Foto: Dreamstime
Vägbuller ökar risken för högt blodtryck. Dagar med dålig luft är det fler som drabbas av stroke. Pendlare är mer stressade och sover sämre än de som kan gå eller cykla till jobbet.
Det är några fynd från Avdelningen för arbets- och miljömedicin som gett genklang i medierna både i Sverige och utomlands. Nyheten om sambandet mellan vägbuller och högt blodtryck ledde t.ex. till ett inslag i BBC, som sedan plockades upp av tidningar, nyhetsbyråer och webbplatser i hela världen.
30–50 åringar mest bullerstörda
– När bilismen ökar är det ju allt fler som blir störda. Det är många miljoner människor världen över som plågas av trafikbuller, säger Theo Bodin som en förklaring. Han är doktorand i arbets- och miljömedicin och studiens huvudförfattare.
Studien visade inga stora skillnader mellan män och kvinnor, invandrare och svenskfödda eller personer i olika socialgrupper. Åldern däremot gav utslag: det var framför allt för människor på 30–50 år som bullerstörningar hängde samman med högt blodtryck.
– I den åldern har man fullt upp med att få ihop karriär, familj och boende, vilket kan ge en ökad känslighet. Det är också i medelåldern som högt blodtryck börjar dyka upp, och de som är bullerstörda kanske får det extra tidigt, funderar Theo Bodin.
Han arbetar nu med en ny studie där 10.000 skåningar följs i en tioårsperiod. Då kommer man att kunna se när problemet med högt blodtryck först visar sig, och om det samspelar med hur mycket vägbuller personerna utsätts för i sina bostäder.
Sjukvårdsregister och GIS
Forskarna på Arbets- och miljömedicin är experter på att kombinera uppgifter ur sjukvårdsregister och folkhälsoenkäter med data från GIS, geografiska informationssystem. GIS-modellerna i sin tur kombinerar vanliga kartor med uppgifter om buller, luftföroreningar och andra hälsorisker. På så sätt kan man studera t.ex. hur buller påverkar människors psykiska hälsa, om kvinnor i luftförorenade områden får barn med lägre födelsevikt, om det finns något samband mellan luftföroreningar och diabetes, och om dålig luft ökar risken för stroke.
Luftkvalitet och stroke
Forskaren Anna Oudin är den som studerat stroke. Hon jämförde hur många patienter som kommit till sjukhus med stroke under dagar med ren luft respektive dagar då mycket smutsig luft blåst in över Skåne. När halten av förorenade partiklar var störst visade sig risken för stroke vara 13 procent högre än när luften var som renast. Riskökningen var ännu större för patienter som redan haft en stroke.
– Det finns flera möjliga förklaringar till det här sambandet. En är att föroreningarna förstärker en pågående inflammation i blodkärlen, en annan att de minsta partiklarna vandrar över till blodkärlen och orsakar blodpropp, säger Anna Oudin.
Långpendlig med bil inte så stressigt
Den uppmärksammade forskningen om pendlares hälsa leds av Kristina Jakobsson. Utifrån enkätsvar från 21.000 skånska pendlare har hon visat att bil-, tåg- och busspendlare mår sämre än de som cyklar eller går till jobbet. De har både mer stress, mer sömnsvårigheter och mer sänkt vitalitet och välmående.
Foto: Colourbox
Att pendling kan vara stressande är inte svårt att förstå. Andra fynd i studien var däremot mer överraskande, som att bilpendlare som körde mer än en timme enkel resa mådde bättre än de som hade kortare restider.
En förklaring kan vara att så lång bilpendling i Skåne antagligen inte bara innebär trängsel i stadstrafiken, utan också lugn landsvägskörning med en talbok, ett radioprogram och en möjlighet att varva ner.
– De som pendlar långt med bil är dessutom ofta män med hög inkomst. Det är en grupp som allmänt sett är vid god hälsa, säger läkarstuderande Erik Hansson, som gjorde analyserna i studien.
Pendling slår olika
Kristina Jakobsson tycker att det borde talas mer om kön och klass i samband med pendling.
– Bilpendlarna är oftast män med högre inkomst, medan kollektivtrafikpendlarna oftast är kvinnor med lägre inkomst. Och det är skillnad mellan att pendla i en bekväm bil och att behöva passa bussar och tåg, kanske med flera byten, påpekar hon.
Somliga pendlare – oftast de som är välutbildade – har också friheten att arbeta hemifrån någon dag i veckan. Den friheten finns inte för de kvinnodominerade yrkena i skola, barnomsorg, sjukvård, handel och service.
– Visst är det bra för hälsan att ha jobb. Men när pendlingen gör den totala arbetsdagen mycket lång finns det också klara nackdelar. Om väldigt många pendlar är det kanske inte heller bra för samhällslivet, för vem orkar engagera sig i hemortens aktiviteter efter en lång rese- och arbetsdag? undrar Kristina Jakobsson.
Både av miljöskäl och hälsoskäl tycker hon att man måste ifrågasätta en ohejdad regional expansion. Lagen om åtta timmars arbetsdag kom för snart hundra år sedan och hälsades då med glädje – men nu förlängs arbetsdagarna i stället med långa restider.
Text: INGELA BJÖRCK
Artikeln är tidigare publicerad i LUM (Lunds universitets magasin ) 2012-04-24