Jennie Wickenberg: Krydda dig till en bättre hälsa?

2011-06-03
kanel
Kanel. Foto: Nany Mata, Flickr

Försämrade matvanor runt om i världen leder till en ökning av kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I tidigare studier har det visat sig att högt blodsocker leder till åderförkalkning, vilket i sin tur leder till hjärt-kärlsjukdomar. Vanlig kanel har visat sig sänka blodsockret, kan det vara en lösning?

I dagens välfärdsländer är typ 2-diabetes, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar ett växande problem. Dessa följdsjukdomar av ett ohälsosamt leverne är mycket kostsamma, dels för samhället men även för individen.

En enkel kostbehandling som minskar nivån av cirkulerande blodsocker skulle kunna minska risken för utveckling av dessa välfärdssjukdomar. I tidigare studier i laboratorier och på djur har antioxidanter från kanel visat sig öka blodsockerupptaget genom att höja insulinkänsligheten.

Nedsatt insulinkänslighet vid typ 2-diabetes

Orsaken till typ 2-diabetes är nedsatt insulinkänslighet. Insulin tillverkas i kroppen, i bukspottkörteln, för att därifrån spridas ut i hela kroppen med blodet. Nedsatt insulinkänslighet innebär att insulinet inte längre fungerar lika effektivt i muskler, lever och fettvävnad.

Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan.

Till slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning. Om kanel skulle kunna hjälpa till att höja insulinkänsligheten, så betyder det alltså att kanel indirekt skulle kunna minska uppkomsten av åderförkalkning.

Kanel kan påverka blodsockret

Vår forskargrupp vid kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, har i tidigare studier på människor visat att ett intag av 6 g (engångsdos) av ”vanlig” kanel (sorten Cassia) sänker blodsockersvaret signifikant jämfört med placebo.

I studien fick försökspersonerna äta risgrynsgröt utan kanel ena gången och med kanel andra gången. Neutral risgrynsgröt har ett GI (glykemiskt index) på 100, men med 6 g kanel sänktes detta till 56, vilket var revolutionerade resultat .

Men 6 g kanel är väldigt mycket kanel. Om en person skulle äta 6g varje dag skulle en vanlig kanelburk ta slut på en vecka. Därför gjorde vi ytterligare ett försök där ett intag av 1 g respektive 3 g vanlig kanel (engångsdos) testades.

Ett intag av 3 g kanel påverkade inte blodsockersvaret men sänkte insulinsvaret. 1 g kanel hade däremot ingen effekt på blodsockersvaret eller insulinsvar. Så slutsatsen av studien blev att stora mängder Cassia-kanel hade mycket goda effekter på blodsockersvaret och sänkte glykemiskt index.

Skadligt i för höga doser?

Dilemmat är dock att Cassia-kanelen innehåller ett ämne kumarin (eng.”coumarin”), som anses vara skadligt för levern vid för höga doser. Därför beslutade vi oss för att genomföra en studie med en annan kanelsort, Ceylon-kanel, som innehåller lägre halter kumarin. Det finns flera olika kanelarter, men i handeln är det Cassia-kanel som är vanligast.

Försökspersonerna skulle inta 6 g Ceylon-kanel (engångsdos). Tyvärr blev resultaten inte lika positiva, utan Ceylon-kanel hade ingen säkerställd inverkan på varken blodsocker eller insulin. Kanske är det just kumarinet som är det nyttiga, men tyvärr också det skadliga ämnet? Mer forskning krävs innan vi har alla svar. Forskning på senare tid har också visat olika resultat gällande om kumarin är skadligt för levern eller inte.

Men i viss mängd är kanel gott och nyttigt, så blanda gärna i det när du gör köttfärsrätter, köttgrytor och såser. Det är till och med gott att blanda i kaffet! Om inte annat så får du en ny smakupplevelse.

Text: JENNIE WICKENBERG

Doktorand vid Kliniska vetenskaper, Lunds Universitet