Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Immunsvaret vid covid-19 – vad vet vi?

2021-04-01
Visualisering av SARS-CoV-2-virus från mikroskopering. Bild: istock.com/narvikk

En del märker knappt att de haft sjukdomen, andra får märkliga symtom. Ytterligare en del blir så svårt sjuka att de måste få intensivvård – och en del avlider. Varför slår covid-19 så olika och vad händer i kroppen när vi infekteras av viruset?

Virus har kallats för ”en dålig nyhet insvept i protein”. Deras proteinskal skyddar deras genetiska material och de tar sig in i våra celler genom att binda till olika receptorer på ytan av våra celler.

Marianne Jansson. Foto: privat

– Olika virus binder till specifika receptorer. Vid covid-19 binder virus med ett höljeprotein, som också kallas spikeprotein, till receptorn ACE2. När virus väl kommit in i cellen använder det sig av cellens maskineri för att föröka sig, innan det knoppar av nya viruspartiklar från den infekterade cellen. Som i sin tur tar sig vidare och infekterar nya celler, säger Marianne Jansson, docent i virologi vid Lunds universitet. Hon är en av initiativtagarna till ett viruscentrum som planeras att starta till hösten vid Lunds universitet.

När de första cellerna i vår kropp infekteras kickar vårt medfödda immunsvar igång. Det reagerar när virusets arvsmassa kommer in i våra celler.

– Då aktiveras produktion av virushämmande signalmolekyler, interferoner, som skyddar celler som omger den virusinfekterade cellen.

Tyvärr är det här första linjens försvar inte vattentätt, för då hade vi alltid lyckats bekämpa virusinfektioner snabbt.

Kroppens antikroppsfabrik

Vad vi alla vill få nu är ju antikroppar mot covid-19. Det ansvarar vårt förvärvade immunsvar för, som består av B-celler och T-celler. Men för att dessa celler ska komma igång behöver de få virus presenterat för sig och det är därför det här immunsvaret kommer lite senare.

– Presentationen sker i form av att fragmenterade virusprotein visas upp via antigenpresenterande celler som ätit upp döda celler, virus eller dess proteiner. De känns igen av T-hjälparceller som ger signaler till B-celler, som i sin tur producerar antikroppar mot virusen. Och sen har vi även T-mördarceller, som bekämpar virusinfekterade celler, säger Marianne Jansson.

Med det förvärvade immunsvaret utvecklas både B- och T-minnesceller (se illustrationer nedan).

– Det innebär att dessa celler kan finnas kvar under lång tid och kan reaktiveras mycket snabbt vid en andra exponering eller infektion av samma typ av virus som när vi först infekterades. Detta utgör också grunden för immuniteten, förklarar Marianne Jansson.

Hon berättar att det nyligen publicerades en studie som visade på att en tämligen robust immunitet mot covid-19 kunde påvisas hos de flesta minst åtta månader efter infektion.

– I denna studie hade forskarna bland annat analyserat de immunologiska minnescellerna mot viruset, och såg att B-minnescellerna kvarstod. Detta tyder på att dessa celler kan reaktiveras vid ny exponering och kan skydda mot covid-19.

Ålder och immunsvar

Risken att bli allvarligt sjuk i covid-19 ökar gradvis ju äldre man blir.

– Detta är inte unikt. Många av de infektioner man får som barn är bara som en febertopp medan samma infektioner i vuxen ålder kan leda till allvarligare sjukdomssymtom, säger Marianne Jansson.

– Immunförsvaret försämras med åldern och utanpå detta har äldre många riskfaktorer, inklusive andra sjukdomar, till exempel lung-, hjärt-, kärl- och njursjukdom, som också kan påverka sjukdomsförloppet, säger Marianne Jansson.

Hon förklarar att när det gäller variation i svaret mot SARS-CoV-2 verkar rätt mycket bero på hur det medfödda immunförsvaret fungerar. Det har bland annat visat sig att om det medfödda interferonsvaret initialt är lågt, på grund av genetiska skillnader eller andra skillnader inom immunsvaret, har man ökad risk för att bli svårt sjuk.

Skillnad mellan män och kvinnor

Våra immunförsvar skiljer sig åt, både individuellt och mellan könen. Kvinnor råkar till exempel oftare än män ut för autoimmuna sjukdomar där kroppens immunförsvar överreagerar. Ett aktivt immunsvar kan dock vara till godo vid infektioner, och män som drabbats av covid-19 behöver i större utsträckning intensivvård än kvinnor (cirka 3x högre odds).

– Detta kan bero på olika saker, men vi vet att män och kvinnors könshormoner påverkar immunsvaret på olika sätt. Det finns även studier som tyder på att könshormon kan påverka just uttrycket av virusreceptorer vid covid-19. Men mer forskning behövs för att veta säkert, konstaterar Marianne Jansson.

