Publicerad
Kategori: Hälsa och livsstil, Mage och tarm, Äldres hälsa
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
den biologiska klockan

Den biologiska klockan. Illustration: Anette Hedberg, AHform. (Klicka på bilden för en större bild.)

Dygnsrytmen styrs av ljuset

Dygnsrytmen påverkas av många faktorer. Det är ett komplext samspel mellan olika ”tidsignaler” från omvärlden och den medfödda klockan i hjärnan som påverkar hormoner: mättnadshormoner, hungerhormoner, sömnhormoner, stresshormoner och så vidare.

Kontrollmekanismen för detta finns i hypothalamus, ett område i hjärnans innersta delar. Härifrån styrs grundläggande känslor som hunger, mättnad och trötthet samt vår kroppstemperatur. Även vår stressnivå, det vill säga vår beredskap mot faror i omvärlden styrs från hypotalamus. Liksom vår fertilitet.

Hypotalamus skickar signaler till körtlar runt om i kroppen att tillverka olika hormoner. Ett av de viktigaste hormonerna för att styra dygnsrytmen i kroppen är melatonin.

dygnsrytmen styrs av ljuset

Ljuskänsliga celler i ögat

Dygnsrytmen styrs i första hand av dagsljuset. På näthinnan i ögat finns ljuskänsliga celler som skickar signaler till bland annat hypotalamus i hjärnan (vänstra bilden ovan). Hypotalamus i sin tur skickar signaler till bland annat tallkottkörteln som tillverkar hormonet melatonin (högra bilden ovan).

Så länge det är ljust hålls produktionen av melatonin tillbaka, men på kvällen och natten stiger halten och vi blir trötta och sover. Samtidigt ställs ämnesomsättningen om så att kroppen får vila på natten.

I stället för att frisätta energi från maten, är kroppen på natten inställd på att frigöra energi från kroppens energiförråd i muskler och lever. På natten sjunker också kroppstemperaturen och blodtrycket, urinproduktionen minskar och tarmarna rör sig långsammare.

Förändras med åldern

Små barn har en outvecklad dygnsrytm, har flera sovperioder och utspritt ätande. Hos äldre avvecklas dygnsrytmen  – bland annat minskar kroppens förmåga att tillverka melatonin.

Dygnsrytmen kan även förändras vid olika sjukdomar. Exempelvis vid anorexia/bulemi och vid demenssjukdomar. Vid demens försvagas många funktioner i hypotalamus, vilket leder till fler sovperioder och att man behöver sprida ut måltiderna mer.

Text: NINA HULT