Publicerad
Kategori: Mage och tarm
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

 

Regnskog

Foto: Matton

Vi bär på 1 kilo bakterier i våra tarmar, vilka till antalet är tio gånger fler än kroppens egna celler. Äckligt tycker kanske somliga men faktum är att bakterierna är livsnödvändiga.

I en frisk tarm lever bakterierna i fredligt samförstånd med kroppen. De livnär sig bland annat på de fibrer som vi får i oss med maten och omvandlar dessa till nyttiga substanser som vi annars inte skulle kunna tillgodogöra oss. Dessutom är bakteriernas närvaro viktig för att stimulera kroppens immunförsvar.

Tarmen är kroppens största immunologiska organ, tätt följt av huden och lungorna, de tre organ som utsätts för ständig kontakt med omvärlden. Hälften av de celler som har med immunförsvaret att göra finns i tarmen.

Varje art har sin bestämda funktion

Tarmens bakterieflora består av hundratals olika arter, både av ”snälla” och ”onda”, dvs. sjukdomsalstrande, bakterier. Och alla behövs.

Bengt Beppsson– Tarmfloran är som en regnskog, ett oerhört komplext system där arterna lever i en finstämd balans och varje art har sin bestämda funktion. På så sätt hålls de onda bakterierna på en lagom nivå. Om någon art börjar dominerar uppstår obalans och då mår inte kroppen bra, säger Bengt Jeppsson, överläkare och professor i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Antibiotika förstör balansen

Antibiotika är den främsta orsaken till att det uppstår obalans i tarmens ekosystem. Efter en antibiotikakur tar det ungefär ett halvår innan bakteriefloran är helt återställd. Men även ändrade matvanor, stress, sjukdom eller skador kan vara orsaken till en rubbad bakterieflora.

Vi kan återställa bakteriefloran genom att tillföra nyttiga bakterier med maten. Att äta mycket fibrer är också bra eftersom dessa fungerar som mat för bakterierna och bidrar till en mer varierad, komplex tarmflora.

– Det finns studier som visar att det räcker att tillföra en enda sorts bakterie, så som det brukar finnas i olika juicer eller yoghurtar, för att den sedan ska stimulera andra goda bakterier i magen att föröka sig och därmed bidra till ökad komplexitet.

Förbättra hälsan hos äldre

Bengt Jeppsson har under många år forskat kring hur snälla bakterier i tarmen kan bidra till vår hälsa. I ett nystartat projekt ska man studera hur nyttiga bakterier i kombination med olika bär och frukter ska kunna bidra till att dämpa inflammationer och minska infektionsrisken hos äldre (Se artikeln Bakteriecocktail för äldre).

Det finns studier som har visat att djupt deprimerade personer har en annan bakterieflora än icke deprimerade. Däremot är det än så länge oklart om den avvikande bakteriefloran är orsak eller en effekt av depressionen.

Tarmfloran varierar vid olika sjukdomar

– Nu har vi projekt på gång där vi försöker kartlägga den genetiska uppsättningen hos bakteriefloran hos personer med den inflammatoriska sjukdomen reumatoid artrit och framöver ska vi även studera tarmfloran vid cancer och i samband med depressioner.

Fetma är ett annat tillstånd där man i studier sett en avvikande bakterieflora. I djurförsök med naturligt överviktiga djur har man sett att om man överför tarmbakterier från överviktiga djur till normalviktiga djur så blir även dessa överviktiga.

I motsats till tarmsköljning

Faeceslavemang, dvs. lavemang på uppslammad avföring från någon frisk person, är en gammal men effektiv metod som fortfarande tillämpas, oftast på personer med diffusa mag-tarmbesvär där inget annat har hjälpt.

– Många blir omedelbart mycket bättre, jag har själv provat det på några patienter. Det är dock en metod som det inte pratas så mycket om, dels för att det anses som pinsamt, dels för att det är bökigt att genomföra och att det finns en uppenbar infektionsrisk. Därför är det viktigt att donatorn är en frisk anhörig, någon som patienten lever nära med.

Tarmsköljningar är däremot inget som Bengt Jeppsson rekommenderar.

– Det tror jag är fel koncept. Då sköljer man ju ut både de bra och de dåliga bakterierna. Det är bättre att tillföra nyttiga bakterier för att återställa balansen, avslutar Bengt Jeppson.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto (porträtt): ROGER LUNDHOLM