Hur är det då med korsimmunitet?

En annan orsak till att virus kan drabba olika kan bero på om personen haft tidigare infektioner av samma eller liknande virus som då skapat ett immunsvar.

– Då kvarstår minnesceller och kan reaktiveras vid en ny exponering eller infektion och där antikroppar och T-celler kan vara redo att bekämpa den aktuella infektionen i ett tidigt skede.

Marianne Jansson nämner ett klassiskt exempel, nämligen skyddet mot olika varianter av influensavirus. Ibland ser man att äldre är bättre skyddade då de har kvarstående immunitet mot influensastammar som cirkulerat långt bak i tiden och som yngre inte exponerats för tidigare.

Det har publicerats studier som tyder på att vissa av de vanliga coronavirus som enbart ger förkylning, kan ge upphov till immunsvar som delvis skyddar mot sjukdom vid covid-19.

– Detta skydd verkar vara starkast hos yngre, där denna typ av korsimmunitet förmodligen triggats i högre grad på grund av nyligen upprepade förkylningar. De personer som drabbats av covid-19-smitta en andra gång har också i stor utsträckning sluppit allvarlig sjukdom vid det andra tillfället, vilket tyder på att det funnits kvar ett immunologiskt minne hos antikroppar och T-celler, som, trots att det inte skyddat mot återinfektion, ändå skyddat mot svår sjukdom. Det kan också tänka sig att pågående infektioner med andra förkylningsvirus som stimulerar interferonsvaret kan påverka covid-19, säger Marianne Jansson.

Bild: istock.com/Astakhova

Påverkar dosen och virustypen smittsamhet och sjukdom?

En del som haft asymtomatisk eller mild covid-19 får negativa svar på antikroppstester. Marianne Jansson förklarar att viruset ändå kan ha stimulerat ett virus-specifikt T-cellssvar.

– Förmodligen kan det ha bidragit till att kontrollera virusinfektionen och kan finnas kvar som ett immunologiskt minne.

Hur stor mängd virus man blir utsatt för vid smittotillfället kan sannolikt också påverka hur sjuk man blir i covid-19. Större och upprepade exponeringar av virus verkar kunna leda till värre covid-19.

– På senare tid har det också visat sig att vissa muterade covid-19 virus smittar lättare, detta möjligen på grund av starkare bindning till cellreceptorn och längre period med smittsamma nivåer av virus i luftvägarna. Men det är fortfarande inte helt kartlagt.

Hyperinflammation vid covid-19

Hyperinflammation ser man hos de som insjuknar i svår form av covid-19.

– Immunsvaret överreagerar och höga koncentrationer av proinflammatoriska signalsubstanser produceras, som då kan leda till kollaps både lokalt i lungan och systemiskt. Detta kan nu i stor utsträckning motverkas genom kortisonbehandling som dämpar denna typ av immunologisk överreaktion.

Även om den absoluta majoriteten av barn som drabbas av covid-19 får en mild infektion, har ett fåtal barn en tid efter att de har varit sjuka drabbats av MIS-C (Multisystem Inflammatory Syndrom in Children). Detta är en typ av hyperinflammation, men med autoimmuna förtecken. Riskfaktorer för utveckling av MIS-C är dock fortfarande inte klarlagda.

Det pågår intensiv forskning kring covid-19. Om några år kommer vi förhoppningsvis att förstå mer om varför en del drabbas så hårt och varför en del blir långtidssjuka.

– Forskningen undersöker även hela tiden hur vaccinerna biter på muterade virus – och kanske kommer vi framöver ha nya effektiva antivirala läkemedel mot SARS-Cov-2 som både kan förhindra svår sjukdom och minska spridning, säger Marianne Jansson.

 

Graferna nedan visar två hypotetiska scenarier över hur man tror att det antivirala immunsvaret ser ut över tid efter SARS-CoV-2 infektion, vid mild covid-19 (oftast hos unga) samt vid svår covid-19 (vanligare hos äldre). Det kan vara så att när det medfödda antivirala interferonsvaret agerar snabbt och effektivt förhindras kraftig tillväxt av virus och det inflammatoriska svaret förblir lågt. När interferonsvaret istället är långsamt eller ineffektivt tillåter virus att växa, leder det till ett kraftigt inflammatoriskt svar – och svår sjukdom.
Illustrationer: Vetenskap & hälsa efter Feuillet et al (Trends in Immunlogy)

Den nedersta grafen visar hur förloppet vid en vanlig virusinfektion ofta ser ut.

Av: TOVE SMEDS
Faktagranskad av Marianne Jansson

Tema:
Vacciner och covid-19