Vetenskap & Hälsa

Lovande unga toppforskare vid Lunds universitet

2012-09-20
illustration av nervceller
Bild: Dreamstime

Drygt 500 yngre lovande europeiska toppforskare får 1,5 miljoner euro var i så kallade ”Starting Grant” av The European Research Council, ERC.

Fyra av toppforskarna finns vid Lunds universitet; Malin Parmar, Kristian Pietras samt Oskar Hansson vid Medicinska fakulteten och Johan Malmström vid LTH.

Av de totalt 4741 ansökningarna var det 536 forskare i Europa som beviljades ”starting grants”. Urvalet har skett genom s k ”peer review” bestående av paneler med erfarna forskare från hela världen.

Malin Parmar

Malin Parmar
Malin Parmar

Förra året presenterade hjärnforskare Malin Parmar en uppmärksammad studie som visade att det går att göra om mogna celler från människohud direkt till hjärnceller, utan att passera stamcellsstadiet. Fyndet har tagit forskningsfältet till en ny nivå. Med ett ”Starting Grant”-anslag från Europeiska Forskningsrådet får nu Parmars forskargrupp en möjlighet att tänja på gränserna ytterligare. Målet? Att för första gången programmera om stödceller till nervceller, direkt i hjärnan.

Ett stort hinder för forskningen kring celltransplantationer har varit att få hjärnan att acceptera och integrera främmande celler, samt risken för tumörbildningar. Med den teknik som Malin Parmar nu utvecklar transplanteras inga celler, de omvandlas från en celltyp till en annan inuti hjärnan. Genom att transportera ett antal aktiverande gener till en riktad region i hjärnan hoppas forskarna kunna programmera om nervsystemets gliaceller till att bli aktiva nervceller.

– Jag tror verkligen att vi kommer att kunna omprogrammera celler direkt i hjärnan inom fem år. Vi har redan byggt upp teknologin som vi kommer använda, vi ska bara använda den på ett annat sätt nu. Om vi lyckas kommer det här att bli väldigt betydelsefullt för hur forskningssamhället ser på potentialen att reparera hjärnan, säger Malin Parmar.

Malin Parmar är första kvinnan på Lunds Universitet som tilldelas ett ”Starting Grant” från Europeiska forskningsrådet.

Läs mer:

Från stamcell till hjärncell – ny teknik imiterar hjärnan

Ny genteknik gör om hudceller till hjärnceller

Kristian Pietras

Kristian Pietras, vid Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, forskar kring cancer med särskild inriktning på samspelet mellan olika celltyper som är viktiga för bildandet av blodkärl i en tumör. Projektet bär namnet TUMORGAN.

Kristian Pietras
Kristian Pietras

– Det är verkligen roligt att ERC beviljat ansökan. Det är ett bevis på att det vi gör är meningsfullt och att även andra ser värdet. Vi säkrar nu möjligheten att fortsätta vår forskning och följa upp påbörjade spår under fem år framåt, säger Kristian Pietras.

Tidigare forskning har klargjort att cancertumörer är mer komplicerade än man från början trott. Tumörer är inte homogena, utan de utgör ett komplicerat mönster av olika celltyper som var och en har sina speciella egenskaper som bidrar till tumörens tillväxt.

Cancercellerna som står i centrum för Pietras intresse har förmågan att utsöndra ämnen som underlättar bildandet av blodkärl som sedan förser tumören med syre och näring. På så vis får tumörerna växtkraft och möjlighet att sprida sig genom metastaser. Går det att finna mekanismerna bakom denna process så kan man hitta nya måltavlor i kampen mot cancer, enligt Kristian Pietras.

Forskningsprojektet omfattar allt från kartläggning och grundläggande förståelse av hur olika celltyper inom tumören samspelar till att ringa in nya måltavlor och genomföra patientnära studier. Det är också ett av skälen till att det nu får del av ERC Starting Grants.

– Vår tydliga inriktning på att omvandla grundforskning till patientnytta i ett och samma projekt har bedömts som viktig, berättar Kristian Pietras.

Läs mer:

Jahrepriser till forskare vid Lunds universitet

Kristian Pietras, nyrekryterad ”superforskare” till Lunds universitet och Medicon Village

Oskar Hansson

Även Oskar Hansson, läkare och docent, erhåller anslag från ERC. Han och hans medarbetare vid enheten för klinisk minnesforskning på institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö försöker förstå Alzheimers och Parkinsons sjukdomar bättre.

Oskar Hansson
Oskar Hansson

Båda sjukdomar uppstår långt innan patienten upplever några symtom, och Oskar Hansson intresserar sig därför för möjligheten att upptäcka och behandla på ett betydligt tidigare stadium än man gör idag.

Bland annat arbetar han och kollegerna med att utveckla säkrare metoder för tidig diagnostik av sjukdomarna. Kognitiva tester, magnetröntgen och ryggvätskeprov ingår i forskningen.

Läs mer:

Alzheimersskador kan ses tio år före sjukdomsdiagnos

Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon

Johan Malmström

Johan Malmström, forskare i Immunteknologi på LTH, utvecklar ny teknologi för att ta reda på mer om hur halsfluss-bakterien streptokocker orsakar sjukdom.

Att få halsfluss är ingen rolig upplevelse, inte minst om den är orsakad av streptokock-bakterier. Varje år drabbas 700 miljoner människor. Därtill dör 600 000 personer varje år av blodförgiftning, orsakad av samma bakterie. Penicillin biter visserligen på streptokockerna, men för att få ner antibiotikaanvändningen i världen behövs andra slags mediciner.

Johan Malmström
Johan Malmström

Problemet är att idag vet man väldigt lite om hur streptokockbakterien orsakar sjukdom. Hittills har man bara kunnat studera dem i konstgjorda miljöer utanför kroppen, men eftersom de där är utanför sin naturliga miljö avslöjar de inget om vilket tillvägagångssätt den använder för att ta sig in i kroppen.

Teknikutvecklingen har varit – och är – central. I sitt arbete har han utgått från en så kallad masspektrometri-teknologi, som han har med hjälp av bland annat egenutvecklad mjukvara skapat en ny variant av. Förhoppningen är att hans resultat kan lägga grunden för nya mediciner. På sikt förväntas tekniken kunna användas på andra bakterier.

– Med den här teknologin kan man skrapa patienten i halsen och mäta bakterien vid själva infektionsstället. Hittills har vi sett stora skillnader i bakteriens proteinmönster vid en infektion vilket ger ledtrådar till bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper, säger Johan Malmström.

Läs mer:

Ny teknik mot mördarbakterien

Pressmeddelande från Lunds universitet, 20 september 2012