Längre liv för den som följer kostråd – men få gör det

Share |

rotfrukter

Foto: Dreamstime

Den som följer Livsmedelverkets kostråd lever längre. Det visar en ny studie av 17 000 svenska män och kvinnors kostvanor över lång tid. Störst effekt noterades bland männen, där risken att dö i hjärt-kärlsjukdom nästan halverades.

Elisabet Wirfält

Elisabet Wirfält. Foto: Roger Lundholm

Bakom resultaten som nyligen presenterades i tidskriften Public Health Nutrition, står Isabel Drake och Elisabet Wirfält, forskare vid Lunds universitet.

Att äta en varierad kost med bl.a. högt intag av fullkorn, frukt och grönsaker, fisk och skaldjur samt fleromättade fetter har länge ansetts nyttigt, inte minst bland vetenskaplig expertis.

Få följer kostråd

Men i takt med det stigande intresset kring våra matvanor har många kostrekommendationer ifrågasatts, och det gäller även kostråden från Livsmedelsverket som bygger på dessa principer.

Drake och Wirfält visar dock att det finns ett tydligt samband mellan kostråden från Livsmedelsverket och en lägre risk att dö hos medelålders män och kvinnor. En av de viktigaste slutsatserna är att det inte är fel på kostråden, utan problemet är istället vår dåliga förmåga att följa dem:

- Förvånansvärt få, mindre än tre procent av deltagarna i studien, följde kostråden fullt ut. Framför allt åt personerna för mycket socker, mättat fett och raffinerade spannmålsprodukter som t.ex. vitt bröd, säger Isabel Drake.

Cancer och hjärt-kärlsjukdomar

För att ge en så heltäckande bild som möjligt undersöktes deltagarnas samlade matmönster, och inte som i många andra studier endast enskilda delar av kostvanorna.

I genomsnitt följdes personernas kostvanor under 14 år. De män som var bäst på att följa kostråden hade 21 procent lägre dödlighet. Tittar man specifikt på hjärt-kärlsjukdom var dödligheten hela 41 procent lägre och inom cancerrelaterade sjukdomar var motsvarande siffra 18 procent. Hos kvinnorna konstaterades 14 procent lägre dödlighet totalt sett. För just hjärt-kärlsjukdom och cancer gick det däremot inte att belägga ett samband med kvinnornas kostintag.

- Kvinnor äter generellt sett nyttigare än män, t.ex. mer frukt och grönt och därför kan det vara svårare att upptäcka hälsoeffekter bland kvinnor. Det finnas också biologiska olikheter mellan könen som eventuellt kan förklara skillnaden, säger Elisabet Wirfält.

Malmö Kost och Cancer

Forskarna analyserade data från befolkningsstudien ”Malmö Kost och Cancer” med syftet att undersöka om personer som följde Livsmedelverkets kostråd hade lägre dödlighet.

Underlaget omfattar totalt 17 000 män och kvinnor i åldern 45-73 år som bl.a. skrivit kostdagbok. Deltagarnas kost graderades med hjälp av ett kostindex som speglar hur väl man följer kostråden.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 18 juni 2012

3 kommentarer till “Längre liv för den som följer kostråd – men få gör det”

  1. Cristoffer skriver:

    Hejsan!

    Citat:

    ”Framför allt åt personerna för mycket socker, mättat fett och raffinerade spannmålsprodukter som t.ex. vitt bröd”

    Jag skulle vilja veta hur ni fick fram resultat kring vad som var farligast att äta enligt eran studie. Enligt citatet ovan så beror det på en hel del faktorer, kan ni förklara mer exakt vilket av dom som påverkar vad?

    Istället för att klumpa ihop mättat fett och socker som vi vet innehåller helt olika ämnen, så hade det vart mer relevant att få reda på exakt varför just det enskilda ämnet inte inte är bra för människan att äta för mycket av.

    Dessutom finns ju mättat fett i olika produkter, vilken produkt använde sig deltagarna i studien av mest där det innehöll höga andelar mättade fetter?

    • Eva Bartonek skriver:

      Svar från Elisabet Wirfält, professor och ansvarig för forskningen som presenteras i artikeln:

      Maten vi äter är en mycket sammansatt blandning av olika ämnen, både livsnödvändiga näringsämnen och andra ämnen. Dessa samverkar i ämnesomsättningen. Tyvärr är det ytterst svårt att i stora befolkningsbaserade studier specifikt isolera och undersöka enskilda ämnen, eller bestämma vilket som är det farligaste ämnet i maten.

      Dessutom är många ämnen som är bra och viktiga, och många andra som vi i dag överdoserar och mår dåligt av.
      T.ex. då vi äter sockerrika produkter (läsk, lösgodis etc) kommer vi automatiskt att få i oss för lite av viktiga mineralämnen och vitaminer, så skadan kan vara dubbel!
      Likaså om vi äter mycket feta animalieprodukter får vi i oss alltför stor dos av mättat fett och alltför lite av enkel-omättat och av livsnödvändiga fleromättade fettsyror.
      Det ”västerländska matmönstret” kännetecknas av denna obalans, och vi måste därför se till kosten som helhet. Samtidigt ska vi vara på vår vakt mot ”syntetiska” skadliga ämnen (t.ex. trans-fett och akrylamid) i moderna livsmedelsprodukter, som kan bidra till ohälsa.

