minuter per dag har utvecklats utifrån den senaste forskningen på området.

Numera ger man rådet att röra sig måttligt minst 150 minuter i veckan eller mer intensivt 75 minuter i veckan – eller en kombination av detta. De nya rekommendationerna betonar också vikten av att bygga upp muskelstyrkan, balansträning hos äldre och att inte sitta stilla för länge åt gången.

– Att vi inom hälso- och sjukvården på allvar arbetar med att förebygga sjukdom ger en tydlig signal till hela samhället hur viktig fråga det är, säger Matti Leijon. Det är många olika aktörer som behöver samverka.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel december 2011.

En kommentar till “Livsstilstest i dator får människor att röra mer på sig”

  1. Torwald Åberg skriver:

    Hej!
    Debatten om fett eller kolhydrater har börjat bedarra något. Emily Sonestedt har visat att personer med FTO-genen måste hålla nere sitt fettintag för att inte gå upp i vikt. Men även om man inte har FTO-genen innebär höga fettintag ökad risk för systemisk inflammation med plackbildning i blodkärl mm. Särskilt gäller detta omega 6 som ger upphov till prostaglandiner med hög inflammatorisk kompetens. Vid ett intag av högst 25 e% fett ( vår egen forskning ) minskar denna risk. För att nå så låga intag av fett behövs stöd av dataprogram i någon form.

FYSISK AKTIVITET FÖR ATT FRÄMJA HÄLSAN

YFA (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet) och Svenska Läkaresällskapets rekommenderar:

”Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.”

Fysisk aktivitet kan vara allt från friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet till aktiv transport i vardagslivet i form av t.ex. promenader och cykling.

Rekommendationerna innehåller också råd om balansträning, muskelstärkande aktiviteter och att undvika för långa perioder av stillasittande.

Källa: YFA

Länk till YFA:s hemsida med rekommendationerna

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Nationella riktlinjer om att förebygga sjukdom från Socialstyrelsen 2011

Artikel från 2010 om de nationella riktlinjerna på www.vetenskaphalsa.se  och Tema Förebygga sjukdom

FaR-aktiviteter i Skåne på Skåneidrottens hemsidaHär finns alla aktörer i Skåne samlade som erbjuder aktiviteter för fysisk aktivitet på recept (FaR).

Vetenskaplig information

Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) är ett forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne som bland annat syftar till att föra ut nya forskningsrön i primärvården och stimulera till ökad forskning ute på vårdcentralerna.Länk till CPF

Improvement of Physical Activity by a Kiosk-based Electronic Screening and Brief Intervention in Routine Primary Health Care: Patient-Initiated Versus Staff-Referred

US Department of Health and Human Services. Physical Activity Guidelines for Americans

Global recommendations on physical activity for health. World Health Organization 2010

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
Litet enzym styr bröstcancercellers utveckling
Eva Ekvall Hansson. Foto: Åsa Hansdotter
Forskning på fyra minuter!
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?
Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?

Vad forskar du om?