Är konditionen densamma 1960 som 2012?

2011-12-28

Anita Wisén är sjukgymnast och universitetslektor vars forsknings- och intresseområde främst ligger inom grundläggande fysiologi och träningsfysiolog. För närvarande är hon engagerad i uppstarten av en nationell studie med syfte att samla in nya referensvärden för mätning av kondition. De värden som man använder idag är från 1960-talet och uppmätta på en väldigt liten grupp som inte längre är representativt för befolkningen:

– Man mätte konditionen på 44 kvinnor och 100 män bland annat studenter, hemmafruar och bryggeriarbetare. Dels är det yrken som på intet sätt representerar Sverige idag och dels är det en alldeles för liten försöksgrupp. I den studie som nu påbörjas kommer flera hundra slumpmässigt utvalda försökspersoner att undersökas, berättar Anita Wisén.

Nya mätmetoder

Sedan 60-talet har man även bytt mätmetoder. Tidigare samlade man upp utandningsluft i 20-liters säckar under ett konditionstest och när testet var klart gjordes beräkningar manuellt på den uppsamlade luften. Numera mäter man syreupptagningen och koldioxidutsläppet i delar av varje andetag och analyserar datoriserat. Anita har varit med och vidareutvecklat de datoriserade mätmetoderna så att man slipper analysera manuellt.  På det här sättet kan man få mycket mer tillförlitliga värden för att mäta kondition. Genom en självskattningsskala som Anita har utvecklat, kan man få en uppfattning om personers upplevda kapacitet. Det kan vara användbart när man inte har möjlighet att göra konditionstester eller då man vill ha en ungefärlig uppfattning om en persons förmåga inför tester eller träning.

Anita Wisén håller även på att sammanfatta resultaten av en studie där man har mätt hur bl. a. stresshormon, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer utsöndras under aktivitet för friska respektive deprimerande personer. Tidigare har detta endast gjorts i vila.

Fysisk aktivitet och sjukdomsmekanismer

– Ja, utsöndringen av hormoner, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer under aktivitet skiljer sig beroende på om man är frisk eller deprimerad. Detta är intressanta fynd som kan leda till vidare studier där man kan undersöka effekten av fysisk aktivitet. Kanske har vi möjlighet att visa vilka sjukdomsmekanismer som kan påverkas med fysisk aktivitet, säger Anita Wisén.

Resultat av en studie där överviktiga personer tränat med olika intensitet är också under bearbetning. En träningsmodell är utvecklad och bäst effekt av ses efter träning med hög intensitet. Deltagarna går ner i vikt och förhållandet mellan fett och muskler förbättras, konditionen och förmågan att orka ökar och dessutom förbättras metabola faktorer som blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa vård och samhälle