Vetenskap & Hälsa

Fritt fram för diarrébakterier när tarmfloran slagits ut

2013-06-03
diarré
Foto: Scanpix

Syftet med antibiotika är att slå ut sjukdomsframkallande bakterier. Tyvärr går många oskyldiga bakterier under samtidigt, inte minst de i tarmen. Och när den normala tarmfloran utplånats är det fritt fram för den besvärliga, diarréframkallande bakterien Clostridium difficile.

Clostridium difficile är släkt med andra farliga bakterier, bland annat sådana som orsakar de svåra tillstånden botulism och stelkramp.

Farligheten beror på att bakterierna innehåller toxiner, giftiga ämnen. Clostridium difficiles giftämnen orsakar diarré, uppsvälldhet och ibland svåra magsmärtor och tjocktarmsinflammation. Den gängse behandlingen är antibiotika.

– Det kan ju verka konstigt att behandla en antibiotikarelaterad diarré med just antibiotika … Men vi väljer då ett antibiotikum som heter metronidazol, som inte slår lika hårt mot de ofarliga tarmbakterierna, förklarar forskaren och infektionsläkaren Marlene Wullt på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Återfall i diarré och magont

Behandlingen brukar få omkring 70 procent av patienterna att bli friska. De övriga fortsätter att få allt svårare återfall i diarré och magont. Det sista möjliga läkemedlet har då varit vankomycin, ett av de antibiotika som tas till när inget annat hjälper.

– Men nu har det börjat dyka upp enterokocker – tarmbakterier – som blivit resistenta även mot vankomycin. Därför vill vi helst använda detta så lite som möjligt, säger Marlene Wullt.

”Goda” bakterier kan hjälpa

På senare tid har det faktiskt utvecklats en alternativ metod: att ge patienten en stor dos ”goda” bakterier direkt till tarmen. Bakterierna kan komma från en frisk persons avföring, som blandas upp med varm saltlösning och tillförs som lavemang. Metoden kallas fekal transplantation eller lavemang, och kan vid första påseendet verka frånstötande.

Faktum är dock att den fungerar utmärkt, vilket visats i flera studier. Nyligen jämfördes t.ex. Clostridium difficile-infekterade patienter som fick fekal transplantation med sådana som fick vankomycin – en jämförelse där den förra metoden vann helt överlägset.

– Jag har också haft mycket goda resultat med fekala lavemang. Men det har visat sig gå lika bra att ge lavemang med en havredryck som kombinerar fibrer och nyttiga laktobaciller. Den är ju också enklare att hantera, säger Marlene Wullt.

Bakterielavemang allt viktigare i framtiden

Att laktobaciller är bra för tarmfloran har varit känt länge. Lactobacillus plantarum verkar också kunna hävda sig väl mot den konkurrerande tarmbakterien Clostridium difficile. Odlingsförsök i laboratorier har visat att den ”onda” bakterien trängs undan av de ”goda” bakterierna.

Bakterielavemang kan få en allt viktigare roll i framtiden, särskilt om en ny, antibiotikaresistent stam av Clostridium difficile kommer in i Sverige.

– Det är en mycket aggressiv stam som gör patienterna svårt sjuka och inte sällan leder till döden. Den finns redan i England och på kontinenten. Den här stammen, som kallas O27, bildar ett extra giftämne och påverkar tarmfloran ännu mer än den vanliga stammen, berättar Marlene Wullt.

Förebygga infektioner

Marlene Wullt ser tre vägar för att förebygga Clostridium-infektioner:

• Sjukvården bör försöka minska användningen av antibiotika. Det är ju när den vanliga tarmfloran slagits ut av antibiotika som Clostridiumbakterien kan bre ut sig – antingen en bakterie som man tidigare burit i tarmen utan besvär, eller som man just smittats med på sjukhuset.

• Med en noggrann sjukhushygien (lämplig klädsel, handskar, isolering av smittsamma patienter) bör smittrisken minskas så långt möjligt.

• På det personliga planet rekommenderar hon alla att förbättra sin tarmflora genom att äta probiotika och mjölksyrejästa produkter.

Text: INGELA BJÖRCK