En femtedel av ungdomarna som genomgått fetmakirurgi mår psykiskt dåligt. En del har till och med självmordstankar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger studier där man följt 88 ungdomar som opererats för fetma.
– Det är oerhört viktigt att sjukvården inte bara fokuserar på de fetmaoperades fysiska välmående, säger psykologen Kajsa Järvholm.
Det är en psykologiskt mycket utsatt grupp ungdomar som blir aktuell för fetmakirurgi. De allra flesta blir hjälpta både fysiskt och psykiskt, men det finns de som mår dåligt efteråt. Ungdomarna i den här gruppen är deprimerade och en del umgås med självmordstankar. Psykologen Kajsa Järvholm har följt en grupp ungdomar som opererats för fetma. Studierna är bland de mest omfattande uppföljningarna som någonsin gjorts på ungdomars psykiska hälsa efter att de genomgått fetmakirurgi: 88 svenska ungdomar med ett ursprungligt BMI på 45 i snitt deltar.
Kajsa Järvholm har kartlagt gruppens psykiska välmående före ingreppet, samt fyra månader efter och två år efter.
– Vid den första uppföljningen mådde de allra flesta bättre, säger Kajsa Järvholm. De nyopererade upplever ett slags lyckorus när kilona rasar efter år av psykiska och fysiska problem på grund av övervikten.
Mår bättre fysiskt
Men det är egentligen först vid tvåårsuppföljningen som man kan få en fingervisning om hur fortsättningen kommer att bli, menar hon. Och två år efteråt har 14 procent av ungdomarna självmordstankar och 13 procent rapporterar symptom som vid svår depression.
Finns det då något sätt att ta reda på vilka som inte kommer att bli hjälpta av operationen?
– Det är viktigt att understryka att alla mår bättre fysiskt efter operationen. När det gäller det psykiska så har vi sett att det är de som mår psykiskt sämst före operationen som fortsätter att må dåligt, säger Kajsa Järvholm.
Uppföljning av psykiskt välmående viktigt
Den kirurgiska behandling som görs idag på överviktiga ungdomar är en försöksverksamhet från landstingens sida. Resultaten från Kajsa Järvholms studie är därför viktiga för hur fortsättningen kommer att se ut.
Hennes viktigaste slutsats är att om fetmakirurgi ska ingå i den ordinarie behandlingen så måste det göras en uppföljning av det psykiska välmåendet två år efter operationen.
– Det är i många fall ännu jobbigare för unga än för vuxna att ha fetma. Därför är det skillnad på att utveckla fetma i vuxen ålder och att göra det under uppväxten, säger Kajsa Järvholm som menar att alla unga som genomgår fetmakirurgi måste screenas för psykiskt mående.
Text: ULRIKA OREDSSON
Foto genrebild: Dreamstime