-
Podd: Så påverkar munnen resten av kroppen
– Det är självklart att det som sker i munnen påverkar det som händer i kroppen – och givetvis också tvärtom, säger Björn Klinge som är övertandläkare och professor i parodontologi vid Malmö högskola. I…
-
Hur celler flyttar sig
Att cellerna i kroppen kan förflytta sig vet man – men exakt hur de bär sig åt för att göra det har inte tidigare varit känt. Nu har forskaren i infektionsmedicin Pontus Nordenfelt vid Lunds…
-
Typ 2-diabetes och fetma – vad vet vi egentligen?
Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark…
-
Forskare kartlägger lungtransplanterades upplevda hälsa
Transplantation av lungor är idag en etablerad behandlingsform vid svår lungsjukdom. Överlevnaden efter en lungtransplantation har succesivt ökat genom åren men samtidigt kan medicinsk och teknologisk framgång inte enbart mätas i överlevnad. Lika viktigt är…
-
Bröstcancerscreening kan bli bättre och mindre smärtsam
De bröstcancerundersökningar som erbjuds kvinnor kan i många fall vara onödigt smärtsamma. Ny forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att hårt tryck mot bröstet i samband med mammografiscreening inte automatiskt leder till bättre…
-
Lantbruket: arbetsplats, hem och olyckor
Varje år dör cirka 35 barn i olyckor i Sverige. Av dem förolyckas cirka 4-7 på lantbruk. Det finns inget kontinuerligt arbete i Sverige för att förebygga olyckor på lantbruken och arbetsmiljö är inte heller…
-
Vikten av stöd till anhöriga som vårdar demenssjuka
Stödet för anhöriga som vårdar en äldre person med demens finns oftast – men används alltför sällan. Detta trots att de anhöriga som utnyttjar stödet är de som mår bäst i sin situation. I en…
-
”Robotar utvecklas med felaktig bild av äldre användare”
Med en allt äldre befolkning är det nödvändigt att hitta nya sätt att arbeta med hemvård, och robotteknik kan vara ett av dessa. Det menar Susanne Frennert, som nyss disputerat i Rehabiliteringsteknik vid Designvetenskaper, LTH.…
-
Blodkoagulation, blödarsjuka och blodpropp – så funkar det
Vid blödarsjuka (hemofili) är blodet alltför tunt eftersom det helt eller delvis saknar förmågan att levra sig genom koagulering. Sjukdomen beror på en genförändring som påverkar nivåerna av de proteiner i blodet, koagulationsfaktorerna, som understödjer koagulationsprocessen. Hemofili delas in i typ A…
-
Brus kan hjälpa barn med ADHD
Kan ett konstant ljud av brus i öronen få barn och ungdomar med ADHD att bättre koncentrera sig i skolarbetet. En svensk-norsk studie talar för att så kan vara fallet. I studien såg forskarna vid…
-
Okunskap om höftsjukdom hos barn orsakar livslånga men
”-Växtvärk nu igen? –Är du säker på att du inte sträckt dig på skolgympan?” Hälta och bensmärta hos barn är vanligt och i många fall är orsaken godartad och besvären går över helt spontant. Men i…
-
Bild och verklighet stämmer överens vid Alzheimers
Tau-PET är en ny och lovande avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. En fallstudie från Lunds universitet bekräftar nu också att tau-PET-bilderna stämmer väl överens med de verkliga förändringarna i hjärnan. Enligt forskarna bakom studien ökar därmed…
-
Podd: Artros – vad vet vi idag?
Artros är en vanlig sjukdom, som ger värk i lederna. Det finns ännu inget läkemedel mot artros, men mycket som kan göras för att lindra besvären, berättar fysioterapeuten Carina Thorstensson. Laboratorieforskaren André Struglics försöker för…
-
Sändare ska följa patienter på akuten
Modern positioneringsteknik ska hjälpa akutmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Lund att hitta flaskhalsar i verksamheten. Patienter ska förses med armband som ger koll på hur de rör sig, och var det blir väntetider, skriver P4…
-
Hon söker orsaker till njursvikt
Människor och andra däggdjur har två njurar, men bara ett hjärta och en hjärna. Varför är det egentligen så? – För att njurarna är så viktiga, förstås! säger Diana Karpman – lite på skoj och…
-
B-cellernas betydelse för barnleukemi
Den vanligaste leukemin hos barn sker i B-celler och den första mutationen har visat sig uppstå redan under fosterlivet. I en avhandling från Lunds universitet har Alya Zriwil studerat tidig B-cellsutveckling i embryot och kunnat…
-
Ingen länk mellan ”fetmagenen” och förmågan att gå ner i vikt
Personer med ärftlig risk för fetma går ned lika mycket i vikt till följd av bättre kost, träning och viktminskingspreparat som resten av befolkningen, enligt en ny internationell studie. – Det visar att livsstilen sannolikt…
-
Olika metoder för att reparera en skadad hjärna
Skulle man kunna omvandla en patients egna hudceller till fungerande nervceller? Eller föra in friska gener som programmerar om cellerna i en skadad hjärna? Stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet studerar hur man med avancerad…
-
Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans
Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med…
-
Att cykla till jobbet minskar risken för hjärt- kärlsjukdomar och typ 2-diabetes
Skippa bussen och börja cykla. Ny forskning från Lunds universitet visar att risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är mindre för cyklister än hos de som går, tar bussen eller kör bil. Och risken blir…
-
Mer fokus behövs på unga fetmaopererades psykiska hälsa
En femtedel av ungdomarna som genomgått fetmakirurgi mår psykiskt dåligt. En del har till och med självmordstankar. Det visar en avhandling från Lunds universitet som bygger studier där man följt 88 ungdomar som opererats för…
-
Övervikt och fetma bland förskolebarn tas inte på allvar
Nästan 15 procent av sexåringarna i södra Skåne har övervikt eller fetma. Trots detta prioriteras inte det preventiva arbetet inom barnhälsovården och sjuksköterskorna uppger att de saknar såväl kunskap som stöd och resurser. Det visar…
-
Nya rön om matchning mellan donator och mottagare av hjärtan
Nästa år är det 50 år sedan den sydafrikanske kirurgen Christiaan Barnard utförde den första hjärttransplantationen på en människa. Transplantationen i Kapstaden lyckades men patienten avled 18 dagar senare i dubbelsidig lunginflammation. Detta sedan immunförsvaret…
-
PODD: Anette Agardh om att forska på sexuell hälsa i Uganda
FORSKARPORTRÄTT. Anette Agardh är docent i global hälsa vid Lunds universitet och har arbetat och bedrivit forskning på sexuell hälsa och rättigheter i många olika länder, även Sverige. Sedan 2002 har hon varit engagerad i…
-
Sepsis – när varje minut räknas
VÄRLDSDAGEN FÖR SEPSIS. I Tyskland är både forskningsministern och hälsovårdsministern sepsisambassadörer. I USA, där 258 000 personer dör av sepsis årligen, har man utsett september till sepsis-månad. Men i Sverige är det inte många som…
Vetenskap och hälsa
Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne