Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer

2011-10-24
melanom
Melanom. Foto: Wikimedia Commons.

Dessa båda sjukdomar blir allt vanligare i Sverige. Numera drabbas var nionde kvinna av bröstcancer, vilket gör att nästan alla har någon släkting eller vän med den sjukdomen. Malignt melanom, som utvecklas i de pigmentbildande cellerna i huden, ökar mest av all cancer och är numera den sjätte vanligaste tumörformen.

Forskning på och kring dessa två sjukdomar är därför angelägen även om prognosen förbättrats betydligt de senaste åren, mycket p.g.a. av att sjukdomarna upptäcks tidigare.

portvaktskirurgi vid melanom
I samband med operationen sprutas isotop och färg in där melanomet suttit för att man lättare skall kunna identifiera portvakten, dvs den mest närliggande lymfkörteln som samlar upp lymfan från tumörområdet. Körteln specialgranskas sedan av patolog där man letar efter eventuella cancerceller. Foto: Christian Ingvar

Bröstkirurgins utveckling har präglats av att ingreppen blivit allt mindre omfattande (bröstbevarande) och mer avgränsade vad beträffar lymfkörtlar (portvaktskirurgi). Samma sak gäller melanomkirurgin, där mindre marginaler till tumören accepteras som säkra och portvaktskirurgin används för prognos. Tilläggsbehandlingen efter bröstkirurgi är nu mycket effektiv, och i år introduceras de första målinriktade behandlingarna mot melanom.

Min forskning inom bröstcancer handlar mest om spridningen till lymfkörtlar, en spridning som kan bestämmas ner till enbart ett fåtal celler. Det ger i sin tur upphov till nya sorters frågor: Har dessa enstaka celler någon reell betydelse? Krävs tilläggsbehandling? Skräddarsydd behandling är målet. Kan vi identifiera dem som har nytta av behandlingen för att minska antalet patienter som i stället bara får biverkningar?

Inom Lund Melanoma Study Group finns ett nätverk av kirurger, epidemiologer, cancerläkare, hudläkare, patologer samt forskare som sysslar med molekylärbiologi och medicinsk fysik. Vi kan övergripande knyta ihop ärftlighet, riskfaktorer och tumörbiologi.

Genom ett systematiskt insamlande av frågeformulär, patientdata, blod och tumörbitar har betydelsefulla riskfaktorer identifierats: UV-ljus, solbad, solariernas och solskyddskrämernas betydelse samt konstitutionella faktorer (rödhårighet, hudtyp m.m.).

En för Sverige specifik mutation i kromosom nr 9 har först beskrivits av vår grupp, vilket i sin tur uppmärksammats utomlands och lett till ett omfattande tioårigt internationell samarbete som satt Lund på melanomforskningskartan.

Text: CHRISTIAN INGVAR

Från broschyren ”Professorsinstallation 14 oktober 2011″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.