Vetenskap & Hälsa

Magsäcksoperation inget förstahandsval

2014-06-09

Barn och ungdomar som söker behandling för sin fetma erbjuds i första hand en livsstilsrelaterad behandling. Det finns dock en liten grupp på vilka det inte tycks fungera. I en studie har därför ungdomar med svår fetma erbjudits magsäcksoperation, s.k. gastric bypass. Psykologen Kajsa Järvholm har följt opererade ungdomars psykiska hälsa, såväl före som efter operationen.

Kajsa Järvholm 3
Vuxna i Sverige som ska genomgå gastric bypass erbjuds mycket sällan psykologstöd. I USA däremot är detta rutin, berättar Kajsa Järvholm, leg. psykolog och doktorand vid Lunds universitet. Foto: Roger Lundholm

– De flesta mår bra efter operationen men en liten grupp mår sämre och dem måste vi kunna fånga upp och erbjuda stöd. Ungdomar med svår fetma som söker kirurgisk behandling mår sämre än andra jämnåriga ungdomar. Ungefär hälften av dessa mår psykiskt dåligt. Depression, ångest, ilska eller dålig självbild är vanligt bland dessa ungdomar. Den andra halvan mår psykiskt som ungdomar gör mest, men upplever ofta att det känns tungt och de har svårt att orka med skolan och det sociala livet.

Puberteten en känslig period i livet

Den idag gällande rekommendationen för gastric bypass, både i Sverige och internationellt, är att vänta till efter 18 år.

– Magsäcksoperation är inget förstahandsval. De här ungdomarna har kämpat i många år med andra metoder utan att det har fungerat. Vi vet att kirurgi är en effektiv metod men eftersom puberteten är en känslig period i livet är det viktigt att vi tar reda på hur ingreppet påverkar ungdomarnas psykiska hälsa, säger Kajsa Järvholm.

Mellan 2006 och 2009 gjordes en studie, ett samarbetsprojekt mellan Göteborg, Stockholm och Malmö, där ungdomar mellan 13–18 år med svår fetma erbjöds kirurgisk behandling. Nu planeras ytterligare en studie.

Förberedelser viktiga

En viktig lärdom från den första studien är att man måste jobba mycket med olika förberedelser. Man pratar med ungdomarna om deras förväntningar på operationen och att ett bra resultat beror på om man lyckas göra långsiktiga om läggningar av sin livsstil. Operationen är en hjälp på vägen men man måste vara beredd att arbeta mycket med kost och motion för att få bra bestående resultat. Man diskuterar biverkningar med exempelvis överskottshud och att man måste vara mycket försiktig med alkohol. Även ungdomarnas familjer tas med i förberedelserna.

Resultaten från den första studien visar att majoriteten av ungdomarna är nöjda och mår psykiskt bra efter operationen. En mindre andel, 16 procent mår dock sämre psykiskt.

Följa under lång tid

Varför det är så vet man inte riktigt men det kan bero på att vissa ungdomar har svårt att orientera sig i sin nya tillvaro. En del märker att de plötsligt får ett bättre bemötande av omgivningen bara för att de har gått ner i vikt – och mår dåligt av den insikten. Eller så berodde deras psykiska problem före operationen på annat än fetman. När de upptäcker att de inte mår bättre trots operationen förvärras deras psykiska problem.

– Man kan inte på förhand säga vilka ungdomar som riskerar att må psykiskt dåligt efter ingreppet. Därför är det viktigt att bygga upp ett bra omhändertagande, både före och efter operationen, säger Kajsa Järvholm och fortsätter.

– Det är också viktigt att man fortsätter att följa dem under lång tid, även efter det första året då viktminskningen planar ut och det då finns risk för att ungdomarna kan börja gå upp i vikt igen.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