-
Förfinad ultraljudsteknik vid komplicerade graviditeter
– Min forskning har sin grund i en tokig idé jag haft i många år, som nu har lett fram till ett nytt sätt att ta reda på hur fostret mår vid komplicerade graviditeter. Ann…
-
Konserveringsmedel orsakar eksem vid ögonfransförlängning
De skyddande gelékuddar som används vid ögonfransförlängning kan orsaka svårbehandlade eksem. Det fick en kvinna från Malmö bittert erfara vars fall nu utretts av yrkes- och miljödermatologin vid SUS. Den senaste tiden har svensk press…
-
Öroninflammationen som behöver behandlas
Varje år diagnostiseras nästan 200 000 fall med öroninflammation i Sverige. Betydligt färre, endast 20-60 barn, drabbas av akut mastoidit, den vanligaste svåra komplikationen till öroninflammation. Akut mastoidit uppstår när infektionen sprider sig utanför mellanörat och…
-
3D-teknik hittade fler bröstcancertumörer
Det går att upptäcka fler bröstcancertumörer med hjälp av så kallad brösttomosyntes. Forskare vid Lunds universitet visar att metoden kan vara ett intressant alternativ till traditionell, tvådimensionell mammografiscreening. Kristina Lång, doktorand vid institutionen för translationell medicin,…
-
Matchning på liv och död
Att blodet hos blodgivare och mottagare matchar varandra kan vara avgörande för hälsan, ibland till och med för liv och död. Blodforskaren Martin L Olsson vill på olika sätt göra denna anpassning så god som…
-
Sömnen avgörande för att tackla stress
Att mäta stress är komplext. Frida Eek, docent i epidemiologi och legitimerad sjukgymnast, vet att långvarig stress kräver återhämtning. Och att belastning i arbetslivet inte går att hålla isär från privatlivet. – Det inte går…
-
Hur är det att leva med bara ett ben?
Att behöva amputera ett ben innebär att man måste lära sig hantera vardagen på ett annorlunda sätt. En ung person som mister ett ben i en olycka har goda chanser att återfå en god gångfunktion…
-
Kan probiotika minska risken för autoimmunt angrepp?
Autoantikropparna är ett tecken på att kroppens immunförsvar börjat angripa de egna insulinproducerande betacellerna. Fullföljs angreppet insjuknar barnet i typ 1 diabetes. Forskarna kan följa utvecklingen men inte stoppa den. Nu visar en internationell studie…
-
Lungcancerforskningen på stark frammarsch
Varje år drabbas drygt 3 800 personer av lungcancer, vilket gör det till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Trots det har lungcancerforskningen varit starkt eftersatt under lång tid med få effektiva behandlingsmöjligheterna som följd. –…
-
Forskning för bättre prognos för hjärttransplanterade
Långtidsprognosen efter hjärttransplantation har blivit bättre och bättre. Svårigheter kring det långsiktiga medicinska omhändertagandet efter transplantation kvarstår dock, framför allt vad gäller den behandling patienterna får för att förebygga att det transplanterade hjärtat stöts…
-
Nybildning av blodkärl kan förklara svårbehandlade Parkinson-symtom
Oönskad nybildning av blodkärl i hjärnan är sannolikt orsaken till svårbehandlade gång- och balanssvårigheter vid Parkinsons sjukdom. Slutsatsen styrks av ny forskning från Lunds universitet. Många personer med Parkinsons sjukdom får med tiden gång- och…
-
Rör dig rätt – undvik skada och prestera bättre
Cirka 5000 personer drabbas av en främre korsbandskada i Sverige varje år, av dessa är yngre idrottande kvinnor den största riskgruppen. Ett bra rörelsemönster minskar risken för skada men i dagsläget saknas bra metoder för…
-
Fetma verkar minska risken för reumatoid artrit – fast bara hos män
Under förra veckan fokuserade Aktuellt om vetenskap och hälsa på sjukdom orsakad av övervikt och fetma, och varför fetma gör vissa av oss sjuka. Nu visar forskning vid Lunds universitet har att män som är…
-
Ögats Dag 2015 – föreläsningar för allmänheten
ÖGATS DAG SYD, en informativ eftermiddag med det senaste inom näthinneforskning samt om arbetet med att förbättra vardagen för synsvaga och personer med synskador. Program Näthinnekirurgi – dagens erövringar och framtida utmaningar Fredrik Ghosh, professor, överläkare, Oftalmologi,…
-
Slem – inte så slemt
Om man slickar på ett sår läker det fortare – det är inte folktro utan vetenskapligt belagt. Vår saliv består av bland annat vatten och slem, och just slemmet fyller en viktig funktion. Det…
-
Hur immunförsvaret möter farliga bakterieinfektioner
Bild: Colourbox TBC-bakterier och grupp A-streptokocker (GAS) är två viktiga men mycket olikartade bakterier. TBC-bakterierna orsakar kroniska infektioner, medan GAS orsakar akuta, ibland våldsamma och dödliga infektioner. Kan man förstå mer om hur immunförsvaret reagerar…
-
Korv med antioxidanter från bär ska mota cancer
Ett EU-finansierat forskningsprojekt ska göra framtidens korvar, biffar och andra charkuteriprodukter hälsosammare. Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och ytterligare fyra europeiska forskningsinstitutioner har startat ett gemensamt projekt som ska minska risken för tjocktarmscancer…
-
Hon vill förstå hur fetma kan leda till insulinresistens
Nästan alla, 80–90 procent, som har typ 2-diabetes är överviktiga eller har fetma men bara cirka en tiondel av de som är överviktiga har typ 2-diabetes. Varför förblir vissa friska trots sin fetma, vad går…
-
Fascinerad av fett
Fettcellen är intressant på många olika sätt. Förutom sin unika förmåga att expandera – den kan faktisk öka sin volym så mycket som tusen gånger – kan förändringar i fettvävnaden påverka hela kroppen. Fettvävnaden är…
-
Höstens nya professorer presenterar sin forskning
Nytt läkemedel mot havandeskapsförgiftning. Forskning för en god start i livet. Hjärnan hos för tidigt födda. Att reparera en skadad hjärna. Kryddstark smärtforskning. Det är några av forskningsområden som höstens nyinstallerade professorer arbetar med. De…
-
Ny kunskap kopplar hormon till ökad risk för stroke vid diabetes
Att hormonet GIP och dess receptor GIPR har betydelse för att sänka insulinnivåerna i kroppen är välkänt. Nu visar forskning vid Lunds universitet att samma hormon även påverkar blodkärlen, vilket skulle kunna vara en av…
-
Hjärnan glömmer för att spara energi
Våra hjärnor har inte bara inlärningsmekanismer utan också glömskemekanismer som suddar ut ”onödig” inlärning. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu kunnat beskriva en av dessa mekanismer på cellnivå. Gruppens resultat förklarar ett inlärningsteoretiskt fenomen…

