      Den refererade studien studerade kosten som helhet, d.v.s. använde ett kost index, eller en skala, som utgick från viktiga aspekter av de svenska kostrekommendationerna. Personer som fick höga poäng på skalan låg nära rekommendationerna, och de med låga poäng avvek i stor utsträckning från rekommendationerna. Det är detta studien har undersökt.

      Våra resultat är samstämmiga med den internationella litteraturen. De ”västerländska matmönstren” (med mycket animalie-produkter, sockerrika drycker och produkter, och vitt-bröd produkter) är i många studier (av hög kvalité) tydligt och konsekvent förknippade med ohälsa och ökad dödlighet (fr.a. på hjärt-kärl-området).

      Kontrasten är matmönster rika på vegetabilier, som grönsaker och rotfrukter av alla slag, frukt och bär, fullkornsprodukter, fisk, vegetabiliska fetter, och låg-fettmjölk produkter. Dessa vegetabilie-rika matmönster är i linje med de allmänna kostrekommendationerna i de flesta industrialiserade länderna.

      Ett problem med mättat fett i Malmö Kost Cancer studien är att väldigt få individer ligger på de rekommenderade nivåerna, ca. 98% ligger över/utanför rekommendationen. Dessutom hämtar vi till största delen det mättade fettet från kött- och mjölkprodukter, som också bidrar med enkel-omättat fett (d.v.s. där finns stark samvariation). Att enbart undersöka mättat fett i Malmö ger därför ingenting, den statistiska styrka blir alltför svag. För att kunna undersöka hälsoeffekten på befolkningsnivå av mättat fett behöver man jämföra flera olika befolkningar med större variation i intagen.

      Med vänlig hälsning,

      Elisabet
      *********************************************

      Elisabet Wirfält, Professor (MPH, PhD)

      Lund University, Department of Clinical Sciences in Malmö,

      Research group in Nutritional Epidemiology

  2. Cristoffer skriver:

    Hejsan!

    Väldigt utförligt svar, det tackar jag för!
    Och jag ber om ursäkt för så sent svar från mig.

    Jag studerar just nu till Undersköterska och är 23 år gammal, jag vet inte så himla mycket om vad som anses vara ”trovärdig forskning” och ”icke trovärdig forskning”.
    MEN, i mina otränade öron, så tycker jag spontant att det är konstigt att man klumpar ihop mättade fetter med socker i en studie, och drar sedan slutsatsen att båda är farliga.
    Måste man inte utesluta det ena, för att se konsekvens?

    Så det stora frågetecknet för mig är hur man kan säga att om en deltagare i en studie äter både socker och mättat fett, att båda delarna är farliga.
    Det vetenskapliga värdet på studien borde väl blivit något högre, ifall man uteslöt antingen socker ELLER det mättade fettet, för att se vilket av dessa ämnen som är farligt att äta?

    Jag förstår helt enkelt inte hur man kan veta vilket ämne som är farligt att äta, om man inte isolerar ämnet.
    Borde det inte vara mer intressant att veta vad som gör en människa frisk, istället för sjuk?
    Om man nu tror att mättat fett eller socker är farligt och vill bevisa det, borde man då inte utesluta dessa substanser för att se vad som händer?

    / Cristoffer

Matvanor för bättre hälsa

Så här skriver Livsmedelsverket på sin hemsida om bättre matvanor:

Mer fiber och mindre salt, socker och mättat fett är de ändringar i kosten som skulle betyda mest för att minska risken för fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, karies och vissa cancersjukdomar.

I praktiken innebär det att det flesta skulle må bra av att:

  • äta dubbelt så mycket frukt och grönt, gärna 500 gram per dag, vilket motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker
  • välja nyckelhålsmärkta livsmedel
  • äta mer fisk, gärna tre gånger i veckan
  • använda flytande margarin eller olja i matlagningen
  • i första hand välja fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris
  • äta hälften så mycket läsk, godis, glass, snacks och bakverk som i dag
  • röra på sig 30 minuter varje dag.

Källa: www.slv.se

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Fel kost bidrar till magcancer

Malmö Kost Cancer-studien

Livsmedelsverket om mat och näring

Livsmedelsverket om maten och vår hälsa

Svenska näringsrekommendationer

Ett steg närmare hälsofrämjande sjukvård

Lyssna

Ekot 19 juni 2012: Följa kostråden kan ge längre liv - men få gör det

Vetenskaplig information

Scoring models of a diet quality index and the predictive capability of mortality in a population-based cohort of Swedish men and women

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Med fokus på bipolär sjukdom
Med fokus på bipolär sjukdom
Deltagarna för forskningen framåt
Deltagarna för forskningen framåt
Universitetshuset i Lund. Foto: Mikael Risedal
Nya professorer vid Medicinska fakulteten ht 2014
Röntgenbild av knä. Foto: Colourbox
Benskörhet drabbar många

Vad forskar du om?