Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Graviditetsdiabetes: Uppföljning behövs även efter förlossningen

2017-10-02

Kvinnor som drabbas av graviditetsdiabetes bör följas upp mer noga efter förlossningen. Det menar Rickard Claesson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, som före sommaren blev klar med sin avhandling vid Lunds universitet.

Bild: istock.com/jovanmandic

Antalet kvinnor som drabbas av graviditetsdiabetes ökar både i Sverige och utomlands. Totalt är det 2 000 kvinnor i Sverige som varje år får diagnosen. Däremot följs inte alla upp efter graviditeten, något som Rickard Claesson tror beror på att många kopplar sjukdomen till just graviditeten.

– Timmarna efter födseln är blodsockret oftast normalt igen, vilket gör att många känner att de är friska. Vad de inte tänker på är att risken att drabbas av diabetes typ-2 ökar efter graviditetsdiabetes, säger Rickard Claesson, specialistläkare vid Skånevård Kryh.

Han har i sin forskning följt en grupp kvinnor som drabbats av graviditetsdiabetes. Upp till fem år efter förlossningen, hade 37 procent av dem utvecklat diabetes och 33 procent hade förstadiet till diabetes, så kallad nedsatt glukosintolerans.

– De som utvecklar en mildare variant av graviditetsdiabetes klarar sig fint om de följer kost- och motionsråd. Andra med en svårare form av graviditetsdiabetes kan behöva medicin.

Graviditeten som ett arbetsprov för kvinnokroppen

Rickard Claesson menar att uppföljningen är angelägen.

– Vi borde vara bättre på att följa upp dessa kvinnor med tanke på att så många som 70 procent har nedsatt glukosintolerans eller diabetes fem år efter förlossningen, säger Rickard Claesson.

Han liknar graviditeten vid ett arbetsprov för kvinnokroppen, ungefär som det cykelprov man gör för att se om man har risk att få hjärtinfarkt.

Risk för komplicerade förlossningar

Vad händer då vid graviditetsdiabetes? En gravid kvinna med graviditetsdiabetes som äter vanlig kost får för mycket socker i blodet. Detta passerar moderkakan och vidare till barnet.

– Barnets bukspottskörtel tar då hand om allt socker, vilket innebär att barnet växer och blir tjockare på den extra näringen som den inte skulle fått om mamman var frisk. De barn man läser om i media som väger 7-8 kilo när de föds, är oftast oupptäckta fall av graviditetsdiabetes, säger Rickard Claesson.

Stora barn beror ofta på graviditetsdiabetes

Det skulle också behöva bli mer enhetligt hur man ställer diagnosen graviditetsdiabetes, konstaterar Rickard Claesson. Han kunde visa att när de diagnosticerade graviditetsdiabetes enligt WHO:s och Socialstyrelsens riktlinjer, ökade antalet fall med 26 procent.

– Vi behöver bli bättre på att diagnosticera kvinnorna. En normalvikt på ett barn är 3,5 kilo, men ett barn som matats med socker på grund av obehandlad graviditetsdiabetes kan väga åtminstone ett kilo mer. Risken är större att mamman får en allvarlig bristning, att vi behöver använda sugklocka eller genomföra akuta kejsarsnitt, säger Rickard Claesson.

Rickard Claesson.

Rickard Claesson tror att så många som 10 procent av alla gravida kvinnor i södra Sverige skulle diagnosticeras med graviditetsdiabetes om de nya riktlinjerna följdes. På frågan om det är värt de ökade kostnaderna svarar Rickard Claesson ja:

– Självklart skulle det medföra många extra kontroller till exempel med ultraljud av dessa kvinnor som idag inte diagnosticeras eller får rätt behandling. Men vi skulle slippa många av de överraskningar med väldigt stora barn och de svåra förlossningar som det kan innebära.

Han är också medveten om att en del kvinnor med mild graviditetsdiabetes skulle oroas i onödan.

– Diabetes är en smygande sjukdom som tar många år att utveckla. Får man under graviditeten reda på att man har en ökad risk till diabetes typ-2 eftersom man haft graviditetsdiabetes, så kan man ändra livsstil och minska risken att utveckla sjukdomen.

Vanligare vid varma perioder

En annan sak Rickard Claesson såg i sin forskning, var att sockervärdena hos gravida kvinnor ökar vid de perioder på året då temperaturen är hög.

– Man kan spekulera i vad det här beror på, men också komma ihåg att sådana här samband inte är helt lätta att studera. Det går till exempel att visa att i länder med flest färg-tv-apparater har man också flest antal bröstcancerfall. Det handlar så klart inte om tv-apparaterna, utan om hur man lever i dessa länder. Så det återstår att se om det verkligen är temperaturen som påverkar antalet fall av graviditetsdiabetes eller om det handlar om något annat, säger Rickard Claesson.

Text och porträtt: TOVE SMEDS