Intern kategori: medfak
-
Lurig cancer hittas med ny (uppfunnen) borr
Charles Walther, läkare och forskare på Lunds universitet, vann 2012 TV4-programmet Uppfinnarna med sin endoskopiska borr – EndoDrill. Borren används för att kunna ta djupa vävnadsprover av till exempel tumörer i mag- och tarmkanalen. Nu…
-
Transplanterade nervceller överlever ett kvarts sekel vid Parkinsons sjukdom
I slutet av 1980- och under 1990-talet utfördes ett pionjärarbete av forskare vid Lunds universitet genom försöken att transplantera nya nervceller till hjärnan på Parkinsonpatienter. Resultaten visade för första gången att transplanterade nervceller kan överleva…
-
75 år med typ 1-diabetes
https://youtu.be/SkLZbvGosEA Willy Olsson fick diabetes när han var elva månader gammal. I filmen berättar han hur det var att drabbas av diabetes för 75 år sedan och om sina förhoppningar om vad forskning ska leda till…
-
Betydelsen av bostadsområdets miljö för hälsan betonas i ny stor studie
I flera studier från Centrum för primärvårdsforskning, CPF, har bostadsområdets roll för vår hälsa satts i fokus. Nu har forskare undersökt hälsan hos de 60,000 flyktingar som kom till Sverige från Mellanöstern och Nordafrika mellan…
-
Smärta, ett nödvändigt ont?
Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som…
-
Möjligt alternativ till antibiotika för farliga infektioner
Många farliga bakterieinfektioner kan än så länge behandlas med antibiotika. Men resistensen mot antibiotika ökar snabbt, och det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en…
-
Blått ljus i kamp mot svår epilepsi
Forskare vid Epilepsicentrum vid Lunds universitet har för första gången visat att det går att styra nervceller från levande hjärnvävnad från människa med hjälp av ljus, så kallad optogenetisk teknik. Något som i framtiden kan hjälpa…
-
Varför blir vi mer allergiska?
Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar hur vi…
-
Lunchföreläsningar om spännande medicinsk forskning
Missade du vårens lunchföreläsningar? Eller vill du lyssna på dem en gång till. Då kan du se dem här i efterhand. Crafoords vetenskapsluncher från vårens 2016: 9 mars Matchning av blodgrupper – på liv och död Jill…
-
Målstyrda missiler mot farliga cancerceller
Målstyrda missiler med en för cancerceller dödlig last av cellgifter, som tar sig in i cancercellerna utan att skada intilliggande frisk vävnad. Det är en vision som funnits länge inom cancerforskningen, men som varit svår…
-
Immuncellerna hjälper hjärnan att självläka efter en stroke
Efter en stroke uppstår en inflammation i den skadade delen av hjärnan. Inflammationen har hittills setts som en negativ följd som bör motarbetas så långt det går. Men nu visar det sig att inflammationen också…
-
Broskprotein kan bidra till utveckling av bröstcancer
Proteinet COMP som har sin huvudsakliga hemvist i brosk finns även i bröstcancertumörer där det innebär dålig prognos för patienterna, visar forskning från Lunds universitet. Studier på möss visade också att COMP bidrog till att…
-
Bostadsanpassning öppnar dörrar för delaktighet
Bostadsanpassning i det egna hemmet kan möjliggöra delaktighet. Hur nöjd en person med funktionshinder sedan känner sig med sin delaktighet påverkas av individuella förutsättningar. Bostadsanpassningar är därmed inte lösningen för fullgod delaktighet – men är…
-
Ämnesomsättningens molekylära pussel ger ledtrådar om diabetes
Peter Spégel mäter molekyler i vår ämnesomsättning med avancerad teknik. Målet med hans forskning är att förutse och klassificera diabetes utifrån vår ämnesomsättning. När vi äter får vi i oss protein, fett och kolhydrater. I…
-
Det ljusnar för magpatienter
15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har…
-
Skräp-RNA kan påverka sjukdomar i hjärnan
Länge har man trott att mikro-RNA eller skräp-RNA som det ofta kallas, inte har haft något viktig funktion. Men Johan Jakobsson forskare inom molekylär neurogenetik tror att det är viktigt. Det kan påverka olika hjärnsjukdomar…
-
Stamcellsliknande celler i njuren lagar skador
En nyupptäckt stamcellsliknande celltyp i njurens rörsystem, är mycket tåligare än njurens vanliga celler och verkar kunna aktiveras efter en skada för att reparera njuren. Dessa celler är också genetiskt mycket lika celler hos en…
-
Ovanliga blodgrupper
Blod har fascinerat människan genom alla tider. De tidiga formerna av blodtransfusioner var ofta mindre lyckade och involverade inte bara blod från människor utan även djur. Trots att blodet kan tyckas se likadant ut hos…
-
Ny metod mäter risken för typ 2-diabetes i blod
Forskare vid Lunds universitet har funnit en ny sorts biomarkörer som förutspår risken för typ 2-diabetes. Det är epigenetiska förändringar på särskilda gener som kan upptäckas med ett vanligt blodprov. – Det skulle kunna motivera…
-
Chansen att bli gravid styr behandling
IVF-behandling vid konstgjorda befruktningsförsök är förknippad med både biverkningar och risker för kvinnan. Nu öppnar resultaten i en omfattande studie från Lunds universitet nya möjligheter för en lindrigare och mer individanpassad behandling inom snar framtid.…
-
Blodstamceller förändras efter transplantation
Benmärgstransplantation används idag som en behandlingsmetod för olika blodsjukdomar och innebär att blodstamceller från en donator ersätter och bygger upp patientens eget blodsystem. Nu visar ny forskning från Lunds universitet, att blodstamcellers beteende förändras efter…
-
Har barn med diabetes fettfyllda levrar?
Sverige är näst efter Finland det land där flest barn drabbas av diabetes. Barnen riskerar på sikt att drabbas av följdsjukdomar som kan skada ögon, njurar och nerver. För några år sedan publicerades alarmerande rapporter…
-
Långtidssjuka i djup depression kan bli friska
För de personer som lider av djup depression med melankoliska eller psykotiska inslag, finns hopp om ett friskare liv. Detta trots mångårig sjukdom med ett eller flera, ibland allvarliga, självmordsförsök. Det visar ett avhandlingsarbete som…
-
Lungorna hos för tidigt födda kan undersökas med ljus
För tidigt födda barn har svårt att få syre, eftersom deras lungor inte är tillräckligt utvecklade. Idag är det främst med röntgen som man kan se hur mycket luft som finns i barnets lungor. Men…
-
En genkvartett styr tillväxten i blodstamcellen
För att göra stamcellstransplantation säkrare och tillgängligt för fler patienter med exempelvis leukemi pågår på många ställen i världen forskning om hur man kan föröka blodstamceller. Ett viktigt led i att kunna få blodstamceller att…