Vetenskap & Hälsa

Världens bästa arbetsmiljö?

2020-05-20
Illustration: iStock.com/mutsMak

Många tror att vi i Sverige har världens bästa arbetsmiljö – de som jobbar på kontor har ju jättefina gardiner och höj- och sänkbara skrivbord. Ändå har kvinnor i vissa branscher upp till dubbelt så mycket värk som män. Under de senaste 30 åren har Catarina Nordanders forskargrupp mätt belastningen hos över 60 olika yrkesgrupper. Trots att många genom åren har fått en bättre arbetsmiljö, finns det andra som inte ens har träffat en ergonom. Nu finns metoder för att mäta belastningen och förslag på vilka gränsvärden vi bör ha för att inte belasta våra kroppar för mycket.  

Hotellstädare har ett av Sveriges mest högbelastade arbeten med ständiga armrörelser, ryggböjningar och inte minst hastiga handledsrörelser. Följden blir att många drabbas av olika smärtsyndrom, ont i senfästen, tennisarmbåge eller muskelvärk. Förutom städbranschen är några av de värst utsatta branscherna livsmedelsindustrin, bilindustrin och lager- och pakethantering. I dessa branscher finns det mycket monotont och handintensivt arbete som utförs i högt tempo.

Catarina Nordander. Foto: Åsa Hansdotter

– Vi lever i en orättvis värld och har inte inblick i varandras arbete. Tjänstemän får hjälp med att finjustera stolarna, medan en del andra yrkeskategorier många gånger inte ens har träffat ergonomen. Många måste ta värktabletter för att kunna jobba och vågar inte ställa krav på sin arbetsgivare, säger Catarina Nordander, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Arbets- och miljömedicin Syd i Region Skåne.

Tempot den värsta fienden

Kvinnor i vissa branscher upplever dubbelt så mycket värk än män. Forskarna tror att en förklaring till det är att arbetsbelastningen blir högre för kvinnorna i förhållande till deras muskelstyrka. Kvinnor har ofta också mer repetitiva jobb. Tempot är den värsta fienden. Variation i arbetet räcker inte, det måste finnas utrymme för återhämtning.

Catarina Nordander menar att alla framsteg som skett inom arbetsmiljön i Sverige, handlar om att sätta upp mätbara gränsvärden. Det gäller kemikalier, vibrationer eller buller på arbetsplatsen. Man måste först kunna bevisa något innan det kan bli en förändring. När det gäller ergonomisk belastning har det saknats mätmetoder och regleringen har varit vag.

– Det har talats om att man inte får lyfta för mycket eller stå för länge. Vad innebär det egentligen? Olika ergonomer kommer fram till skilda resultat och rapporterna från de drabbade varierar, eftersom de har olika ont. Därför behövs objektiva mätinstrument för att undersöka vilka belastningar som man blir sjuk av.

Mätt belastning hos över 60 yrkesgrupper

Catarina Nordanders forskargrupp har under de senaste 30 åren mätt belastning hos människor i över 60 skilda yrkesgrupper och registrerat personens positioner och rörelser, muskelbelastning och tiden för återhämtning under arbetet. Informationen som dessa mätningar gett har gjort det möjligt att utvärdera exponeringsnivåer och beräkna sambanden mellan fysisk belastning och risken för att utveckla smärta. Ett resultat man såg var att ju snabbare man rör axlar och handleder, desto mer ökar andelen som har någon form av smärtdiagnos.

Utifrån studierna har forskargruppen sedan kunnat föreslå gränsvärden och utforma en metod för att mäta belastningsskador, MEBA – medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete. På detta sätt kan man erbjuda lämpliga insatser tidigt i sjukdomsförloppet. Arbetsgivaren behöver kanske sänka kravet på tempo, lägga in fler pauser eller flytta om i arbetsgruppen.

– Tittar man i företagets pärmar kan de se ut att ha ett bra arbetsmiljöarbete, men de som utför arbetet måste också veta vad som är en rimlig arbetsbelastning. Vi måste jobba på flera fronter. Nu har det äntligen kommit en ny föreskrift som rör hälsokontroller vid belastningsskador och vi märker att det finns ett större intresse hos arbetsgivarna för denna fråga, avslutar Catarina Nordander.

Av: ÅSA HANSDOTTER