Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Ny teknik mot mördarbakterien

2011-06-23

Inneslutna i sin blåsa överlistar mördarbakterien vårt immunförsvar. Forskaren Pontus Nordenfelt har utvecklat ny teknik som gör det möjligt att plocka ut dessa streptokocker och kartlägga deras signalvägar.

I de flesta fall kan våra celler stå emot attacker från bakterier, virus och svampar. Men mördarbakterier har en förmåga att lura cellerna och orsakar ibland livshotande infektioner.Pontus Nordenfelt

Ny teknik ska emellertid överlista streptokockernas förmåga att överleva i våra immunförsvarsceller.

– Under min doktorandtid utvecklade jag nya tekniker som gör bakterier magnetiska och som tillåter att jag plockar ut helt intakta fagosomer med bakterierna inuti, säger Pontus Nordenfelt, forskare vid Lunds universitet.

Normalt sett dör bakterier när de tas upp av fagosomer, ett slags blåsor i de vita blodkropparna, men det gäller inte för streptokockerna, berättar han.

– Eftersom vi lyckats isolera fagosomerna med streptokockerna inuti, kan vi också studera hur just dessa lyckas överleva till skillnad mot andra bakterier.

Immunförsvaret tar hand om streptokocker
På bilderna syns en fluorescensmikroskopi av immunförsvarsceller i färd med att äta (fagocytera) grupp A streptokocker (mördarbakterier). Det går att se fyra bakterier (i rött) som ännu inte har kommit in i cellen. Bild: Pontus Nordenfelt.

Signaler från bakterierna studeras

Grupp A streptokocker, som ibland kallas mördarbakterier, orsakar vanliga sjukdomar som halsfluss och scharlakansfeber, men de kan också orsaka livshotande infektioner och allvarliga sjukdomar.

– Det finns alltså ett stort behov av mer kunskap kring dessa bakteriers överlevnadsförmåga för att kunna utveckla nya läkemedel och behandlingar, säger Nordenfelt.

Trots att streptokockerna finns inneslutna i en blåsa kan de avge signaler som på något vis avstyr den annars normala avdödningsmekanismen av bakterier.

Genom kraftfull analysteknik kan Pontus Nordenfelt och hans forskarkollegor, Lars Hjort vid avdelningen för infektionsmedicin och Johan Malmström vid LTH, göra noggranna studier över signalvägarna och därigenom få betydande ledtrådar till hur bakterierna kan överleva vårt immunförsvar.

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för massmedia, nr 4, 2011.