Vetenskap & Hälsa

Rädda barn känner mer

2020-05-20

Bild: istock.com/Choreograph

När barn besöker sjukvården är rädslan för att besöket ska innebära smärta ofta det som skapar mest oro. Samtidigt är smärta nära förknippat med rädsla, och det gör det ibland svårt för föräldrar och vårdpersonal att avgöra vad barnens reaktion främst beror på.

– Är man rädd så gör det mer ont, gör det ont så blir man mer rädd, berättar Karin Enskär, professor vid Malmö universitet, som forskar på smärtlindring hos barn i samband med medicinska procedurer, främst nålstick.

Om man inte lyckas få barnet med sig kan det låsa sig. Att då hålla fast barnet och tvinga det ta emot ett nålstick är ett övergrepp. En fråga vårdpersonal ofta ställer sig är; hur långt får man gå?

Foto: Malmö universitet

– Viss smärta hör livet till, exempelvis vaccinationer. En del anser att lite smärta måste man tåla, och en del tycker att man inte ska behöva utstå smärta alls. Vi brukar säga att man ska göra det så bra som möjligt för patienten. Extremt få barn får bestående men från en tråkig vaccinationsupplevelse, men några får det. Har man väl skrämt barnet så bär barnet det minnet med sig, och just det barnet kan ju bli svårt sjukt och behöva vård framöver.

Metoder som lindrar smärta

Barn är här och nu. De har inte utvecklat en förståelse för den långsiktiga vikten av behandling. Dessutom är de olika och man måste hitta rätt för varje barn. Det finns dock metoder som vårdpersonalen kan använda för att lindra de flesta barns smärta, men även föräldrarna påverkar.

– Forskning har visat att hur föräldrarna pratar om vården påverkar barnets rädsla. Ängsliga föräldrar har ofta räd-da barn, medan trygga föräldrar oftare har lugna barn, menar Karin Enskär.

Känslan av kontroll lindrar smärta

En trygg miljö med färger och leksaker där föräldrarna är närvarande kan göra skillnad. Smärtlindring handlar också mycket om känslan av att ha kontroll. Många barn blir hjälpta av att känna sig delaktiga, som att få bestämma om de ska sitta i mammas knä eller i den röda fåtöljen eller om de vill ha ett gosedjur i handen. Att känna till förloppet steg för steg gör det också lättare att acceptera vad som ska hända.

– Det är bra att först berätta vad som ska hända eller visa en informationsfilm. Sen kan man låta barnet få leka med utrustningen, till exempel prova stetoskopet. De flesta mår bra av att få saklig information och sen smälta den, säger Karin Enskär.

Vården brukar erbjuda en liten ”stickpresent” som symbol för att barnet gjort något bra, men det finns alltid de som inte övertygas av belöning eller som inte tycker att det är en tillräcklig kompensation.

Leka av sig rädslan

Vid ingreppet kan ett datorspel, att visa något på mobilen eller på TV eller spela musik distrahera barnet så att smärtan upplevs mindre. Studier som Karin Enskär varit delaktig i visar att datorspelet måste vara på rätt nivå för barnet. Spel som är tråkiga eller för enkla har ingen effekt. Samma studier har också visat att VR-glasögon inte alltid uppskattas av barnet eftersom de tar bort känslan av kontroll. Barnet vill inte bli helt avskärmat från vad som händer.

– Sedan finns det förstås hudsmärtlindring som faktiskt bedövar hudlagret. Men för den som är rädd kommer det att göra ont ändå. Är det mycket viktigt att barnet är stilla finns det även smärtstillande och lugnande att ge.

Efteråt kan barnet behöva avreagera sig, speciellt om det inte gick så bra. Att låta ett gosedjur eller en docka också få en spruta är ett sätt att leka av sig rädslan. Vissa barn vill se informationsfilmen igen och känna igen det som barnet precis har varit med om.

Av: HANNA SVEDERBORN