Kategori: Vad forskar du om?
-
Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller
De flesta känner troligtvis till att det kvinnliga könshormonet, östrogen, har betydelse för de förändringar i kroppen som inträder hos flickor/kvinnor i puberteten samt de omställningar som sker i samband med graviditet. Däremot är det…
-
Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
Människan koloniseras av ett stort antal olika bakterier och svampar. Uppskattningsvis bär vi på 1–2 kg mikroorganismer (mikrober), varav 1–2 % finns på huden. Antalet mikrober vi bär på är faktiskt fler än våra egna…
-
Aki Johansson: Hjärnans påverkan vid depression
Neuropsykologin studerar sambandet mellan beteende och hjärnans funktioner. Min och min grupps forskning var från början inriktad på patienter med misstänkt demenssjukdom. Målsättningen var att med hjälp av förbättrade neuropsykologiska metoder, såsom tester av olika…
-
Bodil Ohlsson: Diabetes påverkan på magtarmkanalen
Man vet väldigt lite om normal fysiologi i magtarmkanalen och vad som egentligen händer när det blir störningar i magtarmfunktionen. Många patienter, uppemot 15–20 procent av befolkningen, lider av buksmärtor, uppspändhet, förstoppning och diarré utan…
-
Johan Brandt: Ny form av pacemaker hjälp vid hjärtflimmer
Varje år får ungefär 150 patienter vid Skånes universitetssjukhus Lund en ny form av pacemaker – en så kallad ICD-dosa som inte bara kan stimulera hjärtat att slå mer regelbundet utan även häva hjärtrusningar. Johan…
-
Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
Stamcellsforskningen kom i ropet för tiotalet år sen och man hade då stora förhoppningar om den nya tekniken inom områden som hjärtsjukdomar, neurologi och diabetes. Det har dock visat sig att den här typen av…
-
Tadeusz Wieloch: Oskadad del av hjärnan tar över om sinnena stimuleras
Hjärnan återhämtar sig snabbare och bättre efter en stroke om sinnena stimuleras. Den oskadade delen av hjärnan kan då ta över delar av de funktioner som har skadats. Tadeusz Wielochs forskargrupp har identifierat molekyler som…
-
Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi
– Kan du greppa den här? frågar Gunnel Sandqvist sin patient. Gunnel Sandqvist är arbetsterapeut och hjälper personer med sjukdomen sklerodermi att hitta strategier för att bättre klara sin vardag. Just nu låter hon…
-
Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
Nyttan är större än risken. Därför ges propplösande medicin till allt fler patienter som drabbas av en propp i hjärnan. Ju tidigare desto bättre. I dag betraktas stroke som en akut sjukdom som kan behandlas…
-
Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv
– Här stannar hjärtat. Hjärtspecialisten Göran Olivecrona visar en filmsekvens från en kranskärlsoperation som gjordes 2007. – Den kvinna vi höll på att operera hade en svår hjärtinfarkt och mitt under operationen stannade hjärtat.…
-
Emily Sonestedt: Kan våra gener göra oss tjocka?
Forskning har visat att våra gener kan ha betydelse för övervikt. Emily Sonestedt berättar om hur man tror att en av de viktigaste fetmagenerna fungerar. Och att vår livsstil ser ut att ha större betydelse än…
-
Serotoninreceptor kopplad till typ 1 diabetes
Serotonin har viktiga funktioner i både hjärnan, mag-tarmkanalen och blodcirkulationen. Det finns flera olika serotoninreceptorer varav en, serotoninreceptor 1a är genetiskt kopplad till typ 1 diabetes. Man har sett att en genetisk förändring i genen…
-
Samband inflammation och ögonskador vid diabetes
Orsaken till diabetiska ögonskador är inte helt känd. Bra blodsocker- och blodtryckskontroll minskar risken men även andra faktorer har betydelse. En sådan är inflammation. Detta visar ögonläkaren och forskaren Carin Gustavsson i sin doktorsavhandling. Här…
-
Stig Steen: Innovationer inom hjärt-lungforskningen
Skånes universitetssjukhus Lund var först i världen med att transplantera lungor från människor som dött av hjärtstillestånd. – Det var 2001 som vi publicerade en artikel om vårt arbete, berättar Stig Steen. Och efter det…
-
Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
Vid en hjärtoperation frisätts fettklumpar i blodet. I värsta fall når de hjärnan där de kan påverka närminnet och i de riktigt allvarliga fallen kan det leda till värre skador. Forskare vid Universitetssjukhuset i Lund…
-
Poya Tababat-Khani: Ögat kokas inifrån
Diabetes är en folksjukdom som leder till förhöjd sockerhalt i blodet. I längden kan diabetes leda till en sjuklig förändring i ögats näthinna. Synen blir då påverkad och därför är det viktigt att ögat behandlas…
-
Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund
Inom några år hoppas forskarna att det ska vara möjligt för kroppen själv att läka de skador som har uppstått i ett hjärta efter till exempel en hjärtinfarkt. Just nu pågår ett stort europeiskt…
-
Glukagon – insulinets betydelsefulla motpol
Mängden glukos i blodet regleras av två hormoner, insulin och glukagon. Med tanke på glukagonhormonets betydelse för blodsockret är kunskaperna om hur utsöndringen regleras relativt okänd. För att höja kunskapsnivån har Yang Zhang De Marinis…
-
Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder
Det är nog många som förknippar ledgångsreumatism med knotiga och förvridna fingrar. Men de mediciner som har utvecklats de senaste tio åren gör att detta inte längre är lika vanligt. – Vi har nu möjlighet…
-
Martin Englund: Registerforskning öppnar för alternativ behandling
Det är inte alltid en lång sjukskrivning har visat sig ha bästa effekt för att läka ett sjukdomstillstånd eller att operation alltid är den rätta lösningen. Genom att samköra olika register får forskare i Lund fram…
-
Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke
Med hjälp av genetiska studier och data från Lund Stroke Register har forskare i Lund och Malmö hittat förändringar i gener som tycks öka risken för stroke. Därmed kan riskfaktorer för stroke knytas samman med…
-
Pyotr Platonov: Små avvikelser i EKG förutsäger förmaksflimmer
Ett ensamt EKG varnar inte för förmaksflimmer. Men forskare i Lund har tagit fram avancerade datorprogram som hittar olika små avvikelser i EKG. Med denna unika metod kan man visa både risk för förmaksflimmer och…
-
Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
Kees-Jan Pronk arbetar som läkare på Barn- och ungdomssjukhuset vid Skånes universitetssjukhus Lund. Och forskar vid Stamcellscentrum i Lund om hur åldrandet påverkar cellerna i vårt blod. Det finns olika blodsjukdomar, framför allt leukemier, som…
-
Eva Brun: Nya idéer föds i mötet med patienterna
– Som klinisk forskare uppskattar jag att få arbeta med patienter och se att nya kunskaper om deras sjukdom kommer patienterna till nytta. Forskningen är också en stimulans som gör jobbet roligare. Samtidigt är det…
-
Lena Ohlsson: Kostfetter kan gynna vår hälsa
Fett har en negativ klang i mångas öron. Men det finns de som ser fördelar med fett istället för nackdelar. – Kostfetter som finns i mindre mängder, så kallade polära lipider, tycks vara bra för…