Kategori: Hjärnan och nervsystemet
-
Dagbok fyller blanka sidor
Efter ett hjärtstopp kan de inledande dygnens akut- och intensivvård vara mycket påfrestande och tiden riskerar dessutom att dröja sig kvar som en obehaglig minneslucka. Men de flesta svenska sjukhus erbjuder hjälp. Tänk dig att du vaknar upp, känner dig…
-
Studie om minnet efter hjärtstopp
Tidigare studier visar att cirka hälften av alla patienter som överlever ett hjärtstopp får besvär med bland annat minne och koncentration. Vad beror det egentligen på? Kan det finnas andra orsaker till detta än syrebristen till hjärnan i samband med hjärtstoppet?…
-
Hjärtstopp och hjärnskador – bättre stöd i eftervården
Sedan år 2007 har Minnesmottagningen på Centralsjukhuset Kristianstad arbetat med att ta fram en modell för uppföljning av patienter efter hjärtstopp. – Det finns mycket som tyder på att patienter som har haft hjärtstopp, och inte fått kylbehandling, får mer…
-
Få svar på dina frågor om plötsligt hjärtstopp
Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen och innebär att hjärtats…
-
Omstridd tes om Parkinsons sjukdom stärks – sjukdomen kan starta i magen
Parkinsons sjukdom är starkt kopplad till nedbrytningen av specifika rörelsecentrum i hjärnan. Senaste årtiondet har dock frågan om var sjukdomen tar sin början lett forskare till en annan del i den mänskliga anatomin. År 2003…
-
Ny mekanism för att reparera hjärnan efter stroke
Att få en stroke innebär att en del av hjärnans nervceller skadas och dör på grund av syrebrist. Om skadan är omfattande dör många nervceller som medför motoriska, sensoriska och kognitiva problem. I många fall…
-
Gentest visar risk för förmaksflimmer och stroke
Många av de personer som har genetiska förutsättningar att utveckla förmaksflimmer, med kraftigt ökad risk för stroke som följd, kan upptäckas genom ett blodprov. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Över 200 000 svenskar har…
-
Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck
Foto: Dreamstime ”Känselintryck från huden sätts samman till en komplett upplevelse först i hjärnbarken, den mest avancerade delen av hjärnan. ” Det är den traditionella uppfattningen inom neurovetenskapen – men den utmanas nu av forskningsfynd…
-
Skador på tarmbarriären vid multipel skleros
Forskare vid Lunds universitet publicerar nya forskningsrön kring tarmbarriärens roll vid den autoimmuna sjukdomen multipel skleros, MS. Inom den medicinska vetenskapen vet man inte säkert hur MS uppstår och varför kroppens immunförsvar angriper celler i…
-
Nya rön kring ryggmärgsskada och muskelspasmer
Vid ryggmärgsskada är det inte ovanligt att den skadade, utöver funktionsnedsättning, smärta och andra symptom, även drabbas av krampartade muskelspasmer. Forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa…
-
Enkelt prov kan avslöja Alzheimers-risk
I framtiden kan personer som oroar sig för att drabbas av Alzheimers sjukdom få besked med hjälp av ett enkelt prov. Ett sådant prov kan dels lugna personer som har låg risk att drabbas, dels…
-
Vitlöksreceptor kan ge bättre läkemedel för hjärta och kärl
Foto: Colourbox Kroppens egna gaser, kvävemonoxid och svavelväte, bildar ett ämne som reglerar blodflöde och blodtryck genom att aktivera en av cellernas jonkanaler, den sk vitlöksreceptorn. Dessa nya rön från en internationell forskargrupp som bygger…
-
Anpassning till nya livsvillkor nyckeln till god hälsa efter stroke
I en vetenskaplig artikel som nyligen publicerats visar forskaren och specialistsjuksköterskan Ann-Cathrin Jönsson hur viktigt det är att hålla sig aktiv och hitta sätt att anpassa sig till sin nya livssituation efter en stroke. I…
-
Barn med uppförandestörning kan även ha ADHD
Barn som fått diagnosen ”uppförandestörning” bör även genomgå en undersökning gällande motorik och perception. Har de svårigheter med koordination av rörelser och är känsliga för exempelvis vissa ljud, smaker, lukt och beröring bör de även…
-
Unga missbrukare får hjälp via mobilen
Många unga, som påbörjar behandling för missbruk, avbryter behandlingen i förtid. Vad är orsaken till det? Forskare vid Lunds universitet vill se om mobiltelefoner kan ge svaret. Till ungdomsmottagningen Maria Malmö i centrala Malmö söker…
-
Vandrande stamcell ny måltavla för strokebehandling
Foto: Dreamstime För två år sedan upptäcktes en ny stamcell i hjärnan, med kapacitet att bilda nya celler. Samma forskargrupp avslöjar nu att dessa stamceller, som sitter i yttre delen av blodkärlväggen, tycks vara involverade…
-
Nya försök att transplantera nervceller
Parkinsons sjukdom blir ett svårt och handikappande tillstånd för de patienter som fått sjukdomen i yngre år. Lunds universitet var tidigt ute med försök att transplantera nya nervceller till patienternas hjärna. Den sortens försök har…
-
Se vårens filmade vetenskapsluncher
Crafoords vetenskapsluncher 2014 Nu kan du se vårens vetenskapsluncher i efterhand på webben. En serie lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning. Marju Orho-Melander: Hur påverkar gener och diet risken för fetma och typ 2-diabetes? Se…
-
Protein försvarar hjärnan vid Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom förtvinar de dopaminproducerande nervceller som styr vår motorik. Forskningen för att ta fram nya behandlingar riktar därför oftast in sig på att rädda eller återställa just dessa celler. I en ny studie…
-
Svårt att leva med risk för Huntingtons sjukdom
Patienter med Huntingtons sjukdom har på många sätt en annan situation än patienter med andra allvarliga sjukdomar. – Sjukdomen berör hjärnan, själva grunden för våra jag, och orsakas av en sjuk gen. Om du har…
-
Tvivelaktiga stamcellskliniker utnyttjar sjuka
Patienter med diabetes eller Parkinsons sjukdom kan botas med stamceller på en klinik i Kina. Multipel skleros, stroke och CP-skador behandlas på en stamcellsklinik i Mexico, och i Thailand kan den dödliga sjukdomen ALS botas…
-
Hjärt-kärlpatienter kan få förfinad diagnos
Sjukhusens ultraljudsundersökningar av hjärt-kärlpatienter har en outnyttjad potential. Med mindre kompletteringar kan de ge en förfinad diagnostik av vilka patienter som är i riskzonen för stroke eller infarkt. Det är innebörden av en ny avhandling…