Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror

Share |

 Grönska

Det finns färre överviktiga i flerfamiljshus där tillgången till gröna miljöer är god. Och folk i allmänhet ställer mer blygsamma krav på ”natur” än vad forskarna förväntat.

Med stöd av folkhälsorapporter och GIS – geografiska informationssystem – kartlägger forskare i Lund skåningarnas välbefinnande i olika avseenden.

Engelsmannen John Snow räknas som den förste epidemiologen sedan han 1854 kartlagt den koleraepidemi som grasserade i London och spårat källan till en särskild brunn i staden. Hans sentida efterföljare har mer avancerade metoder till sitt förfogande.

Jonas Björk och Kristina Jakobsson

Gröna miljöer är bra för hälsan. Och skåningarnas krav är inte ohemula. Det visar de studier som Kristina Jakobsson och Jonas Björk genomför med hjälp av geografiska informationssystem och folkhälsorapporter. Foto: Roger Lundholm

– I rutnätverket i GIS kan vi positionsbestämma en godtyckligt vald punkt – ditt hem, din arbetsplats eller din skola – och vad den kännetecknas av i fråga om bättre och sämre livsbetingelser, säger Jonas Björk, biostatistiker och enhetssamordnare på Region Skånes Kompetenscentrum vid Universitetssjukhuset i Lund.

– Dessutom kan vi se förändringar över tiden genom att jämföra data vid upprepade tillfällen, tillägger Kristina Jakobsson, överläkare och forskare i arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet.

Kartbilder och människors upplevda hälsa kombineras

GIS kan hantera stora mängder data i rum och tid. Resultatet blir emellanåt skrämmande tydligt.

På GIS-bilderna över Skåne kan man se hur den blygrå avgasröken tjocknar längs de stora motorlederna vid högtrafik.

– Kartor har använts länge av oss epidemiologer, men det är ganska nytt att vi på detta sätt i storskaliga undersökningar kan förena kartbilder med människors faktiska och upplevda hälsa, säger Jakobsson.

GIS introducerades år 2001 som ett viktigt verktyg i folkhälsoforskningen vid sjukhuset i samarbete med GIS-centrum vid Lunds universitet.

– Tack vare detta kan vi nu göra storskaliga undersökningar på ett stort antal individer och kombinera miljödata med uppgifter om hälsa och levnadsomständigheter från folkhälsorapporter och vårdregister, berättar Jonas Björk.

– Med så stora datamängder är det en absolut förutsättning att den enskildes integritet skyddas, tillfogar Kristina Jakobsson.

Negativa hälsoeffekter av buller och luftföroreningar

Forskarna har uppgifter om luftföroreningar, meterologiska data och förekomsten av buller från tåg, bilar och flyg.

– Man vet att det finns samband mellan buller från arbetsplatser och flyg å ena sidan och högt blodtryck å andra. Buller och luftföroreningar skulle dessutom kunna samverka vid hjärt-kärlsjukdomar. Hälsoeffekterna av vägbuller vet vi något mindre om än så länge, förklarar Jonas Björk.

Upplevelsen av buller skiljer sig mellan individer, och bullrets karaktär har stor betydelse. Bruset från ett vattenfall har troligen mindre negativ inverkan än dånet från jetmotorer. Därför är det viktigt att mäta människornas egna personliga upplevelser av och förväntningar på sin vardagliga omgivning.

Tydliga samband mellan miljö och trivsel

I samarbete med landskapsarkitekter på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp kartlägger lundaforskarna vad människor själva uppskattar i naturen i sin närmiljö, indelat i fem kategorier:

• det rofyllda där man kan höra naturens ljud;

• det vilda som är fritt från människors påverkan;

• rymd som ger en känsla av helhet, områden utan skarpa gränser

• artrikedom som återspeglar naturens mångfald

• kulturmiljön med sina historiska arv och minnen

Samtidigt kartläggs markanvändningen i Skåne med GIS, exempelvis förekomsten av skog, äng, åker, sjö och hav. Alla data jämförs med svaren i folkhälsoenkäter.

– Då kan vi se väldigt tydliga samband mellan miljö och trivsel. Människor som bor i flerfamiljshus med närhet till någon eller flera av dessa livskvaliteter trivs betydligt bättre och är i lägre grad överviktiga oavsett olika socioekonomiska faktorer, säger Jonas Björk.

Människor i gröna miljöer ägnar också sig i högre grad åt vardagsmotion, medan det inte finns någon skillnad i hur ofta man exempelvis besöker gymnastikanläggningar.

Viktigt för samhällsplaneringen

– Det visar att samhället har mycket att vinna på att bereda plats för gröna ytor i all planering. Det nya med vår forskning är att vi inte bara tittar på storleken, utan även på kvaliteten hos de gröna ytorna och använder objektiva GIS-mått, säger Jonas Björk.

Dessutom, visar det sig, är önskemålen från medborgarna mer blygsamma än forskarna förväntat. När det exempelvis gäller kraven på hur en vild miljö ska vara beskaffad har människor enligt Jonas Björk lägre förväntningar än de kriterier forskarna satt upp.

Kraven på stadsplanerarna borde därför inte vara oöverstigliga.

– Vår forskning ger beslutsfattare bättre miljömedicinska underlag för beslut om både storskaliga satsningar och mindre satsningar i avgränsade områden, understryker Kristina Jakobsson.

PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009.

En kommentar till “Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror”

  1. [...] Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror [...]

GIS

GIS står för geografiskt informationssystem och är ett sätt att presentera och analysera geografiska data.

Bilderna nedan visar halterna av kvävedioxid i västra Skåne under ett decemberdygn 2002. Man kan tydligt se Malmö nere till vänster, Lund i centrum och utsläppen längs E6:an och E22:an. (Bilder: Susanna Gustafsson och Emilie Stroh.)

1 december 2002, kl 7.00.

1 december 2002, kl 13.00.

1 december 2002, kl 19.00.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Oordnad trädgård ger harmoniSLU:s hemsida om trädgårdar och hälsa

Webb-tv

Miljön nära bostaden påverkar vår hälsaKristina Jakobsson föreläser på Forskningens dag 2009.

 

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Barn kan inte bortse från nätreklam
Barn kan inte bortse från nätreklam
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv

Vad forskar du om?